Archive for the ‘Okategoriserade’ Category

Publika miljön på SSB – också digitala biblioteket

tisdag, maj 21st, 2013

Image1Digitala biblioteket vid Stockholms stadsbibliotek är inte bara webb och e-böcker, även om vi ofta talar om det. Minst lika viktigt för våra kunder är den så kallade publika miljön.  Redan 1996 hade vi en publik datormiljö för användarna, i det så kallade IT-biblioteket beläget i nuvarande Internationella biblioteket på plan 1 – se bild. Den har växt något.

Bibliotekets publika miljö består idag  av 360 datorer/tunna klienter. 260 är netloanmaskiner som allmänheten kan använda för sina datorbehov. De är utrustade med webbläsare, vissa kontorsprogram etc. Cirka 100 är så kallade sökdatorer, alltså vanliga datorer reserverade för sökning i bibliotekskataloger. Dessa är begränsade till ett visst antal tillåtna adresser, resten av internet är blockerat på just dessa maskiner.  Cirka 15 är speciella Pressdisplaydatorer, reserverade för att läsa dagstidningar i Pressdisplay. Antalet datorer är förhållandevis stabilt, sedan vi fick trådlöst nätverk har vi inte lika kraftig ökan i efterfrågan. Pressdisplay är den publika datorform som mest påtagligt ökar nu.

Alla bibliotek inom Stockholms stadsbibliotek har minst 1 netloandator och 1 sökdator. Många har fler.

Neloan kommer från företaget Lorensbergs, vi köpte därirfrån från början. Nu köper vi från vår leverantör av bilbioteksdataystem Axiell och får vissa integreringsvinster eftersom vi har vårt biblioteksdatasystem Book-it därifrån också.

En stor uppgradering gjordes i vintras och många problem löstes, bland annat utskrifter. Ett grundproblem är att netloanapplikationen inte är optimerad för tunna klienter, utan för vanliga datorer. Vi bytte till tunna klienter 2009, och det fungerade faktiskt ännu sämre innan vi bytte. Det har blivit bättre som sagt, men inte fullt ut. Kvarstående problem är att usb-minnen inte fungerar, vissa gör det men inte alla. Inte heller streaming fungerar på de publika datorerna.

Man kan i dagsläget inte skriva ut från egen dator på bibliotekets skrivare via det trådlösa nätverket. Detta är ett starkt önskemål från både kunder och oss, ändringsbegäran är inskickad.

Förhoppningsvis hittar vi en långsiktig lösning inom kort med stabila klienter. En ny klient, windowsbaserad skulle lösa både usb och streming, men det kostar en del att byta system för 260 maskiner. Samtidigt lägger personalen ute på biblioteken ner mycket tid på neloanmaskiner som inte fungerar.

 Virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek  ansvarar för alla 260 maskiner plus 12 terminalservrar och 8 systemservrar.

 

Tillbakablick: bibliotekskatalog och webb

onsdag, mars 13th, 2013

December 1998

Mars 2013

Stockholms stadsbibliotek var ganska sent med att få en datoriserad bibliotekskatalog. Ända fram till 1998 hade man kortkatalog, men den 1 november 1988 driftsattes Dobis Libis i dåvarande Facksal 1 för juridik. Dobis/Libis var skrivet i PL/1 och kördes på en så kallad CICS (transaktionsserver på stordator). Det var förhållandevis kraftfull, men allt annat än användarvänligt och krävde stora resurser. Den datorbaserade katalogen fanns bara på huvudbiblioteket och i det så kallade bashuset för administration, talboksdepå, mediedepå, lånecentral och katalogavdelning. Filialerna fick snällt ringa till huvudbiblioteket och fråga om böckerna som vanligt.

Datoriseringen fortsatte i flera år och slutfördes först 1995, sist ut var Östermalms bibliotek. Kortkatalogerna fanns kvar länge på biblioteken. På huvudbiblioteket på Sveavägen försvann inte den sista ur de publika lokalerna förrän 2002 när man bytte och fick sitt tredje datorsystem.

På bild det stora katalogskåpet från Stockholms stadsbiblioteks huvudbibliotek, ritat av samma arkitekt som ritat huset och många andra inredningsdetaljer: Gunnar Asplund. Kortkatalogen finns sparad, i personalutrymmen.

1993 byttes Dobis Libis ut mot den så kallade Stocken, ett BTJ 2000 system. Driftsstart var 4 oktober 1993, och utrullningen var klar hösten 1995.

Men när kunde man söka hemifrån?


