TANKAR KRING ELIBS NYA SYSTEM FÖR E-BÖCKER

I förrgår blev jag intervjuad i TV om det nya systemet för e-böcker som ska börja gälla i höst. Inslaget gick ut på att det kan komma att bli svårt att låna vissa titlar på biblioteket framöver. I reportaget sas också att e-bokslånen har exploderat. (Här håller jag inte riktigt med. Visst ökar e-bokslånen, men numera med modesta 20 %. Försäljningen av e-böcker har däremot ökat mycket kraftigare. Mellan 2012 och 2013 fördubblades intäkterna på e-bokssidan hos förlagen, enligt statistik från Svenska Förläggareföreningen.)

Det är Elib, som ägs av de stora förlagen, som kommer med ett nytt system där alla förlag sätter sina priser och biblioteken sätter sina spärrar. Tidigare har alla lån kostat 18-20 kronor. Nu är det meningen att priserna ska kunna differentieras, något som jag i grunden tycker är bra. Att nya böcker kostar mer att låna ut än gamla är i sig inget orimligt.

Det är lite väl tidigt att säga något om var de nya prisnivåerna kommer landa. I dagsläget har bara 150 av 515 förlag angett sina nya priser i Elibs nya modell. Bland de 28 största förlagen (de som har mer än 100 titlar i Elib) har hälften satt nya priser på större delen av sitt utbud. De som inte aktivt satt sina priser får ett “standardpris” på 20 kronor. Bland de som avvaktar finns Natur & Kultur, Piratförlaget, Studentlitteratur, Rabén & Sjögren och B Wahlströms.

Ytterligare en sak som är bra med det nya systemet är att kostnaden för distribution sjunker kraftigt. Tidigare har Elib krävt 8-10 kronor/lån av biblioteken i distributionsavgift. Nu kommer den istället att bli 20 % av kostnaden för ett lån. Distributionskostnaden för ett lån sjunker från 8-10 kronor till 2,50. Om bibliotek och förlag kunde använda denna vinst skulle biblioteken kunna sänka sina kostnader, samtidigt som förlagen skulle få mer betalt.

book m flickr fortune cookie

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad ska boken kosta?

Foto: fortune cookie/flickr

Med detta som bakgrund blir vissa priser i det nya Elib-systemet uppenbart orimliga. Är det vettigt att biblioteken ska betala 77 kronor för ett enda lån när e-boken kostar 162 kronor att köpa (Den man älskar, Mari Jungstedt, Albert Bonniers Förlag)? Ännu värre är det med Fröknarna von Phalen, där man kan köpa samlingsvolymen för 59 kronor, men att låna den ska kosta 95 kronor (e-bokspriser från Dito). Den här typen av prissättning innebär en ökning av förlagens intäkter på flera hundra procent och är i praktiken samma sak som att hålla böckerna i karantän.

I det nya systemet finns även möjlighet att teckna licenser. Då betalar biblioteket ett högt pris i förskott, och tar därmed en stor ekonomisk risk, men får bara låna ut verket tio gånger. Detta är svåradministrerat, och gör det omöjligt för biblioteken att räkna ut vad ett lån kostar på förhand. På de 1 800 licenstitlarna är snittpriset just nu 123,52 kronor.

Som jag ser det är detta en kombination av de sämsta sidorna av licensmodellerna från USA. För övrigt har de amerikanska e-bokslåntgarna inte haft mycket gott att säga om någon licensmodell, så att importera dessa över huvud taget har jag svårt att förstå värdet av.

Men blir det inte fler titlar då? Något som jag och våra låntagare hoppats på i många år. Mjä. I den “gamla modellen” har folkbiblioteken tillgång till 9 782 e-böcker på svenska och 1 492 e-ljudböcker, totalt 11 274. I den nya modellen finns det cirka 11 600 böcker totalt, e-ljudböcker inkluderat. Vi får alltså (som det ser ut nu) ett tillskott på sisådär 300 e-böcker, en ytterst marginell ökning.

Det är däremot fortfarande flera förlag som har betydande andelar av sin e-bokskatalog i karantän. Norstedts undanhåller nästan 100 e-bokstitlar från folkbiblioteken. Modernista har 17 % av sin e-bokskatalog i karantän. Och ljudböckerna undanhålls fortfarande i samma utsträckning som innan.

Vad den här modellen leder till är svårt att veta. I värsta fall blir baksidan av de differentierade priserna en begränsning av (det redan bristfälliga) utbudet. Om förlagen sätter för höga priser på sina e-böcker, kommer inte biblioteken att ha råd att låna ut dem. Slår det så snett som många fruktar, blir konsekvensen färre utlån av e-böcker per skattekrona. Det tycker jag är synd i en tid då allt pekar på att vi borde göra vad vi kan för att uppmuntra folk att läsa. Vi vet dessutom att den grupp som biblioteken har svårast att nå ut till, de unga männen, gillar själva formatet med e-böcker. (Den uppmuntrande nyheten från i somras om att läsningen ökat var tyvärr en anka.)

