John Landquist – på Strindbergs sida, men inte Lindgrens

John Landquist

John Landquist

1914 översatte John Lanquist “En dåres försvarstal” till svenska; 26 år efter att texten skrevs och 19 år efter att den gavs ut på franska.

Landquist var professor i pedagogik och psykologi. Han var också ledamot av samfundet “De Nio”. Och skrev en hel del litteraturkritik.

Under Strindbergsfejden ställde sig Landquist på Strindbergs sida. Fejden hade börjat med kritik mot “Krigarkungen” Karl XII, men mynnade ut i en kamp mellan det radikala, moderna och det konservativa.

Långt senare (1946) attackerade Landquist Astrid Lindgren och hennes första bok om Pippi Långstrump. När boken kom ut året dessförinnan fick den mycket god kritik, men Landquist menade att Långstrump bar sig smaklöst och sinnessjuk åt – och i värsta fall skulle inspirera barn att hälla ut socker på golvet.

Jag undrar vad Landquist skulle säga om att samma författare många år senare skulle inspirera till ALMA-priset, ett pris till de främsta inom barn- och ungdomslitteraturen?

Etiketter: , ,

3 kommentarer till “John Landquist – på Strindbergs sida, men inte Lindgrens”

  1. Aha, den är översatt! Innebär inte det att dess signum, Hc, faktiskt inte är korrekt? 😉

  2. Asa Nordlinder skriver:

    Hej Sandra! Bokens signum är Hce, vilket betyder Skönlitteratur översatt till svenska. Den franska versionen av boken har i stället signumet Hj, dvs skönlitteratur på franska.

  3. Ja, nu ser jag faktiskt att den har fått Hce, den utgåva jag tittade på, med signum Hc, innehåll även Han och hon. Och då är väl Hc det mest naturliga. 🙂

Svara på inlägget