 

 

 

 

 

Den första katalogen man kunde söka i hemifrån kom sent 2000. Via webbplatsen till vänster gjorde man en sökning i Btj 2000, till höger. Ville man reservera en bok eller låna om fick man fortfarande vända sig till det fysiska biblioteket. Observera att man bara kunde söka mellan klockan 7 och 21! Långt ifrån 24/7. Varför då tro?

2002 var det dags att byta system igen. Då bytte man till Axiells Book-it vilket är det system vi fortfarande har idag, men idag är vi uppe i version 6 på SSB. Andra bibliotek har hunnit få version 7.0. Först 2002 kunde våra kunder äntligen låna om och reservera hemifrån i opac. Opac och webbplatsen var två helt olika platser på webben. Olika funktioner, olika utseende och tilltal. Webbplatsen utvecklades under åren med ett allt större innehåll, tack vare marknadsavdelningen som ansvarade för webben.

Opac

 

 

 

 

 

 

 

 

Virtuella enheten övertog 2005 ansvaret för hela webbplatsen och 2007 lanserades en helt ny webbplats med integrerad sökning och inspiration. Och vi fick en helt ny adress: biblioteket.stockholm.se eller bara biblioteket.se

 

 

I december 2011 lanserades sedan den webb vi har idag, egenbyggd med datat från Book-its api:er och byggt i Drupal med ett eget sökindex (Solr).

2013

Tack till Martin Hafström, Cristina Csanady och Michael Nordström för faktauppgifter!

Brave New World (& For Whom the Bell Tolls)

tisdag, november 6th, 2012

So, it is time to tell the world what we are doing—hence the swopping of languages. “We” are the digital branch of Stockholm City Library, and we run and develop the digital library, as well various systems needed for the entire organisation. We provide 14 % of all the Swedish e-books, and we advocate user-driven innovation to improve and to develop new services. Asking the users about what they want saves us from guessing, and this summer we asked the borrowers of e-books and other e-media about their reading and borrowing habits, thoughts and hopes, wishes and demands for the future.

About 20 % of the visitors took some of their time to help us by answering the quite rich questionnaire (compared to the 5 % that can be expected on average). The most striking thing was that they loved borrowing e-books from the library. “Best thing ever happened during my time as a borrower” said one respondent.

That e-books are increasingly popular comes as no shock—the e-loan figures were doubled between 2010 and 2011, and this year they will double again. This means that a total of 150 000 e-loans will have been completed through us by the end of this year.

The visitors of course liked the most obvious advantages: it is easy, you can do it in the middle of the night in your own home and you don’t have to worry about returning your book (or paying the fee if you are overdue—the book just disintegrates itself when your 28 days are up).

Some figures:

  • 21 % have obtained their library card only to borrow e-media. In this group, 63 % were male.
  • 69 % borrow more e-media compared to one year ago.
  • 79 % believe they will borrow ever more e-media in the future.
  • 75 % would borrow more if there were a greater number of titles available.

The Way We Live Now: Midnight’s Children & Catch-22

Most of the e-books were borrowed when the physical library was closed. 55 % read on a tablet, 19 % on an e-book reader and 28 % on a smartphone (the figure exceeding 100 % because multiple choices were allowed—some people just can’t make up their minds!). 

E-PUB is the youngest, yet the dominant format. About 2/3 of all e-media was downloaded as an E-PUB file, and Bluefire reader was the most popular way to decipher it.

The visitors to the digital library assured us that they usually do finish their e-books—57 % said they did so, whilst for physical books the figure was slightly lower.

The comments showed that the borrowers were true library lovers: many agonised over the fact that e-books are supposedly expensive (meaning bad) for the library. The cost is high-ish, but that is only because e-books are popular. And as a library, you cannot whine when you are supplying the citizens with what they want. Also, there are costs (in fact, higher costs) deriving from the lending out of physical books too.

A Confederacy of Dunces: The Idiot & The Clan of the Cave Bear

The fondness for books showed by the respondents does not stretch as far as the cradle (or kindergarten) for the books: the publishers. Quite the reverse: the publishing industry is hit by the sound and the fury of the borrowers.

Apart from the highly priced e-books (for libraries as well as book buyers), the borrowers are annoyed with the quarantine the publishers subject their books to: when an e-book is released, it will not become available for borrowing until two, three or maybe more months later.

“Stone age” says one, ”To treat your best customers as enemies is like putting a bullet in your own foot and the total opposite of a successful game plan” says another.

