19 april 2010 av Emy Andersson

Bokslut

“Jag har ingenting att göra. Jag gör det. Och det är konst”sista5

16 april 2010 av Jacob Wennbom

Ajöken ajö!

Att jobba med den här bloggen har varit otroligt kul. Mycket jag tänkt skriva om har jag inte hunnit med och ärligt talat kommer jag inte hinna med det i dag heller. Jag har svårt för avsked. Jag är sådan som inte gillar att kramas när man säger adjö. Ett enkelt hej då är mindre dramatiskt och då känns det också som man snart ska ses igen. Även om man inte ska det. Avskedet till den här bloggen är också svårt men här är i alla fall fem inlägg som gör det lättare. Vad tänkte jag egentligen??

Är han ens en riktig doktor?
Förmodligen det sämsta inlägget alla kategorier. Har ingenting med Stockholm att göra och är varken speciellt underhållande eller informativt. Nåja, hade i alla fall verklighetskänsla nog att dissa mig själv i realtid.

Tjat och metapoesi =|
PÅ SB-finalen i går kunde vi höra Mian Lodalen läsa Sonja Åkesson och efter det står jag än mer fast i min övertygelse att poesi gör sig bättre för örat än ögat. Riktigt smärtsamt dåligt blir emellertid först när poeten helt saknar såväl poetisk talang som ambition.

Det okända Stockholmredaktionsmote-jacob
Seriöst, vad är poängen??

I love Thorsten
Goda nyheter, märkligt inlägg. Allra märkligast är nog bilden (OBS: Bilden är ett montage!) .

Råckstas finest/Epic fail
Ibland låter man sorgen gå ut över omdömet. I det här fallet sorgen över att Darin skickades hem och inte till Oslo…

Tjohoo!

16 april 2010 av Emy Andersson

Jacobs bästa

img_3264jacobSicken bloggare, den där Jacob. Jag räknar livskvalité i magsmärta orsakat av skratt och tro mig, jag lever gott liv dessa bloggdagar. Med en träffsäkerhet som inte är av denna värld, med otaliga inlägg till såväl Strindbergs som Rockys som Lena Anderssons favör, och med en god förmåga att redigera bilder, är Jacob en av Stockholms bästa bloggare. Därför har det varit ett liv och ett kiv att sammanställa en topplista av hans inlägg. Nåväl, här är den.

Jacobs topplista:

5. En räddare i nöden, skrattsmärta och otaliga citat som kan droppas närsomhaver.

4. “Vem fan var du?” -ofrånkomlig fullträff.

3. Tänk dig två motpoler, sammanställ dem, räkna med pladask. Inte här.

2. Briljant! Perfektion! Skrattsmärta!

1. Vad ska man säga? Det här, mina vänner, är en riktig stockholmsskildring!

16 april 2010 av Jacob Wennbom

Emys bästa

favoritbild i reprisProjektet Stockholm Berättar har verkligen haft tur som fått Emy Andersson med sig. Vi visste att vi ville ha en blogg men vi visste inte vilka som skulle skriva den. På något märkligt vis (min teori: genom Ödets goda gudinna) fick någon för sig att Emy hade bett om att få göra detta. Själv visste hon ingenting om saken. Ett bättre val hade emellertid inte kunnat göras, oavsett medvetenhetsgrad. Emy är rolig, smart, ambitiös och pretentiös på precis rätt sätt. Att välja ut några enstaka favoriter bland hennes inlägg har inte varit lätt. Likväl: Nedan mina fem favoriter av Emy Andersson. Ordningen är omvänt kronologisk.

Är man så är man
Kul idé, kul genomförd. Kan lägga till att det var även Emys idé att jag direkt skulle komma med ett svar

Per Hagman
Filter, Per Hagman, Truman Capote. Allt i några få meningar. Genialt!

Samvetet
Superseriöst. Underhållande. Kent. Bonus.

Stockholmskildringar 5 p.
[...]hänger verkligheten ihop med fiktionen? Förmodligen världens intressantaste frågeställning.

Vårtrender
Ärligt talat bara kul. Mästerligt tramseri =)

16 april 2010 av Emy Andersson

Snart adjö

bloggdag-10-mars-033Hejdå bästa blogg.

Du har varit en god vän. Snart fortskrider ditt liv på annat håll. Misströsta inte, någon annan kommer att plocka upp dig och vara vid din sida. Innan man avslutar ett kapitel ska man ju rannsaka sig själv, har jag hört. Nedan följer en sådan grej:

Eftersom jag är en sådan person som anser att min egna humor är den bästa och att det är bra synd för dem som inte förstår sig på den - har det varit rätt svårt att välja ut en Soplista. Eftersom jag är tjej borde jag rimligtvis lida av duktighetsångest men jag kan inte få till den. Ibland är man helt enkelt kass och då kan man lista detta och sedan se till att inte spendera mer tid på det kassa. Okej. Då kör vi. Att hamna etta är alltså sämst.

