Många människor är berättigade talbokslåntagare utan att veta om det, och att de dessutom kan få tillgång till 90 000 talböcker via biblioteket.se behöver vi informera om. Nu finns en informationfolder som i korthet beskriver hur man hittar och laddar ner talböcker, och hur man läser dem på olika tekniska plattformar. Utförliga manualer finns på biblioteket.se.
Hämta foldern i Marknadsbiblioteket eller ladda ner här.
MTM skriver på sin webbplats att de nu har tecknat avtal med den belgiska leverantören Pyxima för utvecklande av app för läsning av taltidningar och talböcker för iOS och Android. Appen kommer heta Legimus. Enligt ett twittermeddelande häromdagen ska en första version av appen lanseras i början av april. Glädjande nyheter för oss och alla talbokslåntagare!
Tack alla som kom idag på Mediesprångets nystartsfrukost! Satsningen på kompetensutveckling kring digitala medier och teknik fortsätter med fokus på främst digitala talböcker och hur man hanterar dem i mobil och surfplatta. Målsättningen är att utbildningsmaterialet om digitala talböcker här på bloggen ska ge följande kunskaper:
Ett annat viktigt område är att hantera e-böcker och läsplattor vi eftersom vi behöver kunna hjälpa användare praktiskt när fler och fler börjar låna e-böcker. På biblioteket.se finns nu mer information om läsplattor och vanliga frågor och svar.
Karin pratar om nyheter på bloggen
Mediesprångets nystartsfrukost
Vi på biblioteket, särskilt Kundtjänst, får regelbundet frågor från våra användare om e-böcker och läsplattor. Det brukar handla om allt från hur man kommer igång, nedladdningar som inte fungerar och kryptiska felmeddelanden. Vi försöker hålla oss á jour med de största plattorna på marknaden för att veta hur våra tjänster fungerar på olika plattformar och för att kunna besvara användarnas frågor. Nu har Virtuella enheten köpt in två läsplattor, Kobo Touch och Kindle Fire. Det går att läsa bibliotekets e-böcker på båda.
Kindle Fire och Kobo Touch
Kobo Touch är en lätt och slimmad läsplatta med wifi, det finns inga knappar förutom en menyknapp och en påslagningknapp. E-inkskärmen på 6 tum är tydlig och skarp.
Kobo var tidigt ute med att utveckla sociala funktioner i sina appar och läsplattor, som att möjliggöra delning av boktips och citat i sociala medier. En del av detta finns även inbyggt i Kobo Touch i funktionen Reading Life som presenterar statistik på ens läsning och ger utmärkelser i form av märken (badges) när ett visst antal böcker blivit lästa eller när man kopplar samman tjänsten med ett Facebook-konto.
Läsning av epub-filer fungerar utmärkt, man kan ställa in både skärpa och svärta på texten, förutom storlek och typsnitt. Pdf-filer fungerar sämre, i och med att formatet är mer statiskt. Att förstora texten är nödvändigt eftersom den annars blir för liten, något man tyvärr inte kan göra genom att ”nypa och dra” på skärmen direkt utan måste välja förstora i menyval. Eftersom plattan saknar fysiska knappar att bläddra sida med blir det väldigt krångligt i förstorat läge. Man måste ”swipa” först till höger tills man når kanten av den nuvarande sidan, sedan kan man swipa igen för att bläddra och sedan ta sig tillbaka till vänsterkanten av sidan för att läsa texten. Att läsa dikter, som ofta behöver vara i pdf-format för att radbrytningen ska bli korrekt, är därmed inget att rekommendera på just denna platta.
Kobo Touch klarar Adobes DRM-skydd men det går inte att auktorisera plattan via wifi utan dator och Digital Editions krävs. Men lika bra är det eftersom det ändå inte fungerar att ladda ner bibliotekets e-böcker via plattans webbläsare. Troligtvis kan webbläsaren inte hantera de script som Elib har. Webbläsaren är undangömd under Settings – Extras och beskrivs vara en bonus som inte officiellt stöds av Kobo. Vissa fria e-böcker verkar gå bra att ladda ner, men webbläsaren kraschar på flera sidor. Det säkraste är att föra över e-böckerna via dator.
Man kan också köpa e-böcker i Kobo Books som är inbyggt i gränssnittet eller ladda ner någon av de ca 200 fria titlarna som finns sökbara. På Kobos webbsida finns många fler gratis e-böcker, men de verkar man behöva föra över via en dator för att kunna läsa.
