Inlägg etiketterade med ‘e-bok’

Rekordstort deltagande i e-boksenkäten 2015

25 februari 2016

Under sommaren 2015 genomförde vi den traditionsenliga e-boksenkäten för fjärde året i rad. Redan efter en vecka hade vi fått in 1 000 svar, något som normalt brukar ta hela sommaren. I början av augusti när enkäten avslutades hade vi fått in drygt 2 800 svar vilket är ett rekordstort deltagande. Att svaren nästan tredubblades är troligen en kombination av flera faktorer;

  • enkäten var bättre mobilanpassad än tidigare år – eftersom 70% av våra besökare använder surfplattor eller mobiltelefoner när de lånar e-böcker så påverkar det avsevärt svarsfrekvensen
  • sommaren var regnig och e-boksläsningen satte nya rekord
  • vi hade ett halvår tidigare stängt ner möjligheten att låna e-böcker hos Elib.se och hänvisade de kvarvarande låntagarna därifrån till Biblioteket.se.

Vad är det då vi kan utläsa av dessa 2800 svar? Det mest tydliga är att det inte sker några dramatiska förändringar, vare sig i läsvanor, synpunkter eller vilka som läser e-böcker. Men vi har ändå försökt att summera några trender vi kan urskilja.

Från yngre män till typiska biblioteksanvändare

Över de fyra år som enkäten gjorts kan vi se att e-boksläsarna mer och mer liknar våra läsare av tryckta böcker. I tidigare enkäter har vi sett att andelen yngre män varit mycket högre bland e-bokläsarna än bland biblioteksanvändarna i övrigt. Nu ser vi tydligt tendensen att fler pensionärer och äldre läser e-böcker, medan andelen studenter minskar, vilket gör att e-boksläsarna generellt nu mer liknar de typiska biblioteksanvändarna. 2012 var andelen kvinnor 61% jämfört med 67% 2015 – vilket kan jämföras med Stockholms stadsbiblioteks totala utlån 2015, där kvinnor stod för 68% av lånen.

Jämförelsesiffror för e-bokslåntagare 2012 – 2015:

  • Pensionärer 12%  –> 18%
  • Studenter 16%  –> 12%
  • Kvinnor 61%  –> 67%

Vi ser att e-boksläsarna blir mer vana vid e-böcker, hela 87% tycker att det är enkelt att låna en e-bok. Andelen respondenter som anger att de lånade fler e-böcker för ett halvår sedan har sjunkit från 69% 2012 till 48% 2015. Dessutom sjunker andelen som tror att de kommer låna fler om ett halvår, vilket pekar på att e-boksläsarna i större utsträckning funnit sig tillrätta och inte längre är nyblivna e-boksläsare.
Lånesiffrorna för e-böcker för barn är fortsatt låga. En av förklaringarna har åtminstone under tidigare år varit det dåliga utbudet av e-böcker för barn, men långsamt börjar utbudet att förbättras. Vi ser också att barn behöver både ett förenklat e-bokslån och tydligare vägledning och presentation av e-böckerna för att låna. Bland respondenterna som anger att de skulle låna fler e-böcker om de fick bättre lästips på Biblioteket.se finns en överrepresentation i åldersgrupperna 10-12 år samt 13-16 år. För e-boksläsare i dessa åldrar är det också extra viktigt att kunna provläsa eller provlyssna på e-boken.

E-bokslåntagare från andra kommuner

75% av respondenterna är bosatta i Stockholm, 17% i annan kommun i Stockholms län, 4% i övriga landet och 4% i utlandet. Av de e-bokslåntagare som bor utanför Stockholms stad görs flest lån av invånare i Solna, Nacka, Värmdö, Huddinge och Järfälla. Då Solna, Nacka och Huddinge är de största kranskommunerna är det inte så konstigt att vi har många låntagare därifrån. Lånen i Värmdö och Järfälla beror sannolikt på att många pendlar in till arbete i Stockholm och därför har lånekort även i Stockholm. Vi har inte kunnat se något samband med regelverken kring hur många e-böcker man får låna i de olika kommunernas bibliotek; både Nacka och Huddinge har en gräns på 5 lån per vecka precis som Stockholm.