Emys soplista

5. Förbannat dålig låt, varför tog jag med den? Och dessutom var ingressen rörig och jag förstår inte själv vad jag egentligen menar.

4. Körslaget hör inte hemma här. Dessutom har jag aldrig tittat på det. Gry kanske är jättetrevlig och så hänger jag ut henne på det där sättet. Delete, delete, delete!

3. Skrivkramp.

2. Ordvitsar är inte min grej. Dessutom gillar jag ju Håkan. Nu har jag ju ingen chans där.

1. So 2008.

16 april 2010 av Jacob Wennbom

Fyra bilder

Fyra bilder från finalen i går. Fotograf: Birgitta Widlund.

Mian Lodalen, Lena Andersson & Arne Dahl/Jan Arnald

Mian Lodalen, Lena Andersson & Arne Dahl/Jan Arnald

  

Glada barn och en jätteglad Lotta Silfverhielm

Glada barn och en jätteglad Lotta Silfverhielm

Margaretha Körner (ej i bild) läser Ture Sventon

Margaretha Körner (ej i bild) läser Ture Sventon

Två bloggare, femton glas, vem vinner?

Två bloggare, femton glas, vem vinner?

16 april 2010 av Jacob Wennbom

…och vinnarna är

Tack och på återseende. Så kan man säga i dag, dagen efter att Stockholm Berättar avslutats i och alla vinnare avslöjats i Rotundan på stadens Stadsbibliotek. Vinnarna blev:

- Per Anders Fogelström, Mina drömmars stad (Romaner)
- Stieg Larsson, Milleniumtrilogin (Deckare)
- Astrid Lindgren, Karlsson på taket (Barn- och ungdomslitteratur)
- Nils Ferlin, Från Klara kyrkogård (Poesi)
- Martin Kellerman, Rocky (Serier)
- Beppe Wolgers, Sakta vi gå genom stan (sånger)

Det bidrag som fick allra flest röster och således kan koras till stockholmarnas allra bästa stockholmsskildring alla kategorier blev Sakta vi gå genom stan av Beppe Wolgers. Men det ska nog sägas att sången snarare förknippas med Monica Zetterlund än sin upphovsman.

Är allt slut nu, kanske någon undrar? Svaret är nej. Under våren och sommaren kommer nämligen Stockholm Berättar tas över av Författarcentrum och bli Stockholm Läser. En jury ska, utifrån röstningsresultatet ovan, ta fram en roman alla Stockholmare ska läsa. Tanken är att Stockholm ska bli föremål för Sveriges största läsecirkel där alla får vara med! Vilken romen det blir avslöjas på Kulturfestivalen i augusti.

För den här bloggen är det emellertid god natt. Vi kör på under dagen och dricker gravöl i kväll. Tack alla ni som muntligt och skriftligt kommenterat och haft åsikter om vad vi gjort. Speciellt tack till er som haft den goda smaken att ge oss tummen upp. Den här låten är till er:

15 april 2010 av Emy Andersson

Nedräkning…

Ja, nu återstår endast några futtiga timmar innan resultaten från Stockholmarnas litterära valrörelse avslöjas! Klockan 19.00 på Stadsbiblioteket. Vi ses!

15 april 2010 av Jacob Wennbom

Den som frågar får svar

Hej Jenny.
Jag borde nog sluta förvånas över den typen av frågor du ställer eftersom de tycks bli allt vanligare. För det första, självfallet anses det helt normalt att hälsa på övriga personer i rummet under en tillställning. Den som inte tar andra i hand anses generellt som en kuf som inte har i sociala sammanhang att göra. Vad gäller att uttrycka sin beundran så är det påbjudet under förutsättning att du inte blir påstridig. Artister, författare och etikettspaltskrivare är precis som vanliga människor i det att de tycker om att få uppskattning. Jag skulle emellertid avstå från att föreslå framtida skrivsamarbete förutsatt att du inte redan väl känner personen i fråga eller själv är en skrivande person de kan tänkas känna till (till exempel om du har en uppskattad blogg å någon offentlig litteraturförknippad institutions vägnar, eller liknande). Att föreslå ett liv tillsammans kan vara enligt gängse etikett men det kräver i så fall en ömsesidig promillehalt på exeptionellt hög nivå. Av ditt brev framgår inte om så kan tänkas vara fallet.

MVH
M. Ribbing

14 april 2010 av Emy Andersson

Är man så är man

Hej Magdalena Ribbing!

Jag har en fråga. I morgon kommer jag att befinna mig i en lokal där det även kommer att finnas flera författare och artister. Jag beundrar dessa människor. Tja, väldigt mycket skulle man kunna säga. Min fråga till dig är hur påstridig jag kan vara. Är det okej att skaka hand och ha en utläggning om min beundran? Kan jag fråga om de vill bli kompis? Om vi kan byta nummer och skriva en bok, alternativt leva ett liv, tillsammans? Vad säger du, jag vill ju inte verka för på, liksom.
Med vänlig hälsning Jenny Andersson