Detaljer hemma av Annika Huett och Ulf Huett Nilsson är en trevlig liten bok att inspireras av, när det kommer till hemmets trevnad och inredning . Fylld av foton på små och stora detaljer i hemmet, flera som man kanske inte ens lägger märke till i vardagen.

Detaljer hemma får mig lite att tänka på extrajobbet inom hemtjänsten för många år sedan, där jag besökte många gamla hem (i vilka tiden stannat någonstans runt mitten av förra seklet), fyllda av prylar och detaljer som den hippa retrosamlaren nu bara drömmer om.

Ett varningens ord kan dock vara på sin plats, det är väldigt lätt att efter att ha bläddrat igenom denna bok ge sig ut på närmaste närauktionsajt och buda hem både det ena och det andra. En rådjursstatyett i trä, en väggrelief med Smålands landskapsvapen eller något annat livsnödvändigt.

/Caroline Karlsson, Stadsbiblioteket

En av de viktigaste böckerna i mitt liv är Fröken Ensam Hemma åker gungstol av Gunnel Linde. Det är en speciell långsmal bok med dunkla men ändå lysande färger på omslaget. På omslagsbilden ser man Ensam med sina två nallar, matsäckskorgen och paraplyet, ombord på gungstolen i full fart över korkmattohavet längs Randiga mattvägen.

Det är en bok som innehåller allt. Förutom själva berättelsen finns ett förord med rubriken Om rum, längst bak en karta med inritad färdväg, och dessutom sånger med noter och text. Jag läste den om och om igen och tröttnade aldrig på att betrakta de magiska bilderna.  

Jag kan aldrig glömma kraxebraxerna. I stora myllrande stim steg de upp ur korkmattohavet och nafsade efter Ensam Hemmas mockasiner. Med en lätt rysning minns jag att en av nallarna ramlade överbord. Hur var det nu, han blev väl räddad till sist..?

Och än idag kommer jag att tänka på Kusliga Skrivbordsgrottan om jag ser ett sådant gammalt skrivbord med ögon-näsa-mun-lås som finns i boken.

Bilderna av Hans Arnold är mystiska. Bakom de tydliga figurerna och roliga händelserna i förgrunden lurar ett svart mörker. Längst in i skrivbordsgrottan är mörkret kompakt. Men Ensam och nallarna kämpar tappert mot farorna och finner på råd i alla situationer.

När jag nu bläddrar i boken igen dyker saker upp som jag hade glömt. Knapp-pengarna i handelsboden på Byråklippan. De små änglarna som hette godanerna och bockarna med horn som hette ajökerna. Hur nallen som föll över bord blev räddad genom att flyta på en hatt. Och hur kraxebraxerna hölls på avstånd genom att man snurrade med snurrvispen.

 Fröken Ensam Hemma åker gungstol av Gunnel Linde.

Telefonen förändrade våra hem i grunden. Det första telefonsamtalet ägde rum1877 och därefter gick det fort.

Det första allmänna telefonnätet i Sverige fanns på plats 1880 och den nya tekniken har sedan dess förändrat det sociala livet. Plötsligt var det möjligt att föra samtal med någon som inte var närvarande i rummet. Våra vardagsliv och tänkesätt tog nya former.

Boken ”Hallå! ” av Jan Garnert levandegör på ett skickligt vis telefonens tidiga historia i Sverige. Inte så mycket om det tekniska utan mer om vad tekniken kom att medföra för människan och samhället. Telefonens betydelse för våra samtal och mänskliga relationer. 

August Strindberg är ständigt närvarande och löper som en röd tråd genom hela boken. I Strindbergs brev, teaterpjäser, noveller och romaner finns massor att utläsa om den nya tidsandan som telefonen bidrog till att utforma.

