På hundraårsdagen av Strindbergs dödsdag (14 maj) publiceras seriealbumet “Döda rummet” av Per Demervall och Ola Skogäng. Jag skrev tidigare - felaktigt, ur minnet - att Siri von Essen och Madam Flod skulle figurera däri, vilket inte stämmer. Emellertid heter en av figurerna i albumet Fanny Flod, efter sagda madam plus Strindbergs sista kärlek, aktrisen Fanny Falkner.
Döda rummet
Jag kan inte låta bli att ställa “…dina bröst är som svalor som häckar” av Lars Forssell mot Strindbergs killingar: “…två små killingar tittar fram med skära nosar…”.
Sedan återstår att ta reda på om “Kvinnan är första könet”. Eller om det är mannen. Strindberg: “Barnen kommer till världen hack i häl efter varandra; ett, två, tre. Man sår tätt! !”
Mannen som trädgårdsmästare och kvinnan som täppa?
Sommaren som aldrig säger nej
Jag önskar inte väga alla böcker som är skrivna av Strindberg mot varandra, men jag blir förförd av språket - och megalomanin i “En dåres…”! Och det där febriga, där minsta ögonkast eller skiftning i naturen betyder någonting.
På internationella kvinnodagen sitter tre feminister (inom kort presenterar vi vilka de är) i panelen på Stockholms stadsbibliotek för att diskutera och debattera En dåres försvarstal ur ett feministiskt perspektiv. Var August Strindberg före eller efter eller kanske ett offer av sin tid när han skrev En dåres försvarstal? Är man ingen riktig feminist om man gillar Strindberg?
Du som har läst En dåres försvarstal vet att det finns mycket att tala om – ur många olika perspektiv. Vi försöker få så många perspektiv som möjligt på boken under året. I läsecirklarna framför allt, men också i paneldebatterna där feministerna är först ut.
Stadsbiblioteket ligger på Sveavägen 73. Om du inte har varit där, är det hög tid! Välkommen den 8 mars.
De senaste åren är det flera serietecknare som av olika skäl blivit lockade att berätta om Strindberg eller göra tolkningar av hans historier.
Per Demervall tecknade “Röda rummet”, en mycket bokstavstrogen skildring av Falks äventyr i Stockholm. Seriealbumet börjar med den kända panoreringen från Mosebacke och Demervall har vinnlagt sig att återskapa historiskt korrekta miljöer.
När Anneli Furmark berättar om hur August trillat över till vår tid i en tidslucka och möter just Furmark och diskuterar sin kvinnosyn och annat blir det en varm, insiktsfull historia med en Strindberg bortom klichéerna.
Fabian Göransson har gjort sig känd för att vara en gudabenådad tecknare med en hel del satirisk svärta i sitt tusch. I “Inferno” skildrar Göransson Strindbergs kris med en kongenialisk stil. Notera gärna hur han lyfter fram kvinnornas roll i berättelsen!
“Döda rummet” är en konstig historia som kommer ut senare i år. Här har Demervall gjort gemensam sak med serietecknaren Ola Skogäng, tidigare känd för sina album med björnen Theos ockulta äventyr. I “Döda rummet”, som lägligt nog publiceras på Strindbergs födelesedag, sägs Siri von Essen spela en mycket aktiv roll.
“En dåres försvarstal” återstår att bli nedtecknad i serieform.
Inferno
Jag kan inte låta bli att dröja kvar ett tag till hos John Landquist, översättaren av “En dåres försvarstal”. När jag bläddrar i “Filosofilexikonet” slås jag av beskrivningarna av Landquist som filosof: “Han förstår tiden som en ständig nyskapelse och därmed blir det möjligt att förstå viljan som fri. Men eftersom tiden även bevaras som minne, kan han även hävda gemenskapens betydelse och mänsklighetens framsteg.” och “För L. ger intuitionen oss framför allt en omedelbar tillgång till oss själva, men inte som individer, utan som samhällsvarelser i samspel med andra människor.”
Visst låter det som en själsfrände till Strindberg?! Någon som styrs av sina hugskott, men som ändå, både i sina texter - och med historiens gång - förenar sig med resten av mänskligheten.
Filosofilexikonet
“Solen eklärerar Strömmens skummande vågor under Norrbro, och vid kajerna riggas ångbåtarna upp, nymålade i havgrönt och scharlakansröd cinnober. Människorna som blivit slöa i vintermörkret kvicknar till i solen och hos människodjuret vaknar brunsten. Ve de svaga när urvalet skall ske, när kärleken ger fritt lopp åt otyglade drifter!”
Med raderna ovan, inte helt otippat ur En dåres försvarstal, beskriver August Strindberg hur våren kommer till Stockholm.
Vårens Stockholm läser-program börjar ta allt fastare form. Några datum att anteckna:
Torsdag 9 februari kl 18.00: öppen bokcirkel på Författarcentrum, Stenbocksgatan 3
Tisdag 28 februari kl 15.00: öppet bokcirkel på Kungsholmes bibliotek, St. Eriksgatan 33
Torsdag 8 mars kl 18.00: Feminister läser En dåres försvarstal - paneldebatt på Stockholms stadsbibliotek
Tisdag 17 april kl 17.30: I en dåres fotspår - stadsvandring under ledning av Strindbergsexperten Anita Persson. Samlingsplats meddelas längre fram.
… och mer blir det!
Tisdagen den 28 februari kl 15-16.30 är det öppen bokcirkel kring En dåres försvarstal på Kungholmens Bibliotek, St. Eriksgatan 33. Biblioteket bjuder på kaffe. Varmt välkommen, hälsar Gunvor Strandberg som leder läsecirkeln.
Torsdagen den 23 februari kl. 20.00 anordnas en virtuell bokcirkel på Bokcirklar.se. Ett gyllene tillfälle för dig som vill prata om En dåres försvarstal men inte har möjlighet att komma på någon av de fysiska cirklarna i Stockholm. För att kunna delta räcker det att du är medlem på Bokcirklar.se. Anmälan är gratis och görs här. Välkommen!
John Landquist
1914 översatte John Lanquist “En dåres försvarstal” till svenska; 26 år efter att texten skrevs och 19 år efter att den gavs ut på franska.
Landquist var professor i pedagogik och psykologi. Han var också ledamot av samfundet “De Nio”. Och skrev en hel del litteraturkritik.
Under Strindbergsfejden ställde sig Landquist på Strindbergs sida. Fejden hade börjat med kritik mot “Krigarkungen” Karl XII, men mynnade ut i en kamp mellan det radikala, moderna och det konservativa.
Långt senare (1946) attackerade Landquist Astrid Lindgren och hennes första bok om Pippi Långstrump. När boken kom ut året dessförinnan fick den mycket god kritik, men Landquist menade att Långstrump bar sig smaklöst och sinnessjuk åt - och i värsta fall skulle inspirera barn att hälla ut socker på golvet.
Jag undrar vad Landquist skulle säga om att samma författare många år senare skulle inspirera till ALMA-priset, ett pris till de främsta inom barn- och ungdomslitteraturen?
Tips från Biblioteket.se