Stockholms stadsbibliotek, den 14/10 1932
Det händer mycket i samhället omkring oss. Det är trots allt bara tio år sedan vi fick allmän rösträtt 1921 och kvinnor fick börja rösta. Diskussionerna pågår fortfarande kring kvinnans roll i samhället, och en framträdande röst är redaktören för veckotidningen Tidevarvet, Elin Wägner. Här på biblioteket pratade vi förra året mest om Svalorna flyga högt, som ju lär handla om hennes kärlekshistoria med Sigfrid Siwertz, men nu har den nya romanen Dialogen fortsätter kommit och där fortsätter hon diskussionen om ämnen som hon och de andra medlemmarna i Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad gärna sysselsätter sig med: befolkningsfrågan, mödravården, pacifism samt kvinnornas intåg i politiken. Det är inte alla som håller med Wägner när hon skriver att kvinnor bör få arbeta på samma villkor som männen och att mödra- och sjukhusvården bör anpassas mer efter kvinnorna, eftersom det ju är dem det gäller. I sin bok skildrar hon hur manliga politiker gärna söker storstilade, flotta lösningar istället för att lyssna på kvnnorna och se till de verkliga behoven av enkelhet, snabbhet och närhet.

Elin Wägner. Foto: Ferdinand Flodin, Kungl. hovfotograf Stockholm
Kanske kan kvinnor snart också på allvar komma i fråga som Nobelpristagare. Selma Lagerlöf och Sigrid Undset är ännu så länge de enda kvinnliga pristagarna i litteratur, och förra året gav Akademin priset till Erik Axel Karlfeldt, som visserligen är både respekterad och beundrad i vårt land men som knappast står för det nya inom vare sig litteratur eller politik. Kanske håller Wägners skrifter inte Nobelprisklass rent litterärt, men Dialogen fortsätter behandlar tidens viktiga frågor. Om inte annat kanske hon blir invald i Akademin snart?
På Stockholms stadsbibliotek har vi samlat Elin Wägners skrifter, så kom gärna in och läs och låna! Vill ni veta mer om hennes liv, läs här.

Utanför oss växer staden och samhället fram. Bostadssociala experiment utförs, vanliga människor får lägenheter med wc och utrustat kök! Nya författarröster hörs i världen: det är arbetarförfattarna som berättar om statarliv, fabriksarbete och fattigsverige med ursprung i ett lantbruks- och ett industriproletariat. Också formen är i många fall ny: de modernistiska vindarna blåser och fri vers, surrealism och futurism ljuder.