Even though the survey says that people will not buy an e-book in quarantine (they rather wait and grit their teeth), the figures show that the e-book borrowers are, to a large extent, the e-book buyers as well. Not surprisingly, the more money you earn, the more e-books you buy. So the well-to-do booklover borrow or buy what s/he wants, and the poor booklover waits—maybe in vain. In some cases, the publishers decide that certain titles will never be eligible for the libraries.

This very uncertain state of the e-book must change. Right now, the negotiations between the central parties (libraries/publishers) are on hold. In the meantime, we discuss solutions with those interested, and try to make the most of what we have.

And we do have loving borrowers. Thank you all and especially those who answered the survey. You make it all worthwhile!  

If you want to know more about the state and possible fate of the e-book in Sweden, please contact Mikael Petrén, Head of the Digital Library.
If you want to discuss the survey in great detail, contact Daniel Andersson.
If you wish to know anything else about the Stockholm City Library, contact Head of Information, Anna Wåglund Söderström.
 

Brave New World: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11848

For Whom the Bell Tolls: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11802

The Way We Live Now: https://biblioteket.stockholm.se/titel/662043

Midnight’s Children: https://biblioteket.stockholm.se/titel/151437

Catch-22: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11840

A Confederacy of Dunces: https://biblioteket.stockholm.se/titel/241573

The Idiot: https://biblioteket.stockholm.se/titel/395761

The clan of the Cave Bear: https://biblioteket.stockholm.se/titel/223661

The Sound and the Fury: https://biblioteket.stockholm.se/titel/231575

Datorstopp 3 september

måndag, september 3rd, 2012

Nätet är nere i hela stan. Det ryktas om en avgrävd kabel i Spånga. Ingen vet hur lång tid det kan ta. Alla datorer på alla bibliotket drabbas – hela stockholm.se ligger nere…

Här på biblioteket.se försöker vi förstå hur det är tänkt att informationen ska spridas och hanteras i såna här lägen. Stockholm.se (alltså staden) har ett twitterflöde… som är tyst…
Nåväl, vad är väl en tweet i krisen?

Vågar vi ropa hej?

torsdag, augusti 16th, 2012

Jo, ett litet, försiktigt ”hej” kan nog vi här på Virtuella enheten stämma upp i. Efter att under ett par veckor ropat ”heja” åt våra tekniker som farit som skållade troll mellan alla bibliotek från Akalla till Östermalm är datorerna på mycket soligare humör. Allt fungerar inte helt smärtfritt än, ska genast sägas, men mycket som var stört omöjligt för ett par veckor sedan går nu som en dans.

Problemet (som du kan läsa mer om i förra blogginlägget) har i korthet varit att en uppgradering av servrarna tyvärr slog slint så det sjöng om det. Men nu går teknikerna med lättare steg, deras telefoner ringer inte konstant och deras barn börjar känna igen dem igen.

Många har varit oroliga för att förfallet på datorfronten skulle vara inledningen på en avveckling av det som på biblioteksjargong kallas ”de publika datorerna”, det vill säga datorerna ute på biblioteken som alla kan boka in sig på och använda till att skriva och skriva ut, surfa eller leta i databaser. Men så är det absolut inte. De publika datorerna är både välanvända och viktiga. Alla människor har inte en dator, men nästan alla människor behöver en dator ibland. Många människor behöver behärska datorns domäner för att bli attraktiva på arbetsmarknaden.

Internet kan sägas ha bevisat det som biblioteket hävdat i tusentals år – information ska vara tillgänglig för alla, och delas av alla. Men alla har inte, så att säga, tillgång till tillgängligheten. Därför satsar alla bibliotek på vad som kallas digital delaktighet. Då håller biblioteket (ibland tillsammans med ideella organisationer) träffar och studiecirklar i dator-hjälp, IT-hjälp, Seniornet, Digital första hjälpen och så vidare. Under kampanjveckan Get Online Week blev 340 stockholmare digitalt delaktiga genom att ta vägen ut på Internet – via biblioteket.

Naturligtvis är fungerande – till och med bra – datorer ute på alla våra bibliotek en förutsättning för denna digitala delaktighet, för allas rätt till information, nyheter och underhållning. Och dit ska vi, så fort det bara går. Teknikerna ska nu gå från att vara räddare-i-nöden till att bli stenhårda förhandlare, och jobba fram en hållbar lösning som fungerar i längden.

Sommar, sol och…sura servrar

onsdag, augusti 8th, 2012

Foto: Flickr/Ivan Gabovitch

Den som har besökt biblioteket och försökt att använda en dator på sista tiden har inte sällan blivit besviken. Datorerna har fungerat dåligt. Och inte nog med det – under sommaren har problemen blivit värre.

