Astrid Trotzig gästar bloggen

Redan i barndomen visste jag vem han var, P C Jersild. Som jag minns det var han en av de mest lästa och omtalade författarna under min uppväxt. Smart, skarp och samhällskritisk. Jag undrar om det finns någon yngre skönlitterär författare idag som skulle kunna utnämnas till vår tids P C Jersild?
Jag tänker på det när jag står i kön och väntar på att få mitt exemplar av nyutgåvan av Barnens ö signerad. Mannen framför mig i kön säger något till P C Jersild, om en stor läsupplevelse när han var yngre, att han ser fram emot att läsa om den nu.
Jag tänker att det var fint sagt och att jag hoppas att författaren hörde vad mannen sade, att han verkligen hörde det, för att jag själv som författare vet att den sortens bekräftelser är värda att ta till sig, varje gång.
Jag tänker att jag också ska säga något till P C Jersild, om hur speciellt det är att få vara med om detta, allt det här, att få vara del i juryarbetet att välja årets Stockholm läser-verk. Jag ska säga att jag länge läst och tyckt om hans verk.
P C Jersild rör inte en min när jag sträcker fram boken – och jag blir starstruck. Känner mig med ens förlägen och tafatt, säger ingenting, förmår bara le, det är det enda jag gör. Jag ler och ler och ler och ser förmodligen rätt dum ut. P C Jersild ser allvarsam men snäll ut. Vad som rör sig i hans huvud har jag ingen aning om.
Kanske ska man inte tänka på detta som en tävling, det går inte att tävla i litteratur, inte i termer av bäst och sämst. Man borde åtminstone inte vara så fixerad vid författaren (att man tappar talförmågan) utan framför allt fästa uppmärksamheten på litteraturen – att det alltid är litteraturen och läsandet, samtalet, som är den verkliga vinnaren. Därför finns det heller aldrig någon förlorare.

Astrid Trotzig, författare och medlem i Stockholm läser-juryn

Astrid Trotzig

Etiketter: , ,

Svara på inlägget