Inlägg etiketterade med ‘Könsrollsfrågor’

Hundra år av kvinnokamp

08 mars 2010

FeminismI år firar Internationella kvinnodagen den 8 mars hundraårsjubileum. 1910 instiftade Clara Zetkin denna särskilda kvinnodag för att hedra kvinnorörelsen och för att främja kampen för kvinnors rösträtt. Till en början var kvinnodagen en socialistisk föreetelse, och i de länder där fascismen och nazismen satt på makten under mellankrigs- och krigsåren var kvinnodagsfirandet förbjudet. De utåtriktade demonstrationerna blev färre, och firandet skedde genom kvinnoklubbarnas interna fester och möten. 

Under 1960- och 1970-talen ökade intresset för kvinnors villkor i samhället. I USA återupptogs kvinnodagsfirandet  av andra vågens kvinnorörelse på Berkleyuniversitetet 1969, och fick snart spridning bland kvinnogrupperna i Europa. 1971 demonstrerade Grupp 8 på Sergels torg i Stockholm, och ställde krav på fri abort, smärtlindring vid förlossning och daghemsplatser till alla barn. Året därpå hade 8 mars-firandet spridit sig i landet, med flera demonstrationer och möten som gick av stapeln.

Kvinnornas svenska 60-tal i kort:

1960 Lika lön för lika arbete för kvinnor och män införs. 
1960 Allmän tilläggspension (ATP) införs, inkomstrelaterad pension samt automatisk änkepension.
1960 LO och SAF beslutar att inom fem år slopa de särskilda kvinnolönetarifferna.
1960 Gunnar Qvist utkommer med avhandlingen Kvinnofrågan i Sverige 1809-1846: studier rörande kvinnans näringsfrihet inom de borgerliga yrkena. Avhandlingen var den första svenska avhandlingen inom ämnet kvinnohistoria.
1962 Nattarbetsförbudet för kvinnor hävs.
1962 Riksdagen ansluter sig till FN-konventionen om lika lön för lika arbete.
1962 Rätt till sex månaders ledighet i samband med förlossning, förlossningsvården kostnadsfri och betraktas som annan sjukvård.
1963 Tillåts abort om fostret ådragit sig svåra skador under graviditeten.
1964 P-piller blir tillåtna i Sverige.
1965 Som första land i världen får Sverige en lag mot våldtäkt inom äktenskapet. Det dröjde dock ända till 1984 innan lagen prövades.
1969 Enligt läroplanen för grundskolan bör skolan verka för jämställdhet.

Kvinnans tidevarv

14 oktober 2009

Stockholms stadsbibliotek, den 14/10 1932

Det händer mycket i samhället omkring oss. Det är trots allt bara tio år sedan vi fick allmän rösträtt 1921 och kvinnor fick börja rösta. Diskussionerna pågår fortfarande kring kvinnans roll i samhället, och en framträdande röst är redaktören för veckotidningen Tidevarvet, Elin Wägner. Här på biblioteket pratade vi förra året mest om Svalorna flyga högt, som ju lär handla om hennes kärlekshistoria med Sigfrid Siwertz, men nu har den nya romanen Dialogen fortsätter kommit och där fortsätter hon diskussionen om ämnen som hon och de andra medlemmarna i Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad gärna sysselsätter sig med: befolkningsfrågan, mödravården, pacifism samt kvinnornas intåg i politiken. Det är inte alla som håller med Wägner när hon skriver att kvinnor bör få arbeta på samma villkor som männen och att mödra- och sjukhusvården bör anpassas mer efter kvinnorna, eftersom det ju är dem det gäller. I sin bok skildrar hon hur manliga politiker gärna söker storstilade, flotta lösningar istället för att lyssna på kvnnorna och se till de verkliga behoven av enkelhet, snabbhet och närhet.

