Inlägg etiketterade med ‘ssb’

Datorstopp 3 september

03 september 2012

Nätet är nere i hela stan. Det ryktas om en avgrävd kabel i Spånga. Ingen vet hur lång tid det kan ta. Alla datorer på alla bibliotket drabbas – hela stockholm.se ligger nere…

Här på biblioteket.se försöker vi förstå hur det är tänkt att informationen ska spridas och hanteras i såna här lägen. Stockholm.se (alltså staden) har ett twitterflöde… som är tyst…
Nåväl, vad är väl en tweet i krisen?

Nya biblioteket.se

14 december 2011

Idag den 14 december 2011 byter vi på Stockholms stadsbibliotek ut den gamla webben biblioteket.se mot den nya. Vi går därmed från beta-version till skarp version. Beta-versionen släpptes till personalen i juni och till allmänheten i september. Sedan dess har vi arbetat intensivt med att förbättra, bygga ut och skapa nya funktioner.

Grundtanken är att den nya webben ska vara enklare och roligare att använda och med ny funktionalitet. Tekniken är samma som i mobilwebben: bättre sökmotor med relevansrankning  och möjlighet att förfina sin sökning med filter. E-böcker är lättare att ladda ner än på gamla biblioteket.se, man behöver inte lämna bibliotekets gränssnitt utan kan göra allt på samma ställe. Dock är e-bokstitlarna få, och Stockholms stadsbibliotek har därför digitaliserat några titlar som man når från nya webben: av makarna Myrdal och från förlaget Vertigo.

Några nyheter sedan beta-versionen:

  • sociala funktioner som dela med sig; mejl, twitter och facebook och sätta betyg (inom kort) samt skriva recensioner och skapa minneslistor
  • man kan välja favoritbibliotek
  • man kan filtrera på alla språk
  • man kan filtrera på bibliotek
  • man kan filtrera på målgrupp vuxna eller barn och unga
  • logga-in länken är större, likaså inloggad-listen överst
  • i katalogposten fälls den fullständiga informationen ut i stället för att ladda om sidan
  • index uppdateras ofta, så att alla poster finns med

Vad tycker du om nya biblioteket.se ? Skicka dina synpunkter till:  nyawebben@biblioteket.se

Digitala talböcker på biblioteket

28 april 2011

Som ett led i ambitionen att nå fler medborgare har en satsning på digitala talböcker inletts på biblioteket, projektet går under benämningen Dolly.

En stor del av de låntagare som är i behov av ett anpassat digitalt bibliotek tillhör också kategorin talbokslåntagare med tanke på funktionshinder som nedsatt syn, nedsatt förmåga att förstå det skrivna ordet eller en kognitiv funktionsnedsättning som påverkar möjligheten att läsa en tryckt bok.

Dolly-projektets mål är att tillhandahålla talböcker via digitala kanaler inom biblioteket. Projektet har till uppgift att dels integrera bibliografisk data från TPB, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, i biblioteket och dels tillgängligöra TPB:s talböcker för nedladdning eller strömning via bibliotekets egna digitala kanaler.
Projektet är inne i den första etappen där fokus ligger på att samla in krav från både verksamheten och från olika handikapporganisationer. I arbetet ingår också att ställa krav på TPB:s API som blir bibliotekets gränssnitt mot talboksbeståndet.

Vilka är bibliotekets talbokslåntagare? De målgrupper som identifierats är följande:

• Blinda respektive gravt synskadade
• Äldre respektive yngre synsvaga
• Personer med läs- och skrivsvårigheter
• Personer med kognitiv funktionsnedsättning

Projektet innehåller många utmaningar, en av dessa är att utveckla ett eller flera gränssnitt som tillgodoser dessa målgruppers skilda behov.

En stor del av arbetet i Dollyprojektet kretsar alltså kring tillgänglighet, att tekniskt och användbarhetsmässigt utveckla en lösning som är avskalad, lättförstålig och fungerar med exempelvis olika hjälpmedel som skärmläsare, talande webbfunktioner etc. Arbetet med tillgänglighet är även viktigt i arbetet med bibliotekets nya webbplats, delvis för att det är ingången till stora delar av den digitala talboksvärlden och delvis för att målet är att hela den nya webbplatsen ska uppfylla tillgänglighetsmålen.

Vilka är då tillgänglighetsmålen? För att säkra bibliotekets digitala tillgänglighetsarbete arbetar vi efter de riktlinjer som finns i WCAG 2.0, Web Content Accesibility Guidelines. Dessa riktlinjer är rekommendationer från W3C, World Wide Web Consortium, för hur webbinnehåll görs mer tillgängligt för användare med speciella behov på webben. Dessa mål följs upp tillsammans med Tillgänglighetsgruppen inom biblioteket och kommer att testas på utvalda testpersoner.

Dolly-projektets webblösning bygger på och följer tidsplanen för bibliotekets nya webbplats, med planer på en beta-release i slutet på sommaren och en release i slutet på året.

Annica Oreland, projektledare Dollyprojektet

Om det Digitala biblioteket

11 mars 2011

Det Digitala biblioteket är både namnet på den här bloggen och ett samlingsnamn på ett antal aktiviteter och projekt på Stockholms stadsbiblioteks Virtuella enhet. Det samlade syftet med dessa projekt är att, utifrån ett användarperspektiv, utveckla biblioteksverksamhetens digitala tjänster; hanteringen och presentationen av e-medier, sökfunktionalitet, strukturerande, informerande samt inspirerande innehåll, mobila tjänster samt ny teknisk infrastruktur.