Kobo har också en självpubliceringsplattform, den intresserade kan läsa mer på www.kobobooks.com/kobowritinglife.
För sitt relativt låga pris på ca 1200 kr är plattan acceptabel, sin usla webbläsare till trots.
Kindle Fire är i grunden en enklare surfplatta med ett av Amazon anpassat Android operativsystem. Det fungerar alltså fint att använda internet på plattan, även om skärmen inte är lika högupplöst som på exempelvis nyare iPhone eller iPad. Plattan är också väl tung för att passera som smidig och bekväm att läsa böcker på.
Plattan släpptes i USA i september 2011 och säljs även i Sverige även om den egentligen inte är anpassad för svenska, eller för den delen europeiska, användare. Problemet är det inte går att ladda ner appar eftersom Amazon har en egen Appstore som kräver att man har en adress i USA, IP-adress i USA och ett amerikanskt kreditkort. Det fungerar heller inte att surfa in på Google Play Store via webbläsaren eftersom plattan inte stöds av Google Play. Det fungerar dock att köpa Amazons e-böcker direkt i plattan med svensk adress och kreditkort.
Det går att ladda ner och installera appar om man kan få tag på installeringsfilen utanför dessa Appstores, exempelvis från tjänstens egen hemsida. Man måste först ändra i plattans inställningar för att tillåta att appar från okända sidor får installeras. Jag testade att installera både Bluefire och Overdrive, med resultatet att jag inte kunde välja vilken app boken skulle öppnas i utan den öppnades bara i den ena.
För att installera Bluefire Reader gör man så här:
Kindle Fire kostar ca 1700, vilket är ett lågt pris för en surfplatta, om än enkel, men ett högt pris för en surfplatta där centrala funktioner är begränsade till kunder i USA.
Jag har nu testat Adlibris nya version av läsplattan Letto. Letto är egentligen Bookeen Cybook Odyssey som Adlibris har döpt om och säljer som Letto. Läsplattan har en svartvit e-ink pekskärm på 6″ och wifi så att du kan surfa trådlöst. Det finns en länk på startskärmen direkt till Adlibris där du kan köpa DRM-fria vattensstämplade svenska e-böcker. Du kan även ladda ner fria e-böcker utan DRM-skydd direkt i läsplattan från önskad webbplats.
Fördelen är att i Sverige så säljs alla svenskspråkiga e-böcker utan Adobes DRM-skydd vilket förenklar väldigt mycket för den som vill köpa en svensk e-bok.
Men vill du köpa en engelsk e-bok eller låna en från biblioteket så måste läsplattan vara auktoriserad med Adobes DRM-skydd, Adobe-id. Det är här problemen börjar.
Vill du få in något som är skyddat med Adobe-id så blir det väldigt krångligt. I originalversionen av Cybook Odyssey finns en länk till Bookeens e-boksshop. Där kan du när du loggar in auktorisera plattan direkt med ett Adobe-id över wifi. Då kan du ladda ner DRM-skyddade e-böcker direkt från biblioteket eller köpa engelskspråkiga e-böcker i läsplattan. Men denna länk har Adlibris tagit bort och lagt in en till sin egen e-boksshop som inte hanterar Adobe-id. Du kan alltså inte ladda ner DRM-skyddade e-böcker direkt ner till plattan.
Det du måste göra är att gå den traditionella vägen genom att ladda ner Digital Editions till din dator. Koppla in läsplattan och auktorisera den där. Men den blir bara auktoriserad för att föra över DRM-skyddade e-böcker genom datorn till plattan och inte direkt genom wifi i läsplattan.
Ett annat problem är att pekskärmen inte alltid reagerar när man trycker på den. Exempelvis när man använder webbläsaren och skall fylla i ett formulär eller logga in för att låna e-böcker. Det tog flera försök innan den reagerade när jag skulle trycka på ok-knappen eller en länk. Ibland gick det inte alls och man fick ge upp. Den fungerade heller inte med bibliotekets publika nätverk. Webbläsaren bläddrade inte vidare till inloggningssidan för nätverket. Och när jag tillslut skrev in adressen manuellt till inloggningen så reagerade inte pekskärmen när jag tryckte på Logga in.