Hur kan det bli såhär? Jo, servrarna, som var lite kinkiga redan innan sommaren, skulle uppgraderas. Den här uppgraderingen blev, som en mycket diplomatisk bibliotekschef uttryckte det, “inte optimal” – vilket måste vara om inte årets, så i varje fall kvartalets eufemism.

För att göra en lång, eländig historia kort: servrarna gick från att vara lite trilska till att bli helt från vettet. De vägrade skriva ut. Vissa format hade de aldrig hört talas om. Biblioteksbesökare som loggat in och börjat surfa eller låna blev helt lömskt utloggade. Den som ville besöka sin bank eller skriva ut en pdf-blankett möttes av digital kallsinnighet.

Nu duggade larmsamtalen tätt från de bibliotekarier som slet i sommarvärmen (nåja) i stället för att sola (och läsa böcker). Våra tekniker fick avbryta sina semestrar, och försöka tala servrarna till rätta.

Det gick så där. Så nu har teknikerna i stället börjar ta bort uppgraderingen (den som inte var riktigt optimal) och återställa alla maskiner till det småtjuriga tillstånd de var i innan sommaren.

Men det duger ju inte i längden. Så under september och oktober ska alltsammans uppdateras på riktigt (och väldigt optimalt). Dessutom arbetar vi på att få till en helt ny lösning under 2013.

Att saker inte fungerar som de ska är inte acceptabelt. Och riktigt deprimerande är att det faktiskt inte i första hand beror på att det saknas resurser eller kunskaper. I stället är det upphandlingar och avtal som styr. Det är Stockholms stad som via sina avtal beställer vilka som ska leverera it-service åt biblioteken. Och just nu klarar varken beställaren eller leverantören sin uppgift helt optimalt.

Någon har sagt att ”det är mänskligt att fela, men för att skapa kaos behövs en dator”. Just nu jobbar vi hårt för att bekämpa detta kaos – och lika hårt för att det aldrig ska behöva uppstå igen.

Ladda ner talböcker direkt hos Stockholms stadsbibliotek

torsdag, maj 3rd, 2012

Som en del av Stockholms stadsbiblioteks satsning på det digitala biblioteket och tillgänglighet är det nu möjligt att ladda ner talböcker direkt från webbplatsen http://biblioteket.stockholm.se Genom sin vanliga inloggning hos biblioteket kan låntagare med några få klick ladda ner en talbok utan att behöva byta webbplats och gränssnitt.

Som registrerad talbokslåntagare på Stockholms stadsbibliotek laddar man ner talböcker i DAISY-format (DAISY ljud eller DAISY text och ljud) till den egna datorn i form av mp3-filer.

Alla låntagare kan provlyssna ett stycke ur boken och är du registrerad och inloggad som talbokslåntagare kan du ladda ner den till din dator.

Stockholms stadsbibliotek har integrerat de bibliografiska talboksposterna med övriga poster i bibliotekssystemet. Detta ger ett enhetligt sökindex för alla poster oavsett format.  De nedladdningsbara talböckerna är sökbara precis som övriga medier och det är möjligt att filtrera fram önskad talbok med hjälp av befintligt sökträd.

I ett gemensamt projekt med TPB har Stockholms stadsbibliotek utvecklat ett tekniskt gränssnitt som gör det möjligt att hämta talböckerna direkt från TPB när låntagaren väljer att ladda ner boken.

Detta är ett första steg i utvecklingen av nedladdningsbara talböcker. Utvecklingen fortsätter och varvas med användningstester. Vid användningstesterna träffar vi våra låntagare som då får testa systemet och chans att ge synpunkter inför framtida utvecklingsinsatser.

/Annica Oreland och Elisabet Fornell

15 Myrdalböcker att ladda ner från biblioteket.se

tisdag, januari 31st, 2012

Stockholms stadsbibliotek har digitaliserat  15 böcker av Alva och Gunnar Myrdal och gör dem nu  tillgängliga för nedladdning i epub-format  via biblioteket.se och m.biblioteket.se Dessa 15  titlar kommer  senare också vara tillgängliga för print-on-demand. Först får stockholmarna privilegiet att läsa verken, eftersom de är ägare till rättigheterna och inom någon vecka kan alla ladda ner fritt via Libris.

Stockholms stad äger genom arv rättigheterna till Alva och Gunnar Myrdals litterära kvarlåtenskap och staden har beslutat att göra dessa tillgängliga som e-böcker via Stockholms stadsbibliotek. Digitaliseringen sker i samarbete med Publit som gör själva skanningen och produktionen av böckerna och omslagen.