Ambitionen är kort att samla tjänster, medier och information för att kunna presentera detta samlat i enkla lättillgängliga gränssnitt. På sikt vill vi även möjliggöra spridning av detta till tjänster och sammanhang utanför biblioteket.
På Stockholms stadsbibliotek jobbar vi intensivt med att förbättra det digitala biblioteket. I det arbetet fokuserar vi på såväl kommersiella som fria e-medier. Det är dock ett område som är förknippat med ett flertal svårigheter av juridisk, ekonomisk och teknisk karaktär.

Biblioteken lutar sig på ett undantag i upphovsrätten för att möjliggöra utlåningen av “fysiska” medier. Biblioteken köper in böckerna till ordinarie pris och lånar ut dem utan att betala  – det gör staten, genom författarfonden, till författarna. År 2010 var summan 1 krona och 32 öre per utlån. Denna modell gäller dock inte e-medier eftersom digitala filer inte går att “låna ut” – varje “e-utlån” anses, även om de är DRM-skyddade, som en exemplarframställning. Detta har, förutom högre kostnader, medfört att det nu är förlagen som avgör vad som får finnas i bibliotekens digitala samlingar och hur dessa kan användas. Låntagarna undanhålls därmed en mängd e-titlar; t ex finns endast 53% av e-ljudböckerna på Elib tillgängliga för biblioteken.

Bibliotekens rätt att oberoende göra urval och inköp är en förutsättning för ett fungerande folkbiblioteksväsende. Det är därför av största vikt att denna rätt så snart som möjligt även kommer att omfatta e-medier.

“Detta betyder att bibliotek som har köpt in en bok har alltså rätt att låna ut den; författaren kan inte motsätta sig det och har ingen laglig rätt till ersättning. Detta är en kulturpolitiskt motiverad inskränkning i upphovsrättslagen för att värna allmänhetens tillgång till litteratur genom den fria biblioteksutlåningen.” – Sveriges författarfond
Att fria e-resurser hanteras dåligt eller inte alls på folkbibliotek är självklart inte bra men det är ett omfattande arbete för folkbiblioteken att lösa denna fråga. För att lyckas krävs en nationell satsning med hemvist på Kungliga Biblioteket, vilket ligger inom ramen för deras nya uppdrag. Samma omsorg skall ju läggas på urval och hantering av fria e-medier som på de kommersiella!

Klart är däremot att biblioteken inte skall betala för att få ett krångligt DRM på titlar som finns fritt tillgängliga och dessutom skall spridas i öppna format. Därför har vi på Stockholms stadsbibliotek sedan några månader tillbaka jobbat med alternativa modeller och system där vi enkelt kan digitalisera, konvertera och lagra fria titlar som e-bok i öppna EPUB-format. Inom ramen för detta pilotprojekt kommer vi bl.a. att tillgängliggöra ett antal titlar från Vertigo förlag.

Dessa fria e-medier samt de från Elib kommer att integreras i sök- och nedladdningsfunktioner på Biblioteket.se samt på sikt även i mobila tjänster. Man kommer alltså inte att behöva besöka Elibs webbplats för att låna en e-bok. Elib är idag tyvärr den enda leverantör som erbjuder ny svensk skönlitteratur och populär facklitteratur i en omfattning som tillgodoser våra låntagares önskemål.

Utöver de kommersiellt intressanta titlarna som Elib tillhandahåller och de fria titlarna är det viktigt att vi så snart som möjligt hittar en modell som gör det intressant för förlagen att digitalisera sin backlist. Först då skapar vi en tillräckligt stor bredd i utbudet av e-böcker vilket i sin tur kommer att göra e-boken till ett värdigt alternativ till pappersboken.
Biblioteket är, oavsett om det är fysiskt eller digitalt, mer än en samling av medier. Däremot är medierna centrala för stora delar av vår verksamhet. Det är viktigt att stockholmarna snabbt och smidigt kan söka och hitta rätt bok och därefter få tillgång till den oavsett om den är digital eller i tryckt form. Vi vet genom erfarenhet, användningstester och djupintervjuer att just dessa basfunktioner inte fungerar tillfredställande idag. Fokus i projektet har därför initialt varit att förenkla sök, låna/ladda ner, basinformation om biblioteken samt de publika gränssnitt som vi har.

Den spännande oberoende nyutgivningen är bara i sin linda ännu; på sikt måste biblioteket(en) ha mer lektörsliknande kompetenser och helt andra resurser för att hantera urval och bedömning av det som kommer att publiceras via mindre förlag och ensamseglare som PrintOnDemand och e-bok. Att ge ut en bok idag är relativt enkelt och instegskostnaden är så låg att det kommer att öka i omfattning, extremvarianten är de robotböcker av tveksam karaktär som har börjat dyka upp. Se t ex Copyriot.

Inspiration och sammanhang
Under 2011 kommer vi nu att ta nya tag kring det fördjupande och inspirerande uppdraget. Ett första steg togs 2007 då arbetet med nuvarande webb, Biblioteket.se påbörjades. Ny funktionalitet möjliggjorde att Stockholmarna kunde skriva och tycka om våra medier, personalen började skapa mervärden och sammanhang kring vår samling och våra evenemang. Vi tar nu erfarenheterna från de gångna årens arbete, åtgärdar brister och förbättrar tjänsterna ytterligare.

Läs mer

Mikael Petrén
Chef, Virtuella enheten, Stockholms stadsbibliotek