Om man jämför med Sonys läsplatta, Sony Reader PRS-T1, som säljs av konkurrenten Akademibokhandeln/Dito så är Sonyn mycket bättre. Dels så är pekskärmen mycket bättre, dels så fungerar Sonyn på bibliotekets trådlösa nätverk. Och framför allt när du har auktoriserat plattan med ett Adobe-id genom att koppla ihop den med datorn med hjälp av Sonys egen progamvara Reader så kan du köpa engelska drm-skyddade e-böcker och låna från biblioteket både genom datorn och trådlöst via wifi. Letto-plattan kräver två olika auktoriseringar (varav den ena inte går att göra) en för att föra över från dator och platta genom programmet Digital Edtions och en för att föra över via wifi vilket skall fungera på Bookeens originalplatta. Det är helt galet och oförståligt varför man skall behöva göra två olika auktoriseringar dessutom.
Eva Wiselgren på GP har recenserat Adlibris Letto. Hon beskriver också dessa problem.
Dagen före nationaldagen var det avslutningsfest för vårt stora Mediesprång! I två terminer har vi utbildat oss i e-bokslån, databaser, sociala medier, teknisk utrustning och mycket annat. Vi har kommit långt och det ska vi vara stolta över, och arbetet fortsätter, liksom utvecklingen av hela medielandskapet.
De som mest förtjänar att hyllas efter denna intensiva period är våra duktiga internutbildare, vars förmåga att inspirera och stötta sina kollegor har varit så uppskattad!
EnhetspriserEtt väl utfört arbete förtjänar sin belöning, och de tre enheter som har varit mest aktiva under det gångna året erhöll diplom och något att se fram emot.
Första pris till enheten med högst deltagande gick till Kungsholmen, som uppfyllt alla moment till 95 %! Priset, som består av en guidad visning med lunch på Moderna museet, mottogs av de stolta utbildarna Lena och Örjan.
Andra pris gick till Farsta-enheten som uppfyllt momenten till 88 %. Ett tårtkalas för hela enheten stundar. Utbildarna Jenny och Stephanie tog emot priset.
Tredje pris, även det ett tårtkalas, kammades hem av Högdalen med sina 79 %. Grattis till enheten och utbildarna Katarina och Maria, som inte kunde närvara på avslutningen!
Ett särskilt hedersomnämnande för en fjärdeplacering som var mycket nära prispallen måste gå till Läsa-enheten, med 73 % avklarade moment.
Alla deltagare förtjänar beröm, men det fanns bara individuella priser till fem av alla de som genomfört samtliga moment. Så många som 56 personer hade uppnått full pott, alltså 42 poäng. Dessa priser skulle gå till elever och inte lärare, så när vi räknat bort internutbildarna fanns 42 förtjänta individer kvar och utslaget skedde genom rättvis lottning.
Första pris i Mediesprång gick till den glatt överraskade Annika Hermele som tog hem storslammen, en ipad.
Andra och tredje pris, bestående av presentkort 300kr på Akademibokhandeln, gick till Maria Stenmark och Caroline Karlsson.
Fjärde och femte pris bestod av biocheckar á 250kr, som vanns av Per Gärdin och Åsa Enqvist.
Grattis alla pristagare!
Avslutningsvis framförde projektgruppen den kollektivt improviserade låten E-uphoria. Känsliga lyssnare startar filmen på egen risk.
P.S. Den som är nyfiken på de totala resultaten kan titta närmare i excel-dokumenten som nu åter ligger på sin plats!
Det finns över en halv miljon appar att välja mellan i Appstore, och nästan lika många i Google Play, som Android Market heter numera! Så visst kan man väl behöva lite tips om vilka som faktiskt är värda att ladda ner? Här tipsar våra utbildare om några av deras favoritappar.
Katarina
Jag älskar Google skymap för Samsung. Inte så skönlitterär men å så informativ när man står en stjärnklar kväll, blickar upp mot himlen och undrar vad det är man ser. Bara rikta telefonens kamera mot himlen så berättar Google vad du ser. Det finns något liknande för iPhone också.
Eva E
SAOL:s app finns för Iphone och Android. Den är så användbar för både korsordslösande och Wordfeud (hur många ord finns det egentligen med fyra bokstäver och ”z” på andra plats?) eller förstås när man behöver kolla upp stavningen.
Dessutom kan man snabbt få fram vem som sitter på vilken stol i akademien och om man är ordnörd kan man också få exempel på Utgallrade ord. Och då kan man ju hitta ord som man genast vill börja använda, som arladagg, blixtbrev och bubbelminne. Och så kan man försjunka i funderingar över om det är ett tecken på framsteg att ord som långgrogg, odygding och snålmåns inte längre har lyckats försvara sin plats i SAOL.
