Inlägg etiketterade med ‘webbutveckling’

Navigation och bibliotekiska

26 september 2011

När vi i redaktionen för ett par år sedan på allvar började diskutera en ny webbplats etablerade vi snabbt några riktlinjer som skulle följa oss hela vägen.

1. Vi ville ha EN stor sökruta

De flesta som besöker en bibliotekswebb vill söka efter något – det kan vara en bok, öppettider till ett bibliotek, information om låneregler eller kanske tidpunkt för något evenemang. Många söker via Google eller liknande och kommer in direkt på någon av våra sidor utan att gå till vår startsida, men oavsett hur man hamnar på vår sida, så behöver sökfunktionen vara tydlig och närvarande på alla sidor på webbplatsen. Därför valde vi att lägga ett stort sökfönster uppe i sidhuvudet som alltid finns med. I sökrutan kan man söka efter allt vårt innehåll – böcker, bibliotek, artiklar, öppettider, evenemang osv. Man får också förslag på vanliga sökningar så fort man börjar skriva i sökrutan. Det finns heller inga alternativa sökfönster, som t ex en separat avancerad sök – sådant har bara en tendens att förvirra användarna.

 

Den gamla webbplatsen har många ingångar till sök.

Den gamla webbplatsen har många ingångar till sök.

På nya webbplatsen finns allt med i samma sökfönster.

På nya webbplatsen finns allt med i samma sökfönster.

 

2. Vi ville ha tydliga ingångar till våra tjänster

Biblioteket gör många olika saker. Vi lånar ut och tipsar om böcker, filmer och skivor. Vi har evenemang som författarbesök, läxhjälp, babysång, juridisk rådgivning, bokcirklar och mycket annat. Vi har över 40 bibliotekslokaler. Vi är till för alla medborgare i Stockholm. Hur presenterar man allt detta utan att det blir en enda röra?

När vi tittade på vår gamla webbplats var det lätt att bli självkritiska när det gällde presentationen – här fanns mycket att lära. Om man tittar på förstasidan på gamla Biblioteket.se upprepas information om och om igen och vissa saker är knappt begripliga om man inte testar att klicka på en länk. Och då har vi ändå rensat bort och stuvat om en hel del! Vi ville alltså öka tydligheten och förenkla navigationen så mycket som möjligt. Huvudflikarna på den nya webbplatsen är egentligen utformade utifrån fyra önskemål från besökaren:

  • Jag vill ha tips om en bra bok (Inspiration)
  • Jag vill hitta öppettider etc till ett visst bibliotek (Öppettider och kartor)
  • Jag vill veta vad som händer på biblioteket (Kalender)
  • Jag vill veta hur jag kan använda biblioteket (Att använda biblioteket)
Förutom rena sökningar är detta de vanligaste frågorna som användarna har. Sökfunktionen finns hela tiden med som en konstant.
Flikarna på nya webbplatsen.
Flikarna på nya webbplatsen.
3. Bort med bibliotekiskan!

Vi använder många konstiga ord på biblioteket: katalog, fullpost, OPAC, reservationsavgift, talbokslåntagare, medier, referensexemplar osv osv. Vissa ord är mer begripliga än andra, men det är mycket som känns onödigt tillkrånglat och internt. Det finns ingen anledning att “lära upp” användarna, varken om vårt interna språk eller om vår organisation, i synnerhet inte om det går att tala om det vi gör på ett enkelt sätt. Vi har börjat peta i allt det här och vissa saker låter sig omformuleras ganska lätt, medan annat kommer att ta tid eftersom vi faktiskt måste uppfinna ett språk på nytt. Vi måste lyssna på vilka ord användarna använder när de utför vissa moment, som att göra omlån, reservationer eller djupdykningar i katalogdatat.

Numera är bibliotekskortet gratis istället för kostnadsfritt. Istället för att säga “Om återlämning inte sker i tid uttas en förseningsavgift från första förseningsdagen” säger vi “Om en bok är försenad ska du betala en avgift”. Vi försöker tona ner användandet av ordet reservera för att istället prata om att ställa sig i kö på en bok.

Vi kan fortsätta att rabbla exempel, men det räcker nog så. Mycket återstår som sagt, men det är en befrielse att arbetet är igång! Vi vill kommunicera, vi vill vara begripliga och vi vill vara till för användarna.

beta.biblioteket.stockholm.se

 

Digitala talböcker på biblioteket

28 april 2011

Som ett led i ambitionen att nå fler medborgare har en satsning på digitala talböcker inletts på biblioteket, projektet går under benämningen Dolly.