En annan nackdel är oförutsägbarhet. Vilka titlar kan vi låna ut och till vilka kostnader? Om förlagen plötsligt skruvar upp priset för en bok, kommer vi då att tvingas ta bort den, eller begränsa lånen på något annat sätt? Just förutsägbarhet står högt upp på önskelistan för biblioteken, något som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) betonar i sitt arbete med att ta fram ett ramavtal mellan biblioteken (det vill säga kommunerna) och förlagen.

Biblioteken har en ekonomisk verklighet att förhålla sig till. Budgeten ska vara i balans. Många bibliotek har redan börjat begränsa e-bokslånen fast e-boken bara står för en marginell del av lånen (på Stockholms stadsbibliotek står de tryckta böckerna för drygt 90 % ). Biblioteken har inte ekonomi att möta den allt större efterfrågan som finns på e-böcker, och kan därför inte, som många förlag fruktar, bli marknaden för e-böcker. Hur den marknaden bäst ska odlas – av oss, förlagen, politikerna och distributörerna – återstår att se.

Det här inlägget gjordes 07 augusti 2014 kl 12:40 och etiketteras som E-medier, Omvärldsbevakning. Du kan prenumerera på svar på inlägget genom RSS 2.0. Du kan svara, eller göra en trackback från din egen webbplats.

7 kommentarer till “TANKAR KRING ELIBS NYA SYSTEM FÖR E-BÖCKER”

  1. therese skriver:

    biblioteket är viktigt! det är livsnödvändigt för demokratin

    det är ett underbart ställe: där alla har tillgång till samma information
    där alla samhällsklasser möts

    en mötesplats för många ensamma människor
    t ex pensionärer, arbetslösa, asylsökande,
    alla människor som lever i socialt och ekonomiskt utanförskap

    jag har en kompis som är ensamstående och har en son:
    tack vare biblioteket har sonen tillgång till tv-spel

    biblioteket är min absoluta favvoplats; jag är där 25h/veckan
    det är en stor del av mitt liv, läser mycket tidningar och böcker
    om jag hade behövt köpa böckerna själv… nej, det hade inte blivit många lästa

    varför måste biblioteket ha e-böcker överhuvudtaget? det är bättre att behöva gå till och från biblioteket för att låna. Då får människor se varandra och träffas på riktigt
    alla människor behöver få träffa andra och fylla sina sociala behov

    utan biblioteket skulle vårt samhälle bli fattigt och människor så småningom okunniga och lättpåverkade av de kommersiella krafterna

    så underbart med en oas=biblioteket den sista platsen där jag inte behöver konsumera

    vi måste rädda våra bibliotek!

  2. […] Vidare läsning Digitala biblioteket: Tankar kring Elibs nya system för e-böcker. […]

  3. […] Stockholm läser | Digitala biblioteket « TANKAR KRING ELIBS NYA SYSTEM FÖR E-BÖCKER […]

  4. Glada Apan skriver:

    Intressant inlägg. Det är en spännande tid vi lever i. Inget går upp mot en god fysisk bok och en kopp te i bästa fåtöljen. Undrar om det kommer förändras.

  5. Staffan Öberg skriver:

    Tack, intressant läsning. Ska bli intressant att se hur den framtida eboksutvecklingen ser ut

  6. Jan Szczepanski skriver:

    Hej,

    Du skriver

    Visst ökar e-bokslånen, men numera med modesta 20 %. Försäljningen av e-böcker har däremot ökat mycket kraftigare. Mellan 2012 och 2013 fördubblades intäkterna på e-bokssidan hos förlagen, enligt statistik från Svenska Förläggareföreningen.)

    Vet du hur stor andel av försäljningen biblioteken resp. privatinköpen står för?

    Jan

  7. Ahmet Kurt skriver:

    Vi på biblioteken i Östergötland försökte så här. För att biblioteken ska kunna planera sin budget för e-böcker vi satt antal nedladdningar i relation till kostnaderna för biblioteket. Utifrån förlagens priser har vi därför poängsatt e-böckerna. Öppna http://ebok.gotabiblioteken.se. Låntagare kan låna böcker för maximalt 12 poäng under en låneperiod på 28 dagar. Låntagarna är positiva, de förstår system och nöjda att kan ladda ner dyra böcker, t ex ”Den man älskar” som ”kostar” 8 poäng. Så om låntagare laddade ner en nyare ebok av 8 poäng kan ladda ner två böcker till av 2 poäng eller en som ”kostar” 4 poäng under lånetid av 28 dagar.

Svara på inlägget