Sedan maj 2015 registreras e-lånen i vårt biblioteksdatasystem och då kan vi se att 18% av e-lånen görs av låntagare bosatta i grannkommuner. Svaren i enkäten verkar alltså stämma bra med hur det ser ut i verkligheten.

Synpunkter på utbudet

ordmoln

Totalt kom det in 220 fritextsvar med synpunkter på utbudet av e-böcker. Det vanligaste är att man önskar större utbud över huvud taget och att man vill ha nya titlar i samband med utgivningen av den tryckta utgåvan. Bland övriga önskemål hittar man:

  • engelska titlar
  • klassiker
  • inte bara deckare utan mer allmän skönlitteratur
  • förlagens tidigare utgivning av skönlitteratur från de senaste 10-20 åren
  • ungdomsböcker
  • facklitteratur inom historia, resehandböcker, kokböcker, träning, naturvetenskap….

Det har även kommit in en del synpunkter på att enstaka noveller, egenutgivna titlar, erotik och enstaka tidskriftsartiklar inte är någonting som borde finnas i vårt utbud.

Flera av respondenterna önskar mer topplistor, tipslistor, nyhetslistor och annat som gör det lättare och mer lustfyllt att hitta ny läsning.

Andelen respondenter som önskar större utbud för barn har ökat något under åren som vi gjort enkäten men ligger fortfarande lägre än önskemålen om större utbud för vuxna.

När det gäller e-böcker på andra språk än svenska är efterfrågan överlägset störst på engelska, men även tyska, franska, spanska finns bland önskemålen.

Nöjda användare

En del användare som tidigare använt Elib.se uttrycker att de saknar enkelheten i de topplistor som tidigare fanns på Elib.se. På Biblioteket.se finns inte topplistorna på en lika framträdande plats och e-böckerna trängs här med hundratusentals tryckta böcker vilket gör att de får en mindre framträdande plats än på Elib. Det är värt att fundera över hur och om detta ska korrigeras – eftersom 80% av e-låntagarna också läser tryckta böcker så finns det uppenbara fördelar med att ha ett samlat gränssnitt på Biblioteket.se. Det är även en stor mängd titlar som saknas som e-böcker. Knappt 6% av vårt utbud av böcker på svenska är e-böcker.

Trots detta så är användarna fortsatt mycket nöjda med Biblioteket.se och e-bokslånen:
andelen som instämmer mycket eller helt i att “Det är enkelt att låna e-böcker på biblioteket.se” ökade 2015 till 87%. Detta förstärks även av resultatet från den för året nya frågan:

”Hur troligt är det att du skulle rekommendera vår webbplats till en vän eller kollega?” som ger mycket höga betyg; 59% av våra användare ger högsta möjliga 10 av 10 och bara 8% ger 5 eller lägre.

Betyg på biblioteket.se

Tack!

Ett stort tack till alla er som tagit er tid att besvara enkäten! Ni har bidragit till att öka förståelsen för hur ni som läsare uppfattar våra tjänster, vad ni uppskattar med de olika bokformaten och vad ni vill förbättra.

Det vi har lyft fram här är enbart ett utsnitt av alla intressanta svar och berättelser. Om du vill studera resultatet närmare så kan du ladda ner och läsa hela enkätrapporten här: Stockholms_Stadsbibliotek 150805_edit (6,4 Mb – mer än 1 600 sidor, så klicka inte på print i onödan)

Fakta

  • Undersökningsmetod: responsiv pop-up på e-mediesidorna på biblioteket.stockholm.se
  • Period: 23/6 – 6/8 2014
  • 28 frågor
  • Antal respondenter: 2 823 (2014: 1 068)
  • 22% svarsfrekvens (2014: 12%)
  • Tre gånger så många fritextsvar som 2014
  • Med “e-bok” avser vi alla e-format (e-bok i pdf eller epub, e-ljudbok och nedladdningsbara talböcker) om inget annat anges
  • Svaren summerar inte alltid till 100% pga att flerval många gånger är möjliga

Har du frågor kontakta digitalabiblioteket@stockholm.se

Nu har vi lånat ut en miljon e-böcker till Stockholmarna!

23 april 2015

Igår förmiddags var det spännande. Vi visste att vi skulle låna ut vår miljonte e-bok innan lunch – men vilken skulle det bli? Loggen visade att det blev Annika Thors ungdomsroman ”En ö i havet” från 1996, utgiven av Bonnier Carlsen. En bok som alltså kom ut fem år innan vi började låna ut e-böcker 2001.

