Sissela Kyle var i sitt esse i onsdags kväll på  Stadsbiblioteket. Hon pratade om Selma Lagerlöf och om sig själv, och ville först inte hålla med Harald Hultqvist om att de två liknar varandra. Men Harald lyckades efterhand övertyga både publiken och kanske även Sissela om sin tes, genom att bland annat jämföra komik och skådespeleri med Selmas sätt att skriva. Hos Lagerlöf finns ofta en berättare som återger historier i sken av att det egentligen inte är hon själv som hittat på dem utan att hon snarare hört dem berättas i brasans sken när hon var liten. I själva verket döljer sig en enorm hantverksskicklighet bakom orden, och varje fras är noggrant infogad . På samma sätt verkar komik ofta spontan och uppkommen i stunden, medan den i själva verket kan vara mycket välplanerad och genomrepeterad. En annan beröringspunkt var rädslan - en kärna i den bok av Selma som Sissela hade valt ut, Löwensköldska ringen, och något som Sissela känner igen sig i. “Många människor med fantasi är rädda”, sa hon, “jag tror att det är fantasins pris”.

Sissela berättade också om vem som var hennes favoritkaraktär i boken och dess uppföljare Charlotte Löwensköld och Anna Swärd:  Thea Sundler, den “onda” kvinnan, som hos Lagerlöf ändå får lov att vara nyanserad. Hon gör nämligen “ont i kärlekens namn”, hon önskar egentligen inte konkurrenten Charlotte Löwensköld något ont,  hon skulle bara vilja att hon liksom kunde…  försvinna. Själv läste jag Gösta Berlings saga i våras och tyckte väldigt mycket om just det här:  att Selmas karaktärer får vara så mångsidiga, så motsägelsefulla, ibland så ologiska.

Också synen på naturen hos Lagerlöf fascinerar. Idag ser vi på naturen som något omodernt sade Sissela, och exemplifierade med hur vi får barn allt senare och tycker att det är konstigt att naturen ställt till det så att vi inte kan styra helt själva över när vi vill ha dem. Men även natur i bokstavlig mening - skog, sjöar, älvar - är väldigt påtagliga hos Selma. Och där den naturen för oss är något idylliserat, är den hos Lagerlöf farlig och otrygg. Där lurar inte bara folktrons alla väsen och de högst verkliga rovdjuren, där finns också en slags otyglad inneboende kraft som tycks ha en egen vilja; som den fors som i Gösta Berlings saga kämpar för att glatt sjungande bryta sig loss från människors fördämningar.  Det är en natur som människan kämpar mot och självklart försöker övervinna, långt ifrån enbart romantiserad och ofarlig.

Inom Långa Svansen har vi en serie litteratursamtal som vi kallar Själsfrändeserien. Här får författare och kulturpersonligheter själva nyckeln till vårt magasin för att hämta upp någonting de tycker särskilt mycket om eller vill diskutera. Nu är vi stolta att presentera Sissela Kyle och själsfränden Selma Lagerlöf. Värd är vår trogne Harald Hultqvist. Välkomna till till Rotundan den 1 september kl. 19.00.  Mer info.