Inlägg etiketterade med ‘interaktionsdesign’

Nyheter på biblioteket.se

07 februari 2013

Stockholms stadsbiblioteks webbplats biblioteket.se uppdateras och utvecklas ständigt. Vi skiljer på frontendutveckling, det vill säga det som direkt syns för användaren i form av gränssnitt och funktioner och backend, det vill säga det som sker bakom kulisserna för att allt ska fungera (prestanda, teknik etc). Den senaste tiden har fokus legat på backend men vissa frontend funktioner syns också.

Några av de senaste förbättringarna:

  • Kundtjänst har en egen ingång / genväg på startsidan
  • För att ladda ner fria ebokstitlar behöver man inte längre logga in
  • Relevansrankningen är förbättrad
  • I fullposten har delen med andra versionen uppdaterats och stadats upp. Om det finns en eboksversion kommer den högst.
  • Buggfix: automatisk utloggning på strömmande meiedier efter15 minuter är löst
  • Buggfix: vissa nya ebokstitlar syntes inte, är löst
  • Buggfix: i boksnurran visas alla titlar nu, inte bara fem

Dags att ge användarna en bättre upplevelse av bibliotekens digitala kanaler!

02 januari 2013

Under 2012 har arbete pågått med en förstudie som heter ”Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler”. Nu är rapporten från förstudien klar (och finns att läsa här). Syftet har, som rubriken säger, varit att ta reda på vad som krävs av bibliotekens digitala tjänster för att bli bättre och mer angelägna för alla användare.

Projektet har varit ett samarbete mellan Stockholms stadsbibliotek, avdelningen för Libris på Kungliga biblioteket och Barnens Bibliotek (Kulturrådet). Vi har utgått från användarnas behov och förväntningar, som vi tagit reda på genom ett stort antal djupintervjuer och kompletterat med enkäter. I rapporten har vi gett förslag på nationell och regional samverkan kring hur man ska kunna kvalitetssäkra och utveckla innehållet i bibliotekens digitala tjänster. Det rapporten visar är att innehållet behöver förbättras om det ska vara möjligt att skapa nya, attraktiva digitala tjänster både för barn och för vuxna.

När rapporten skickades på en remissrunda under hösten visade det sig att i stort sett alla tyckte att det här var angelägna frågor som måste lösas, gärna på nationell nivå för att nå bäst effekt. ”Nationell nivå” betyder inte att det sitter en anonym samling människor och centralstyr, utan att biblioteksvärlden hanterar vissa centrala frågor som en stark part istället för många små. Resultatet blir delningsbara tjänster som håller en hög och kostnadseffektiv nivå. Och den höga nivån behövs: att lyckas levereras bra innehåll i de digitala kanalerna är en överlevnadsfråga för biblioteken.

Det är också helt avgörande att inte utgå från ett organisationsperspektiv när man skapar digitala bibliotekstjänster utan att hela tiden behålla användarperspektivet. Såvitt vi vet är den här rapportens behovskartläggning den största som gjorts för åtminstone folkbibliotekens målgrupper. Remissinstanserna har varit mycket positiva till kartläggningen. Bland annat skriver länsbibliotekarien Peter Alsbjer i sin blogg att processen måste ”börja med att fråga dem som ska använda tjänsten. Att vi själva sitter och gissar är inte rätt väg”.

En av de viktigaste slutsatserna i förstudien är att det saknas en gemensam organisation för det digitala folkbiblioteket som kan hantera de problem som beskrivs i rapporten, och som kan samverka med andra nationella tjänster som exempelvis den nationella katalogen Libris. Förstudien föreslog tjänsten Öppna bibliotek som ett embryo till en sådan nationell organisation, i kombination med Barnens bibliotek för att kunna arbeta mot de viktiga målgrupperna barn och deras förmedlare. Eftersom KB, Kungliga biblioteket, tagit över tjänsten Öppna bibliotek ungefär samtidigt som man fick sitt utökade uppdrag även för folkbiblioteken, föreföll tjänsten som en bra första grundsten i ett digitalt biblioteksbygge. Men när förstudien var i det närmaste klar meddelade KB, och avdelningen för Libris att man lägger ner Öppna bibliotek. Det är därför just nu en öppen fråga hur en gemensam organisation för det digitala folkbiblioteket ska kunna byggas. Förhoppningsvis kan goda idéer födas av rapportens beskrivning av användarnas behov och av kvalitetskraven som måste ställas på innehållet i digitala tjänster.