Örjan
En favorit som jag använder mycket till min egen padda och läsplatta är eBook Search. En app för sökbara kataloger för e-böcker. Här når man alla de vanligaste databaserna såsom Gutenberg och Runeberg. Baen Books, Smashwords, Munsey, Feedbooks och Internet Archive. Bara att söka eböcker och ladda ner till valfri eboksläsare. Appen är på svenska och det går utmärkt att lägga till egna kataloger. Bekvämt med allt på ett ställe och användarvänligt.
Hanna
En av mina favoritappar är Readmill för ipad. Det är en läsapp för e-böcker som tyvärr inte fungerar ihop med lånade böcker från biblioteket, men väl med köpta och fria e-böcker. Jag är nördigt intresserad av att mäta saker, till exempel att mäta hur långt och snabbt jag cyklar på väg till jobbet (som jag kommer börja göra vilken dag som helst..) så självklart gillar jag en app som mäter hur lång tid jag lägger på att läsa en viss bok! Dessutom är Readmill-appen rent estetiskt väldigt tilltalande och smidig att använda, en inte helt oviktig detalj!
Elisabet
Paper, en digital moleskineanteckningsbok att skriva och skissa i. Använd blyerts, kalligrafipenna, akvareller, tuschpenna för att göra bra idéskisser. Gratis i grundutförande men köp till paketet med olika verktyg för cirka 50kr.
Draw something, rita gissa spring i modern form. Bra för oss ordfixerade att använda andra delar av hjärnhalvan. Hjärnjympa för att bli kreativ. Handlar inte om att rita snyggt utan begripligt. Gratis.
Things, en avancerad att-göra app. Håller ordning på allt jag ska göra nu, sedan och någon gång. I projekt och utanför, privat och på jobbet. Betaversionen synkar i molnet mellan dina mojänger. Min dyraste app, 10$ (75 kr), men väl värd pengarna.
Micke
Som gammal Londonresenär gillar jag två appar från Museum of London, Street Museum (även till Android) och Londinium (endast till iOS), med bilder och text om London förr. Vill man var mer litterär och minnas att det i år var 200 år sedan Dickens föddes så kan man titta på Dickens’ Dark London (endast iOS). Samtliga bygger på kartor, men har bilder, text och ibland animationer om intressanta platser.
Stockholmskällan har en rolig app med en liknande tanke, Historiska Stockholmsbilder (även till Android), där man kan få se gamla foton på det gathörn man råkar stå i för tillfället. Det finns fler att upptäcka, den senaste jag laddade ned var Aarhus StreetMuseum (även till Android). Roligast när man är på plats kanske, men apparna gör historien mer levande även på avstånd.
Alla har väl redan Res i Stockholm, som är svår att klara sig utan, men ResRobot (även till Android) är en bra reseapp när man ska resa lite längre.
Glöm inte att titta efter plustecknet, som visar om en app fungerar både på telefon och platta.
Som en del av Stockholms stadsbiblioteks satsning på det digitala biblioteket och tillgänglighet är det nu möjligt att ladda ner talböcker direkt från webbplatsen http://biblioteket.stockholm.se Genom sin vanliga inloggning hos biblioteket kan låntagare med några få klick ladda ner en talbok utan att behöva byta webbplats och gränssnitt.
Som registrerad talbokslåntagare på Stockholms stadsbibliotek laddar man ner talböcker i DAISY-format (DAISY ljud eller DAISY text och ljud) till den egna datorn i form av mp3-filer.
Alla låntagare kan provlyssna ett stycke ur boken och är du registrerad och inloggad som talbokslåntagare kan du ladda ner den till din dator.
Stockholms stadsbibliotek har integrerat de bibliografiska talboksposterna med övriga poster i bibliotekssystemet. Detta ger ett enhetligt sökindex för alla poster oavsett format. De nedladdningsbara talböckerna är sökbara precis som övriga medier och det är möjligt att filtrera fram önskad talbok med hjälp av befintligt sökträd.
I ett gemensamt projekt med TPB har Stockholms stadsbibliotek utvecklat ett tekniskt gränssnitt som gör det möjligt att hämta talböckerna direkt från TPB när låntagaren väljer att ladda ner boken.
Detta är ett första steg i utvecklingen av nedladdningsbara talböcker. Utvecklingen fortsätter och varvas med användningstester. Vid användningstesterna träffar vi våra låntagare som då får testa systemet och chans att ge synpunkter inför framtida utvecklingsinsatser.
/Annica Oreland och Elisabet Fornell