August närmar sig till en början kärleken och Siri von Essen med pennans hjälp för att senare i livet utnyttja telefonen i sina intriger. År 1900 skriver han kärleksfullt till Harriet Bosse och avslutade breven allt som oftast med moderna uppmaningar om telefon. Redan efter separationen i september 1901 skriver han till Harriet:

Harriet, förbarma Dig, jag vill inte dö!
Din Vän
Telefonera är Du snäll.
56.22

I The home book (2009) hittar man hem från hela världen, interiörer och exteriörer till vräkiga strandvillor, coola etagelägenheter och lugna lantvillor.

Med tanke på sitt coffee table-format (boken är på ca 600 sidor och väger drygt 4 kilo) passar den nog bäst just på soffbordet. Att bläddra i lite då och då , och drömma sig bort till  medelhavshuset med egen pool och havsutsikt.  Eller till konstnärsloften i kvarteren Abbot Kinney, Kalifornien.

/Caroline Karlsson, Stadsbiblioteket

 Husmor
Ordet ”hemtjänst” uppfanns först när det blev en kommunal angelägenhet. Innan dess var det i regel husmodern som utförde all hemtjänst. Men om husmodern blev sjuk eller låg på BB kunde hon få hjälp av en hemsyster.

Hemsyster
Från 1926 fanns det kommunala hemsystrar som hade utbildats vid särskilda hemsysterskolor. Hemsystrarnas uppgift var främst att hjälpa till i barnfamiljer.

Hemvårdarinna
Från 1944 fick kommunerna bidrag från staten för att anställa hemvårdarinnor. Verksamheten var noga reglerad och sköttes av hemhjälpsnämnden. Under 1950-talet började alltfler kvinnor att förvärvsarbeta och barnomsorgen byggdes ut. Statsbidraget drogs in 1960.

Hemsamarit
Ungefär vid samma tid började det bli allt färre platser på ålderdomshemmen. De gamla fick i stället hjälp i sina hem av hemsamariter. 1964 utgick statsbidrag på nytt och då växte verksamheten snabbt. Vid mitten av 1950-talet fanns det ca 5000 hemsamariter i Sverige. Vid mitten av 1980-talet fanns ca 65 000 hemsamariter, som då började kallas vårdbiträden.

Vårdbiträde
Idag är de flesta som arbetar i hemtjänsten anställda av kommunen, men det finns också många privata vårdbolag. De gamla blir allt fler och många institutioner, särskilt inom mentalvården, har slagit igen. Trycket på hemtjänsten har ökat ända sen 1980-talet och yrket har blivit mer professionaliserat.

Källa: Nationalencyklopedin

20:33  Valter ligger i sängen och hör mig inte förrän jag är alldeles bredvid honom. Han rycker till och drar mig mot sig för att se vem jag är. Jag kokar två liter barnvälling med en deciliter honung till honom.
-  Mycket honung, ropar han från sängen när jag väntar på att den långsamma spisen ska komma igång.
De tunna, vita florgardinerna rör sig i vinden från de vidöppna fönstren. Ibland står de rakt ut i rummet som fanor och rör sig våglikt och böljande som slöjbetäckta kvinnoarmar. Ljudet från bilar och passerande människor på Hornsgatan klättrar uppför väggarna i gränden. En gammal Amigodator står dammig på köksbordet.
En skön, naken kvinna ligger utbredd på en schäslong och ler gåtfullt i olja på väggen mitt emot Valters säng. I kylskåpet står några barnmatsburkar. Annars är det tomt. Medan han provsmakar om vällingen jag lagat är tillräckligt söt och varm ser jag på den förföriska kvinnan. Jag tycker ett ögonblick att det ser ut som hon blinkar åt mig. När jag går sover Valter.

Ur Kaneltimmen av Jane Morén

Novellerna i Jane Moréns Kaneltimmen är korta, som dagboksanteckningar, eller som besök från hemtjänsten. Berättaren som är hemvårdare går från lägenhet till lägenhet på sin dagliga runda. Här möter hon många olika personligheter och varje möte väcker känslor. Vänskap, sorg, glädje och irritation skildras med stor empati  och den prosaiska verkligheten blir  poetisk.