Boken handlar om de två judiska systrarna Steffi och Nelli som kommer från Österrike till Göteborg under andra världskriget. Den har blivit både film och tv-serie, och Annika Thor har fått flera priser.

Som chef för det digitala biblioteket svindlar tanken lite – en miljon böcker! E-bokslånen ökar stadigt, och idag står de för åtta procent av de totala utlånen.

En av våra webbredaktörer fick sig en liten pratstund med författaren, som blev både glad och överraskad. Inte bara för att det var hennes bok, utan för att boken är så pass gammal och dessutom en ungdomsbok.

Idag finns alldeles för få barn- och ungdomsböcker som e-böcker, vilket gör att hela generationer kan ”missa” en bok som inte kommer i nya upplagor (vilket dock inte gäller ”En ö i havet”, som ständigt trycks till).

”En ö i havet” är Annikas Thors första bok, och hon säger att den verkar ha en särställning i läsarnas medvetande. Vid hennes skolbesök är det den boken eleverna helst pratar om. Hon medger också att boken är speciell för henne själv, debuten som blev en sådan succé. Som alla författare med ett par decenniers erfarenhet bakom tangentbordet skulle hon inte skriva samma bok idag, men hon tycker fortfarande mycket om den.

Annika Thor berättade att hon är positiv till e-böcker, även om hon inte själv är någon storkonsument. Men liksom vi här på det digitala biblioteket efterlyser hon bra modeller där förlagen och författarna kan få en rimlig och schysst ersättning för lånen. Hon funderade också över vad som kommer att hända i framtiden – kommer e-boken att konkurrera ut pappersboken? Vad händer då?

Författaren pekar på att bokbranschen har förändrats mycket. Idag är det stort tryck på nyheter som ska ut i handeln, men som försvinner lika snabbt som de kommer. När nyheten hela tiden står i centrum, hur ska vi som författare, läsare, förlag och bibliotek förhålla oss till det?

Vi här på det digitala biblioteket tänker i alla fall fortsätta med att göra det vi kan bäst – förse stockholmarna med e-böcker. Och fortsätta våra samtal med branschen så att det vi alla vurmar för – läsningen – ska kunna blomstra både idag, imorgon och om en miljon år.

Lite lästips på vägen hittar du här:

Nya e-böcker på svenska

Självbiografiska berättelser

Nya ungdomsböcker 2015

/Mikael Petrén, chef för Digitala biblioteket

PS. Men vem lånade boken då? undrar du kanske. Det får du fortsätta med! I en tid då digitala vanor kartläggs och säljs för att ”rätt” annonser ska möta dig överallt på nätet, tänker biblioteket fortsätta att tiga som muren om vad du lånar, när du lånar det, och hur mycket. Det avslöjar vi aldrig – inte ens om vi får en miljon! DS

Stort intresse för vår e-boksmodell

01 november 2013

Nu har både kulturministern och ett antal förläggare svarat på vår debattartikel i Dagens Nyheter där vi lanserat ett förslag på en ny affärsmodell och en ny teknisk infrastruktur för e-böcker på bibliotek. Dessutom har SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, gett en snabb och positiv respons på vårt förslag att vara den part som driver förhandlingarna för alla biblioteks räkning. Det känns som att möjligheterna nu har ökat för en mer konstruktiv diskussion om e-böcker på bibliotek.

Det är bra med positiva diskussioner, men vi vill driva på och komma fram till praktiska handlingar så snart som möjligt, för att kunna erbjuda läsare och låntagare ett bra utbud av e-böcker på bibliotek.

Kulturministern påpekar att staten har inlett ett arbete med infrastrukturen inom e-boksområdet, och det tycker vi förstås är bra. Men för att inom rimlig tid få fram en teknisk plattform som gör det möjligt för alla bibliotek att själva styra över sin e-boksutlåning behövs ett riktat uppdrag till Kungliga Biblioteket om just detta. Annars kommer den inte att bli verklighet, och affärsmodellen fungerar inte utan ett verktyg som kan tillämpa modellen. Vi hjälper gärna till att beskriva hur ett sådant uppdrag skulle behöva formuleras ur folkbibliotekens perspektiv. Vi tycker också att det är synd att kulturministern inte lämnade något svar på vår uppmaning om att ta ett tydligt kulturpolitiskt ansvar för att digitalisera en större mängd titlar ur den svenska kulturskatten. Förlag och bibliotek digitaliserar titlar, men det räcker inte.