Läs slutrapporten (pdf)

Delrapporeter och bilagor (pdf:er):

Delrapport 1 ”Användarnas behov i det digitala biblioteket”.

Delrapport 2 ”Avgörande informationsmängder för digitala bibliotekstjänster”.

Bilaga 1: Remissunderlaget

Bilaga 2: Remissvaren

Bilaga 3: SWOT-analys för det digitala biblioteket

Bilaga 4: Deltagarlista seminarium 22/10 2012

Effektkartläggning för digitala biblioteket

19 maj 2011

Stockholms stadsbibliotek  arbetar med  effektkartläggning. På virtuella enheten handlar det om digitala biblioteket, hittills främst om våra webbar: mobilwebben och desktopwebben men framöver också bland annat om sociala medier. Metoden är spännande och har tillfört oss nya insikter om hur man väljer vad man ska göra och vissa prioriteringar blir lättare att göra när de är direkt kopplade till syfte och effekt.

Vi samarbetar med InUse och effektkartläggningsarbetet inleddes 2009, då främst ur ett tillgänglighetsperspektiv och nu på bred front. Ett 20-tal intervjuer genomfördes och  fram till dags dato har ett 60-tal intervjuer genomförts. En webbenkät gjordes och mönster kring läsande, webbesök och biblioteksanvändning började visa sig. Utifrån detta material utkristalliserades först  fem målgrupper, dessa har senare förfinats: spetsigare formulerade och fler. Ett antal personor har skapats, mer om dessa kommer i andra blogginlägg.

Under 2010 arbetade vi både med  webbyrån Creuna för  framtagning av koncept och med InUse för effektkartläggning av målgrupper och drivkrafter. Från lite lösare samarbetsmodeller har vi nu  formaliserat en del : effektkartläggarna deltar också i beställargruppsmöte med webbyrån, demo av färdiga funktioner och ibland också i referensgruppsammanhang. Framöver ser vi också ett samarbete inom beställarstöd och  digital strategi.

Metoden effektkartläggning bygger på några byggstenar: syfte, mätpunkter, målgrupper, användningsmål och åtgärder. Tanken är att man börjar med syftet: en huvudsats utan bisatser och dessutom ett antal mätpunkter. Värt att notera är att bara för att man har en mätpunkt, det finns ett sätt att mäta, betyder det  inte att man faktiskt mäter alla mätpunkter – det blir ofta för kostsamt. Syfte och mätpunkter utgör tillsammans effektmålet. Målgrupperna är sedan de som faktiskt skapar den önskade effekten, alltså inte de man diffust tror är en ”target group”. Målgrupperna definieras utifrån beteendemönster,  inte som vi är vana vid av socioekonomiska, geografiska och liknande termer . En av de svåraste sakerna i en effektkartläggning är sedan att prioritera sina målgrupper. Vilken kommer faktiskt först? Detta gör man utifrån hur mycket gruppen bidrar till uppfyllande av effekten, inte nödvändigtvis bara baserat på hur många de är i förhållande till andra grupper. De olika målgrupperna har olika drivkrafter, så kallade användningsmål. Utformas som VILL, som kommer inifrån och SKA, önskad förändring från verksamheten. Först nu börjar man prata om åtgärder! Vilka åtgärder kan man göra utifrån användningsmålen? Formuleras hellre som goda egenskaper än funktioner.

Att komma fram till  syftet med en produkt/insats/projekt är inte så lätt som man tror. Det är lätt att komma på många olika syften, men att välja ett och hitta den bästa formuleringen för det tar tid och många iterationer. Och när man sedan ska komma överens och få det godkänt på alla håll blir det inte lättare. Hösten /vintern 2010/2011 enades Stockholms stadsbiblioteks ledningsgrupp om ett syfte  och inriktning, men vi är faktiskt inte helt klara med själva formuleringen för bibliotekets webbplatser. Arbetet med att förbättra och utöka effektkartan pågår för fullt.

Kommande användningstester kommer att ta avstamp i effektkartan. Olika målgrupper kommer att få ”komma till tals” genom användning så vi kan se hur webben motsvarar deras användningsmål. Då ser man den tydliga röd linjen mellan syfte-målgrupp-användningsmål-funktion.

Även Stadsbibliotekets Asplundhus har  gjort en effektkartläggning av sina fysiska besökare, också tillsammans med InUse.