Det är av värde att Stockholmarna får ta del av det som makarna Myrdal  har testamenterat till staden och dess medborgare. 15 titlar publiceras nu, det finns fler  men det finns frågetecken kring teknik och rättigheter till bilder etc. Ytterligare titlar kan därför komma att publiceras senare.

Titlarna är (eller se hela listan i bibliotekskatalogen:  http://korta.nu/myrdal)

Amerika mitt i världen. Gunnar Myrdal

Beyond the welfare state. Gunnar Myrdal

Economic theory and underdeveloped regions. Gunnar Myrdal

Efterkrigsplanering. Alva Myrdal

Folk och familj. Alva Myrdal

Hur styrs landet. Gunnar Myrdal

Kommentarer. Alva Myrdal

Kontakt med Amerika. Alva och Gunnar Myrdal

Kris i Befolkningsfrågan. Alva och Gunnar Myrdal

Riktiga leksaker. Alva Myrdal

Stadsbarn. Alva Myrdal

Stickprov på Storbritannien. Alva Myrdal

The challenge of world poverty. Gunnar Myrdal

Varning för fredsoptimism. Gunnar Myrdal

Vårt ansvar för de fattiga folken. Alva Myrdal

Läsning och utlån av e-böcker ökar dramatiskt, men mycket få titlar är tillgängliga. Stockholms stadsbibliotek har idag möjlighet att låna ut drygt 4000 titlar från sin leverantör. Bara en bråkdel  nya tryckt böckerna ges ut som e-böcker och ännu färre av de lite äldre böckerna,  ges ut som e-böcker. Biblioteken vill ha ett större utbud och bidrar med att göra dessa titlar som stockholmarna äger fritt  tillgängliga genom egen digitalisering. Dessa titlar saknar den drm-märkning som bibliotekets övriga e-böcker har. Det gör det enklare att ladda ner.

Tidigare har Stockholms stadsbibliotek publicerat en handfull titlar tillsammans med Vertigo förlag: klassisk skräck och erotica.

Böckerna publiceras med Creative commons licensiering, vilket innebär att man är fri att ladda ner boken, trycka den, dela med sig men man måste ange upphovsman och/eller licensgivare och om man ändrar, bearbetar eller  bygger vidare får man endast distribuera resultatet under samma  eller liknande licens. Utförligt avtal finns att läsa här

http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5/se/

Läs mer om e-böcker

Ta inte död på e-boken i Svd

Bejaka möjligheterna i SvD

Sluta spana efter den tid som flytt i SvD

Inför ett lån per bok även för e-böcker i SvD

Branschen tar strid om e-böcker i DN

Staden släpper Myrdals verk i DN

 

Förlagen inför karens på e-medier

tisdag, januari 17th, 2012

Vi har tidigare skrivit om att vissa e-böcker och e-ljudböcker inte görs tillgängliga för utlåning på bibliotek “Låntagarna undanhålls därmed en mängd e-titlar; t ex finns endast 53% av e-ljudböckerna på Elib tillgängliga för biblioteken.

Av en slump fick vi nyligen reda på att förlag nu också officiellt har definierat “karenstider”. Man hindrar alltså en nyproducerad e-bok från att lånas ut på bibliotek. Antingen under en period på 1 till 3 månader eller för alltid. Ett upplägg vars problem är uppenbara. Det är som att vissa tryckta böcker inte skulle få finnas på bibliotekens hyllor.

Med tanke på att det bara finns ca 4.500 e-böcker på Elib så är det självklart ett problem att förlagen nu väljer att undanhålla e-böcker. Av den totala mängden e-böcker och e-ljudböcker 9.438 st, som finns på elib är det bara 7.251 som får lånas ut – ca 76%.

Enligt uppgift från Elib så ser karenstiderna ut så här:

Norstedts:

3 månader karens på e-böcker

1 månad karens på strömmande ljudböcker

Storyside:

1 månad karens på strömmande ljudböcker

Adelphi Audio:

1 månad karens på strömmande ljudböcker

Bonnier Audio:

Inga strömmande ljudböcker

Studentlitteratur:

Ad hoc – vissa titlar släpps, vissa titlar har karens, vissa släpps inte.

FAQ-vanliga frågor

fredag, september 9th, 2011

Nu börjar det komma in spännande frågor och synpunkter på beta.biblioteket.stockholm.se. Vi publicerar här några av dessa frågor, sådana som flera av våra läsare ställt. Svar ges också. Vi fyller på efterhand.

Hitta frågorna direkt här FAQ eller gå via menyn till höger.