När det gäller själva affärsmodellen så välkomnar vi Förläggarföreningens och ett antal förlags positiva inställning till att biblioteken själva ges möjlighet att styra sin e-boksutlåning. Det vi saknar svar på i deras replik är vårt krav på att bibliotek ska få tillgång även till nya e-böcker, utan karenstid, och att böcker inte plötsligt ska tas bort från det digitala biblioteket. Det som vår modell, Stockholmsmodellen, visar är att det går att låna ut även nya titlar utan att hota förlagets försäljning.

Nu jobbar vi vidare i konkreta förhandlingar både med förlag, andra bibliotek och med Sveriges Kommuner och Landsting för att försöka göra Stockholmsmodellen till en Sverigemodell, en modell som vi ser är unik även i ett internationellt perspektiv, och värd att kämpa för.

Här finns kulturministerns replik på DN Debatt från i onsdags

Här finns ett antal förlags replik på DN Debatt från igår

Här finns vår slutreplik i debatten från dagens DN debatt

 

Sprid Stockholmsmodellen över hela landet!

29 oktober 2013

I dagens DN debatt skriver jag och stadsbibliotekarien Inga Lundén att det är dags att biblioteken själva får styra över sin e-boksutlåning istället för att förlagen ska göra det via karenstider och krångliga licensmodeller. Vi hävdar att det går att låta biblioteken styra över utlåning och betala förlagen per utlånad bok utan att förlagens försäljning påverkas negativt.

Vårt förslag är att den ersättningsmodell som vi provat tillsammans med Ordfront förlag och distributören Publit, och som kommit att kallas Stockholmsmodellen, utvecklas och sprids nationellt, med hjälp av bland andra SKL, Sveriges kommuner och landsting. Och vi efterlyser två andra viktiga insatser på nationell nivå. Dels att Kungliga biblioteket skapar en teknisk plattform som gör det möjligt för biblioteken själva att hantera vilket urval av e-böcker man vill erbjuda sina låntagare, dels en ökad digitalisering av den svenska litteraturskatten från statens sida.

På det här sättet ser vi att det digitala biblioteket kan arbeta med urval och spridning av litteratur på samma sätt som det fysiska biblioteket har gjort i alla tider, vilket har gagnat både marknaden, läsarna och utvecklingen av kunskapssamhället.

Här finns debatt-artikeln på Dagens Nyheters debattsida.

Här finns Stockholmsmodellen beskriven i ett tidigare blogginlägg

 

E-boken i bild

30 april 2013

Visste du att e-bokslåntagare läser ut sina e-böcker oftare än de läser ut sina pappersböcker? Och att så många som var femte skaffade lånekort framför allt för att kunna låna e-böcker? Du kanske har hört att det finns mycket färre titlar som e-böcker än som pappersböcker, men vet du hur stor skillnaden är? Eller hur mycket dyrare en e-bok är jämfört med en pocketbok, oavsett momsen? Ta en titt på den här bilden så får du en snabbkurs i ämnet e-böcker på bibliotek, i bild och i siffror. Fri att dela på Instagram eller att skriva ut och sätta upp på kylskåpet!

En del av grafiken baseras på svar från en enkät med drygt tusen e-bokslåntagare som Stockholms stadsbibliotek genomförde i somras. Den visar att det digitala biblioteket kan vara ett sätt för biblioteken att nå nya låntagare på, och att män – som traditionellt lånar och läser färre böcker än kvinnor  – var överrepresenterade bland de som skaffat lånekort enbart för att låna e-böcker.

Vill du läsa mer om enkäten kan du göra det här

Klicka på bilden för att få den i ett större format eller för att spara den där du vill ha den.

Biblioteket_och_lantagarna_Stockholm_v1

Enad front för e-boken!

