Inlägg etiketterade med ‘dagböcker’

Förbjudna ord:

11 maj 2011

Dagbok

 

 

 

 

 

                                                                                                                                                                                                                                                                                   En dagbok är (relativt) regelbundet förda anteckningar av en person, om vad som händer i ens liv och tanke. Dagboken kan innehålla allt från väderleksrapporter till en persons innersta hemligheter.

Dagböcker med jagets utveckling i centrum blev vanliga under renässansen och kunde ha religiös, intellektuell eller konstnärlig inriktning.

Många privata dagböcker har gjorts offentliga, och kan vara relevanta för den allmänna historieskrivningen.  Anne Franks, Axel von Fersen d.y. och Carl von Linnés dagböcker är sådana exempel.

Brev & dagböcker:

22 februari 2011

Omslag Hemligheter

Jättehemligt, Världshemligt och Bladen brinner är Barbro Lindgrens uppväxtskildring, som bygger på dagboksanteckningar från åren då hon var 11, 13 och 15 år. Böckerna utkom mellan 1971 - 1973, men har därefter givits ut på nytt ett par gånger. Så sent som förra året kom Karneval förlag ut med trevliga nyutgåvor, i vilka det bjuds på nytt bildmaterial (dock kan den inbitne komma att sakna Olof Landströms klassiska illustrationer) och nyskrivet efterord.

Själv läste jag de tre delarna i tioårsåldern. Jag minns att jag tyckte att Barbro skrev så fyndigt och klokt. Ibland hemskt sorgligt och ibland bubblande roligt. Mina egna sporadiska dagboksanteckningar försökte under en period efterlikna hennes formuleringar, och jag gjorde till och med ett eget nummer av The Happy Corkscrew; tidningen  som hon berättar om i ”Världshemligt”.

Det var, trots att jag växte upp flera decennier senare, så lätt att känna igen sig i hennes vardag. I problem och funderingar, pinsamheter och hemligheter, skolkompisar och lekar. Ibland är det lätt att glömma hur lika man är under uppväxten , oavsett bakgrund eller generationstillhörighet. Bladen brinner hos oss alla.

Omslag nyutgåva Jättehemligt Omslag nyutgåva Världshemligt Omslag nyutgåva Bladen brinner

De skönaste bastarder

13 juli 2009

Samtidigt med läsning av Martina Lowdens Allt påmindes jag från annat håll om litteraturkritikern Klara Johansons dagböcker. Jag kan inte minnas att KJ dök upp som jämförelseobjekt i recensionerna av Lowdens debut, och jag har inte heller hittat någon referens till henne i boken. Men jag börjar tycka att jämförelsen räcker ganska långt: Det rör sig om extremt brådmogna författare som redan som 12-åringar plöjer Shakespeare och som lever mycket av sitt liv i och för litteraturen. De delar också den själsliga ömtåligheten, den finkalibrerade esteticismen, aforismen som hela tiden ligger på lur och med jämna mellanrum grinar upp sig i texterna. Lägg därtill själva dagbokformen samt flanörattityden och -praktiken. Dessutom finns hos båda den slags självupptagenhet som egentligen bara maskerar en lidelsefull upptagenhet med världen.

Det är underbart att umgås med Klara Johanson i hennes dagböcker med deras skiftande ämnesval och perspektiv, ironiska humor och finstämda livskänsla. Hon har haft ett rykte om sig att vara en författare för författare, men jag vill bestämt hävda att hon är en författare för läsare.
Nu korsläser jag böckerna och låter dem inspirera varandra. Vad sägs exempelvis om denna kommentar till Lowdens Allt, skriven nästan 100 år innan den kom ut:

Genom otillåtna ordförbindelser uppstå de skönaste bastarder – kärleksbarn som i sin tur stifta nya ätter. Den som inte förstår sig på detta slags koppleri är inte född att arbeta i språkmaterial.