Drabbad av en dikt: Agadir 1961

Kari Ekman, anställd på Stadsbiblioteket, har blivit drabbad av en sextiotalsdikt till! Den här gången handlar det om Artur Lundkvists “Agadir”, och så här skriver Kari:

Har du varit i Agadir?
Nu är staden en modern turistort i Marocko längs en milslång vit sandstrand. Annat var det 1960 då författarparet Artur Lundkvist (1906-1991) och Maria Wine (1912-2003) besökte Agadir och upplevde den stora jordbävningen, som inträffade sent på kvällen den 29 februari 1960. Artur Lundkvist skrev senare en lång prosadikt om händelsen: Agadir: en dikt som utkom 1961.
Det är en dikt man kan drabbas av på flera sätt som nutida turist: man påminns om det gamla Agadir som försvunnit totalt, med undantag för det gamla fortet. Man ryser och känner sorg därför att eländet var totalt då, av en befolkning på 45000 dog 15000, och minst 12000 skadades.

Men dikten handlar också om livets bräcklighet. Den avslutas med raderna:

Agadir,
Förberedelse, påminnelse
om det som kanske väntar oss: den större förintelsen,
världen i ruiner, jorden ödelagd, endast dödens rök
som drar bort genom rymderna,
aldrig mer,
för alltid
Agadir.

Det är 50 år sedan Artur Lundkvist skrev om katastrofen i Agadir, och sedan dess har många naturkatastrofer inträffat. Men upplevelsen av hjälplöshet och utsatthet har inte förändrats, dikten är fortfarande aktuell – och kanske läser vi i dag orden ”världen i ruiner, jorden ödelagd” och får andra associationer: i dag har vi ord som miljöförstöring, global uppvärmning mm. Även Maria Wine skrev om jordbävningen. I boken Minnena vakar beskriver hon levande skräcken, mörkret och den långa, kalla natten på stranden i Agadir.

Etiketter: , , , ,

En kommentar till “Drabbad av en dikt: Agadir 1961”

  1. Techer skriver:

    Interesting post!

Svara på inlägget