En stor del av de låntagare som är i behov av ett anpassat digitalt bibliotek tillhör också kategorin talbokslåntagare med tanke på funktionshinder som nedsatt syn, nedsatt förmåga att förstå det skrivna ordet eller en kognitiv funktionsnedsättning som påverkar möjligheten att läsa en tryckt bok.

Dolly-projektets mål är att tillhandahålla talböcker via digitala kanaler inom biblioteket. Projektet har till uppgift att dels integrera bibliografisk data från TPB, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, i biblioteket och dels tillgängligöra TPB:s talböcker för nedladdning eller strömning via bibliotekets egna digitala kanaler.
Projektet är inne i den första etappen där fokus ligger på att samla in krav från både verksamheten och från olika handikapporganisationer. I arbetet ingår också att ställa krav på TPB:s API som blir bibliotekets gränssnitt mot talboksbeståndet.

Vilka är bibliotekets talbokslåntagare? De målgrupper som identifierats är följande:

• Blinda respektive gravt synskadade
• Äldre respektive yngre synsvaga
• Personer med läs- och skrivsvårigheter
• Personer med kognitiv funktionsnedsättning

Projektet innehåller många utmaningar, en av dessa är att utveckla ett eller flera gränssnitt som tillgodoser dessa målgruppers skilda behov.

En stor del av arbetet i Dollyprojektet kretsar alltså kring tillgänglighet, att tekniskt och användbarhetsmässigt utveckla en lösning som är avskalad, lättförstålig och fungerar med exempelvis olika hjälpmedel som skärmläsare, talande webbfunktioner etc. Arbetet med tillgänglighet är även viktigt i arbetet med bibliotekets nya webbplats, delvis för att det är ingången till stora delar av den digitala talboksvärlden och delvis för att målet är att hela den nya webbplatsen ska uppfylla tillgänglighetsmålen.

Vilka är då tillgänglighetsmålen? För att säkra bibliotekets digitala tillgänglighetsarbete arbetar vi efter de riktlinjer som finns i WCAG 2.0, Web Content Accesibility Guidelines. Dessa riktlinjer är rekommendationer från W3C, World Wide Web Consortium, för hur webbinnehåll görs mer tillgängligt för användare med speciella behov på webben. Dessa mål följs upp tillsammans med Tillgänglighetsgruppen inom biblioteket och kommer att testas på utvalda testpersoner.

Dolly-projektets webblösning bygger på och följer tidsplanen för bibliotekets nya webbplats, med planer på en beta-release i slutet på sommaren och en release i slutet på året.

Annica Oreland, projektledare Dollyprojektet

Det begripliga biblioteket

18 mars 2011

Stockholms stadsbibliotek har nyligen påbörjat utvecklingen av en ny webbplats. Vår nuvarande webbplats www.biblioteket.se lanserades med en betaversion i februari 2007 och ersatte helt den tidigare webbplatsen i februari 2008. Sedan dess har det hänt mycket inom webbutveckling och framför allt har användarnas beteenden och förväntningar förändrats dramatiskt. Man kommer inte längre undan med överlastade webbplatser som i första hand speglar en intern organisation och det duger inte heller med sökfunktioner där användarna måste undvika stoppord eller känna till avancerade kvalifikatorer för att få vettiga träffar. När internet blev allmängods växte det snabbt till ett gigantiskt arkiv med dåligt viktad information – dessa dagar är nu över. Vi vet numera att användarna inte läser vansinneslånga texter på webben, att de inte har tålamod med komplicerade regelverk och konstiga inkonsekvenser, att de vill välja själv om det ska fräsa och blinka på skärmen. Biblioteket kan presenteras på många sätt på webben, och det enklaste att göra är att slänga upp all information om allt vi gör överallt. Kruxet är att det knappast gynnar våra användare. Så frågan vi behöver ställa oss är:

Hur gör man bibliotekets verksamhet begriplig på webben?

Ur redaktionellt perspektiv blir frågan lätt gigantisk, men vi har börjat nysta. Vi har gjort användarundersökningar och effektkartläggningar, vi har inventerat innehållet på nuvarande webbplats, vi har inspirerats av omvärlden och framför allt har vi börjat prioritera och tydliggöra. Varför kommer användarna till webbplatsen? Vilka frågor vill de ha svar på? Kan vi ge dem något mer än det de hade väntat sig, något som ger en positiv upplevelse? Framöver kommer vi att göra nedslag i redaktionens vidare arbete med nya Biblioteket.se. Vi hörs!