Det var en gång i tiden för länge sedan då radion stod i hemmets centrum.

Vi lyssnade alla till samma radioprogram.

Inte svårt att föreställa sig hur det var för den som ser på bilden nedan:

”Svenska folket under morgongymnastiken” - Bilden är hämtad från boken ”Radiotjänst : en bok om programmet och lyssnarna”

Häromdagen gick jag förbi Ihh-hyllan nere i källarmagasinet, och hittade Inside today’s home av Ray och Sarah Faulkner  från 1960. Titeln och inredningsstilen känns känns dock högst aktuell, utgivningsåret till trots. När jag bläddrar igenom boken skulle den snudd på kunna vara nyutgiven, 60-talets inredningsideal ligger ju som bekant åter i tiden. På bokpärmens insida står dessutom att läsa ”Never before has there been such widespread interest in home planning…”.  Allt går igen, intet nytt under solen.

Gillar man arkitektritade hus, villaförorter och heminredning à la filmen The Ice Storm bör man absolut kika i detta charmigt gamla blekta bokexemplar.

/Caroline Karlsson, Stadsbiblioteket

Barnböcker utspelar sig ofta i hemmiljö, av förklarliga skäl. Illustratören och författaren Emma Adbåge är en personlig favorit bland hemskildrarna, länge kan man sitta och titta på bilderboksuppslagen – trivsamma färgskalor och ständigt små detaljer att upptäcka.

I senaste boken om Leni får vi följa med hem till Lenis kompis, grannpojken Olle. Men det blir inte riktigt som hon tänkt, hon hamnar istället ensam i vardagsrummet.

Jag fastnade så för den här bilden – kolla in dockskåpet, krukväxtamplarna i fönstret och stickkorgen som sticker fram under soffan. Ett lite rörigt men väldigt mysigt vardagsrum.

Men, teven visar bara sport och Leni hör snart hur roligt de har i köket. Som tur är blir allt bra till slut, läs själv får du se. Läs också de tidigare böckerna om Leni; Leni är ett sockerhjärta och Leni blir en bebis.

Andra roliga ”hemma-hos”-bilderböcker att spana in är böckerna om Pettson och Findus av Sven Nordqvist, böckerna om Alfons Åberg av Gunilla Bergström eller Kjell och jag har ont i halsen av Caroline Bruce och Ingela P Arrhenius.

/Caroline Karlsson, Stadsbiblioteket

En gång i tiden för mycket länge sedan var radion i hemmets mittpunkt. Man samlades kring mottagare som inte var så känsliga som idag, ljudet var inte alltid det bästa. Det gällde därför att undvika störande inslag så långt som möjligt. Vad kan då passa bättre än bananer som är mjuka och lätta att skala? Något som den tidens reklam tog fasta på! År 1924 bjöds det på Radiokalas i våra hem:

Bilden är från tidskriften Radio, 1924. Se Daedalus årg 74( 2006) sid. 42 (klicka på bilden så blir den lättare att läsa)

Världens första rundradioprogram sändes på julafton 1906 och det var den kanadensiske uppfinnaren – pionjären Reginald Aubrey Fessenden som lyckades med detta. Egentligen var det tänkt att det var hans fru och sekreterare som skulle läsa och sjunga men det ville sig så illa att de båda två drabbades av ”historiens första mikrofonskräck”. Total tunghäfta uppstod så ”Reggie” fick genomföra programmet helt själv. 

”Med rundradio menas att radio utnyttjas för att sända i endast ena riktningen – från en sändare till många nottagare.”

 
Peter Yorks bok Hemma hos diktatorn(Norstedts, 2006) är en samling udda hemma-hos-reportage, där 1900-talets mest skrämmande despoter och deras skräckinjagande hem visas upp. Vad händer med heminredningen när dålig smak korsas med oinskränkt makt? Just watch and learn. För den som vill prova diktatorstilen hemma, finns i början av boken checklistan Fixa stilen – bara att inspireras och bocka av!

/Caroline Karlsson, Stadsbiblioteket