23 november 2012

Det lilla ordet ”avtal” är kanske inte det som väcker mest entusiasm och nyfikenhet. Men vissa avtal är verkligen något att tala om. SSB har idag undertecknat ett ytterst viktigt avtal – ett pilotprojekt mellan bokförlaget Ordfront och Stockholms stadsbibliotek. Rent tekniskt är avtalet enkelt. Idéerna bakom dem desto större. Och symboliskt tror jag rent av det kan vara banbrytande!

Avtalet gäller ett pilotprojekt för e-boksutlåning som sträcker sig över 20 månader. Rent faktiskt får då biblioteket tillgång till ytterligare 300 e-böcker. Förutom att Stockholms stadsbibliotek genom detta kan erbjuda fler e-bokstitlar totalt, kan vi också erbjuda låntagarna helt nyutgivna böcker (många av förlagen håller i dag nya e-böcker i karantän, som kan sträcka sig från i ett par månader till obestämd tid).

Det som är banbrytande är att vi får tillfälle att testa modeller för e-boksutlåningen och samarbete över huvud taget. Jag har länge förespråkat en differentierad modell, där äldre e-böcker skulle vara billigare att låna ut än nya. Nu har vi en sådan modell: för frontlist, nya titlar, betalar biblioteket 25 spänn per lån, för äldre titlar 15 kronor. Dessutom ser vi till att få fram ännu fler titlar genom att stå för digitaliseringen av 25 böcker (till en kostnad av 4 500:-/titel), som vi får låna ut helt utan kostnad.

Simuleringar vi gjort visar på att vi trots det faktum att nya titlar kan tillgängliggöras sänker kostnaderna för utlåningen jämfört med Elibavtalet.

Vi får också tillfälle att slå våra kloka huvuden ihop när det gäller sådant som metadata (till exempel ämnesord), beskrivningstexter av böckerna (de som finns i dag lämnar ofta en del övrigt att önska), redaktionellt kringmaterial som författarintervjuer samt användargenererat material (till exempel betyg, boktips, listor) – och inte minst statistik på användningen.

Men det kanske allra viktigaste är att vi testar något över huvud taget. Att vi kommer framåt med e-boksfrågan. E-boken har blivit förlagens svarta får – det framstår som de inte vet hur de ska hantera den. Men, och det är det viktigaste för biblioteket – läsarna gillar e-boken! De vill gärna läsa fler e-böcker, och för att det ska bli verklighet krävs fler titlar.

Att det blev just Ordfront vi samarbetar med har flera anledningar. Jag lärde känna Pelle Andersson, vd för Ordfront, när han satt som representant från Förläggarföreningen och förhandlade om e-böcker. Det visade sig med tiden att hans och min vision verkade ha en del gemensamt.

Pelle har tidigare jobbat på Aftonbladet, just under den tid då tidningen satsade brett (och med tiden lönsamt) på att på att bli Sveriges bästa nättidning. Så här skrev han redan 2011 i en debattartikel i Svensk Bokhandel:

”Rädsla är den absolut sämsta grunden för kreativitet. Och en bransch som bokbranschen existerar inte utan kreativitet. [—] Förläggarna och bokhandlarna borde snabbt lägga fram en gemensam strategi för den digitala framtiden. [—] Vi måste se till att vår backlist får nytt liv med pod-utgivningen – vi måste skapa system för nedladdning av e-böcker i den fysiska bokhandeln. Vi måste göra e-böckerna och app-böckerna till handelsplatser av fysiska böcker och pod-böcker. [—] Möjligheterna är oändliga – men det krävs mycket kreativitet. Och samarbete. När kan vi ses och snacka?”

Jag önskar Pelle lycka till i snacket med bokhandlarna, och är glad för att han även valde att snacka med biblioteket!

Nu får båda parter – förlag och bibliotek – se vad resultatet av detta snack kan ge. I en bransch som präglats av rädsla, försiktighet och en ovilja att ta tag i problemet känns det som en stor seger. Äntligen får vi tillfälle att testa oss fram till fungerande modeller. Och vid närmare eftertanke är vi nog tre parter – förlag, bibliotek och läsare.

Vi kommer att fortsätta rapportera här på bloggen hur det går för oss, och för e-boken.

Läs hela Pelles debattinlägg i Svensk bokhandel här.

En e-boksenkät ser dagens ljus!