 Elin Wägner. Foto: Ferdinand Flodin, Kungl. hovfotograf Stockholm

Elin Wägner. Foto: Ferdinand Flodin, Kungl. hovfotograf Stockholm

Kanske kan kvinnor snart också på allvar komma i fråga som Nobelpristagare. Selma Lagerlöf och Sigrid Undset är ännu så länge de enda kvinnliga pristagarna i litteratur, och förra året gav Akademin priset till Erik Axel Karlfeldt, som visserligen är både respekterad och beundrad i vårt land men som knappast står för det nya inom vare sig litteratur eller politik. Kanske håller Wägners skrifter inte Nobelprisklass rent litterärt, men Dialogen fortsätter behandlar tidens viktiga frågor. Om inte annat kanske hon blir invald i Akademin snart?

På Stockholms stadsbibliotek har vi samlat Elin Wägners skrifter, så kom gärna in och läs och låna! Vill ni veta mer om hennes liv, läs här.

Ellens värld

15 september 2009

I Anneli Jordahls nya bok Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet) skildras Ellen Keys kärlekshistoria med den gifte Urban von Feilitzen. De träffas mycket sällan, istället är det i brev de uppehåller passionen. De skriver om vardagen och då och då skymtar Ellens radikalitet: hennes tankar om kvinnans rätt till förvärvsarbete, barns rätt att slippa aga, världens rätt att slippa krig.

Inspiration till boken har Jordahl hämtat i Ellen Keys egna verk, framför allt Livslinjer 1 som behandlar kärleken och äktenskapets etik. Men Key har skrivit en mängd verk, inom flera genrer - pedagogik, filosofi, samhällsvetenskap. Många av dem är småskrifter som gavs ut av studentföreningen Verdandi, bildad 1882 för Uppsala-studenter “hvilka omfatta tanke- och yttrande-frihetens grundsatser samt hysa intresse för allmänt mänskliga och samhälleliga frågor”. Ellen Key själv var liberal, liksom en av föreningens mest kända ordförande Karl Staaff, men även andra politiska åsikter fick rum i skrifterna och kända medarbetare var bland annat Hjalmar Branting och Gustaf Fröding. Exempel på skrifter Ellen Key gav ut på Verdandi är Individualism och socialism, Fredsrörelsen och kulturen och Moralens utveckling. Att bläddra i dessa visar tydligt hur både olikt och likt vårt samhälle är det som Ellen Key levde i. I Moralens utveckling för hon fram en teori om hur samhällets och människornas moral utvecklas i takt med hennes biologi, och hon visar på fyra stadier som som moralen intagit. I det första, djuriska skedet är kannibalism vanligt, när den sedan försvinner uppstår istället slaveri. I det tredje skedet byts slaveriet mot livegenskap, och i det fjärde, som Ellen Key kände som sin egen tid, blev de livegna daglönare. Egentligen, menar Key, har inte så mycket förändrats i grunden, däremot hycklar man numera mer med vad man håller på med:

…en högre sedelära erkännes än den, som gått in i kött och blod hos samhällets flertal. Slaveriet och livegenskapen äro - förklädda - kvar i lönekampen. Mordet fördöms av lagen, men massmordet, kriget, godkänns ännu av den allmänna meningen. Engifte ålägges av lagen, men prostitutionen är ännu socialt medgiven. Offervillighet predikas men vinstbegär driver nästan alla företag; rikedomen äger all makt. Samtidens moral är den industriella.

Jordahl låter Ellen Key säga, apropå Strindbergs Röda rummet som hon ännu inte läst, att hon inte ville läsa de litterära succéerna ”när varenda själ gjorde det, sorlet gör att man knappt uppfattar vad som står på sidorna. Man ska läsa när pratet har klingat av och andra titlar är i svang”. Inte minst därför passar det så bra att läsa Ellen Key nu, för även om hon aldrig blivit helt urmodig klingar ju pratet kring henne heller inte som förr. Man kan också läsa andra kvinnliga författare som verkade på 1800-talet, flera av dem nämns och läses av Ellen: Camilla Colletts Amtmännens döttrar, Fredrika Bremers Hertha, Victoria Benedictssons Pengar. Alla romaner som behandlar kvinnans ställning i samhället, äktenskap och försörjning. Precis som Ellen Key gjorde, och som vi fortfarande gör, inte minst i samtida romaner som Maria Svelands Bitterfittan. Utgångspunkterna och förutsättningarna skiftar, men frågorna består.