I ett nyhetsinslag i Radio Stockholm igår, den 3 maj, beskrivs situationen för medarbetarna inom Stockholms stadsbibliotek. Den journalist som gjorde inslaget har inte kontaktat någon i ledningen för en kommentar, men jag anser att det finns påståenden i inslaget som inte kan stå oemotsagda.

Biblioteksverksamheten har liksom de flesta andra verksamheter påverkats av de förändringar som skett i omvärlden under de senaste decennierna. Teknikutveckling, ny verksamhet och ökade krav på service ställer nya krav på oss som arbetar inom Stockholms stadsbibliotek vilket medför att arbetsvillkoren förändras. Alla anställda, både medarbetare och chefer, måste få stöd i att möta förändringarna. Det sker exempelvis genom kompetensutveckling och delaktighet i arbetet med att hitta lösningar för de nya situationer vi ställs inför. På längre sikt behöver kompetensen och mångfalden bland medarbetarna inom Stockholms stadsbibliotek breddas, både för att vi behöver tillföra kompetens som vi inte redan har och för att vi idag har stora snedfördelningar när det gäller ålder, kön och mångkulturell bakgrund.

Det är viktigt att vi hanterar de problem som uppstår på ett konstruktivt sätt och i en levande och saklig dialog mellan medarbetare och chefer. Det är också viktigt att de underlag som vi utgår ifrån är så balanserade och korrekta som möjligt. Här följer därför några kommentarer till uppgifter som förekommer i radioinslaget:

Det hävdas att sjukfrånvaron ökar inom Stockholms stadsbibliotek och att de anställda går på knäna

Den statistik som vi har för de senaste helåren visar tvärtom att sjukfrånvaron inom Stockholms stadsbibliotek minskar. 2006 var sjukfrånvaron 7,69 % och 2009 hade den sjunkit till 6,28 %. Statistiken redovisas endast per halvår, så denna uppgift är den senaste vi har. Att arbetsbelastningen skulle vara exceptionellt hög på Stockholms bibliotek motsägs av verksamhetsstatistik från övriga kommuner i Stockholms län. Vid en jämförelse av antalet besök på biblioteken i relation till antal helårsarbetande under 2009 ligger Stockholm i mitten av tabellen med drygt 15 000 besök/årsverke. När det gäller motsvarande jämförelse för antalet utlån ligger Stockholm bland dem som har lägst andel med 11 700 utlån/årsverke.

Flera anställda ”har tröttnat på situationen och flyttat från Stockholm till jobb i kranskommuner eller ute i landet”.
Min bild är att Stockholms stadsbibliotek har en mycket låg personalomsättning och väldigt få medarbetare lämnar sin anställning för att gå till andra arbetsgivare. Många medarbetare väljer att arbeta till 67 års ålder.

I inslaget sägs att biblioteken ska spara 16 miljoner 2010.
Stockholms stadsbibliotek har ett sparbeting på 12 miljoner kronor i år, varav 4 miljoner har genomförts genom personalminskningar.

I inslaget sägs att de nya budgetmedel som Stockholms stadsbibliotek samtidigt har fått 2010 går till att ”renovera bibliotek och att utveckla verksamheten” – inte till personal.
Det krävs personal för att utveckla verksamhet, både vad gäller arbetsprocesser och kunderbjudanden och för att kunna öppna nya bibliotek. En del av de 40 miljoner som biblioteken har tillförts i årets budget används därför till personalkostnader.

De senaste tre åren har 50 tjänster försvunnit från Stockholms stadsbibliotek
Sedan 2008 har en minskning med 45 årsverken gjorts. Dessförinnan, med projektstart 2004, gjordes en automatisering av biblioteken som uppskattades motsvara ca 40 årsverken omräknat i arbetstimmar. Automatiseringen genomfördes utan någon personalminskning. Istället erbjöds medarbetarna en omfattande satsning på kompetensutveckling, för att kunna använda den frigjorda arbetstiden till andra arbetsuppgifter.

I inslaget sägs att biblioteken ofta fungerar som medborgarkontor och fritidsgårdar
Stockholms bibliotek ska fungera som platser för informationssökning, lärande och läsande. Vi vill att fler ungdomar ska välja att använda biblioteket även utanför skoltid. Att biblioteken som öppna, tillgängliga platser i samhället under perioder får besök av ungdomsgäng som är svåra att kommunicera med har uppmärksammats i projektet Tryggare bibliotek. Genom projektet får personalen på de bibliotek som upplever sådana problem särskilt stöd bland annat genom kompetensutveckling och dialog kring säkerhetsrutiner.

Folkbiblioteksidén är central i ett demokratiskt samhälle. Biblioteken tillhandahåller information och mötesplatser som är öppna för alla, verksamheten inspirerar till livslångt lärande och till läsning för att bredda de egna perspektiven. Kunskap och upplevelser finns i ett överflöd av olika medier, och biblioteken kan ge vägledning, urval och sammanhang.
Biblioteken ska tillhandahålla ett urval av media, med tillräcklig bredd och djup för att intressera och fullfölja uppdraget, men att samla är i sig inget självändamål.

Stockholm har Sveriges i särklass största folkbibliotekssystem och lockar årligen till nästan 6 miljoner besök på de 43 fysiska biblioteken, och nästan 4 miljoner besök på det virtuella biblioteket.se. Men fortfarande når verksamheten alltför få av de mest prioriterade målgrupperna.

Stockholm har fördelen att ha ett särskilt bibliotek med mångspråkig litteratur från hela världen, men varför ska den tredjedel av stockholmarna som är mångspråkiga bara hänvisas till några få bibliotek?

Biblioteken har under lång tid erbjudit läsinspirerande verksamhet för skolbarn av mycket hög kvalitet, men hur når vi de uppskattningsvis 96 % av stockholms skolbarn som genom sina lärare aldrig får del av verksamheten?

Ungdomars läsvanor har förändrats under senare år och många behöver stöd i att hitta tillbaka till läsandet. Men hur överbrygger vi generationsklyftorna i mötet med ungdomarna, när 47% av medarbetarna är äldre än 55 år och bara 6% yngre än 35?
Vad händer med biblioteken när de elektroniska medierna får genomslag i stockholmarnas vardag, nästa år eller året därpå?

Vår utmaning är att utveckla verksamheten, att frigöra resurser för utvecklingsarbete och att ge medarbetarna stöd i de nya förutsättningar som följer av förändringen. Vi kommer att bjuda in till breda samtal om den strategiska inriktningen när arbetet med biblioteksplanen för nästkommande femårsperiod börjar under våren. Verksamhetsplanen för 2010 innehåller dessutom uppdrag att:

Fortsätta arbete med att förändra biblioteksstrukturen
… så att biblioteken finns där stockholmarna rör sig.

Starta projektet ”Det digitala biblioteket”
… för att slussa verksamhet, teknik, medarbetare och besökare in i den fortsatta digitala utvecklingen.

Se över befintliga arbetssätt
… för att förenkla rutiner och frigöra arbetstid så att större fokus läggs på mötet med besökarna och deras förväntningar

Bygga upp ett mångspråkigt bokbestånd
… på alla bibliotek i staden med början i litteratur för barnen.

Samverka med skolan
… för att rusta pedagogerna att tillsammans med bibliotekarierna ge fler skolbarn lust att läsa.

Se över verksamheten till de äldre stockholmarna
… så att den anpassas till de äldres olika behov både vad gäller tillgång till medier, läsinspiration och mötesplatser.