24 oktober 2012

Som DN rapporterar idag så genomförde vi en e-boksenkät bland e-bokslåntagarna på biblioteket.se under sommaren. Resultatet är oerhört intressant!

Det har spekulerats en hel del i många aspekter av e-boksfrågan. Vi kan med resultatet från denna enkät sluta gissa och istället räta ut en del frågetecken kring vilka det är som lånar, hur deras lån- och läsvanor ser ut samt deras attityder till e-boksmarknaden.

Drygt tusen personer svarade på enkäten och resultatet visar tydligt att det digitala biblioteket är mycket uppskattat! De tycker att det är enkelt att låna, de lånar allt mer och de läser ut e-böckerna. Enkäten bekräftar också en förhoppning om att det digitala biblioteket kan vara ett sätt att nå nya låntagare. Var femte person som svarade på enkäten hade skaffat lånekort enbart för att kunna låna e-böcker (välkomna!). Det är dessutom glädjande att männen (som traditionellt lånar färre böcker än kvinnor) var överrepresenterade bland de nyfrälsta e-boksläsarna. Tänk om e-böcker är det som får fart på mäns läsande?!

E-böcker är alltså en hit i bibliotekssammanhanget. Men hur ser förutsättningarna ut för ett fungerande ekosystem för e-böcker i Sverige? Fungerande i den meningen att förutsättningarna ska vara gynnsamma för såväl författare, förlag, bibliotek och inte minst läsarna. Med enkätresultatet som bakgrund kan man konstatera att det finns flera hinder som måste undanröjas. Läsarna ger som väntat tummen ner till både priserna på e-boksmarknaden och till utbudet. Och det kanske inte är så konstigt när en e-bok är minst dubbelt så dyr som en pocketbok och det bara finns ynka 6.000 svenska e-bokstitlar.

Här finns våra analyser av enkäten:

Analys E-boksenkät del 1: Underbar och älskad av alla

Analys E-boksenkät del 2: Den fjättrade Prometheus

Här finns hela enkäten.

15 Myrdalböcker att ladda ner från biblioteket.se

31 januari 2012

Stockholms stadsbibliotek har digitaliserat  15 böcker av Alva och Gunnar Myrdal och gör dem nu  tillgängliga för nedladdning i epub-format  via biblioteket.se och m.biblioteket.se Dessa 15  titlar kommer  senare också vara tillgängliga för print-on-demand. Först får stockholmarna privilegiet att läsa verken, eftersom de är ägare till rättigheterna och inom någon vecka kan alla ladda ner fritt via Libris.

Stockholms stad äger genom arv rättigheterna till Alva och Gunnar Myrdals litterära kvarlåtenskap och staden har beslutat att göra dessa tillgängliga som e-böcker via Stockholms stadsbibliotek. Digitaliseringen sker i samarbete med Publit som gör själva skanningen och produktionen av böckerna och omslagen.

Det är av värde att Stockholmarna får ta del av det som makarna Myrdal  har testamenterat till staden och dess medborgare. 15 titlar publiceras nu, det finns fler  men det finns frågetecken kring teknik och rättigheter till bilder etc. Ytterligare titlar kan därför komma att publiceras senare.

Titlarna är (eller se hela listan i bibliotekskatalogen:  http://korta.nu/myrdal)

Amerika mitt i världen. Gunnar Myrdal

Beyond the welfare state. Gunnar Myrdal

Economic theory and underdeveloped regions. Gunnar Myrdal

Efterkrigsplanering. Alva Myrdal

Folk och familj. Alva Myrdal

Hur styrs landet. Gunnar Myrdal

Kommentarer. Alva Myrdal

Kontakt med Amerika. Alva och Gunnar Myrdal

Kris i Befolkningsfrågan. Alva och Gunnar Myrdal

Riktiga leksaker. Alva Myrdal

Stadsbarn. Alva Myrdal

Stickprov på Storbritannien. Alva Myrdal

The challenge of world poverty. Gunnar Myrdal

Varning för fredsoptimism. Gunnar Myrdal

Vårt ansvar för de fattiga folken. Alva Myrdal

Läsning och utlån av e-böcker ökar dramatiskt, men mycket få titlar är tillgängliga. Stockholms stadsbibliotek har idag möjlighet att låna ut drygt 4000 titlar från sin leverantör. Bara en bråkdel  nya tryckt böckerna ges ut som e-böcker och ännu färre av de lite äldre böckerna,  ges ut som e-böcker. Biblioteken vill ha ett större utbud och bidrar med att göra dessa titlar som stockholmarna äger fritt  tillgängliga genom egen digitalisering. Dessa titlar saknar den drm-märkning som bibliotekets övriga e-böcker har. Det gör det enklare att ladda ner.

Tidigare har Stockholms stadsbibliotek publicerat en handfull titlar tillsammans med Vertigo förlag: klassisk skräck och erotica.

Böckerna publiceras med Creative commons licensiering, vilket innebär att man är fri att ladda ner boken, trycka den, dela med sig men man måste ange upphovsman och/eller licensgivare och om man ändrar, bearbetar eller  bygger vidare får man endast distribuera resultatet under samma  eller liknande licens. Utförligt avtal finns att läsa här

http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5/se/

Läs mer om e-böcker

Ta inte död på e-boken i Svd

Bejaka möjligheterna i SvD

Sluta spana efter den tid som flytt i SvD

Inför ett lån per bok även för e-böcker i SvD

Branschen tar strid om e-böcker i DN

Staden släpper Myrdals verk i DN

 

Fler modeller för e-böcker = ett bredare utbud!

17 januari 2012

Just nu pågår en bitvis häftig debatt om bibliotekens utlåning av e-böcker. Olika intressenter argumenterar för vilken betalningsmodell som ska användas framöver. Diskussionen förs om två slags modeller; antingen den nuvarande där biblioteken betalar förlagen för varje gång en e-bok laddas ner, eller en modell där biblioteken betalar en licens för en titel som sedan bara kan laddas ner av en låntagare åt gången.

Tyvärr missar debatten en viktig grundfråga som inte kan lösas genom en enda betalningsmodell som fungerar för alla böcker. Frågan är hur en större del av den svenska litteraturen ska kunna nå läsarna på e-boksmarknaden, vare sig de väljer att låna eller att köpa. Totalt finns det idag ungefär 5.000 svenska e-böcker. Det kan jämföras med de 2,5 miljoner titlar som finns på engelska. Av Stockholms stadsbiblioteks bokbestånd är bara 1,3 procent tillgängligt som e-böcker. Totalt sett är en mikroskopisk del av 1900-talets svenska litteratur möjlig att ta del av digitalt, och gapet mellan fysisk och digital tillgång består även bland senare års titlar.

 

Om inte det svenska bokbeståndet digitaliseras nu när svenskarna börjar läsa e-böcker i allt större utsträckning så kommer många att börja läsa på engelska istället. Det riskerar att drabba hela den svenska bokutgivningen och läsningen på svenska. Biblioteken kan spela en viktig roll i arbetet med digitaliseringen genom att bl.a. aktivt arbeta med urval av vilka titlar som ska bli e-böcker. Genom att ha ett bredare utbud av e-böcker i katalogen kan biblioteken även i framtiden bidra till att öka intresset för litteratur i hela samhället, vilket utöver att gynna det demokratiska samtalet alltid har gagnat både författare, förlag och läsare.

Det behövs mer än en affärsmodell som enbart är anpassad för de kommersiellt mest gångbara titlarna. Olika modeller kan komplettera varandra och därigenom fungera för e-böckernas hela livscykel. En mer nyanserad diskussion om olika betalningsmodeller tillsammans med en satsning på ökad digitalisering skulle gynna både aktörerna på bokmarknaden, men inte minst läsarna och hela samhället. Detta är en nationell kulturpolitisk fråga av samma vikt som när folkbibliotekens roll diskuterades på 1930-talet. Den kräver ett likartat engagemang från samhället och dess folkvalda, istället för att hanteras som en vanlig avtalsfråga mellan två parter.

Förlagen inför karens på e-medier

17 januari 2012

Vi har tidigare skrivit om att vissa e-böcker och e-ljudböcker inte görs tillgängliga för utlåning på bibliotek ”Låntagarna undanhålls därmed en mängd e-titlar; t ex finns endast 53% av e-ljudböckerna på Elib tillgängliga för biblioteken.

Av en slump fick vi nyligen reda på att förlag nu också officiellt har definierat ”karenstider”. Man hindrar alltså en nyproducerad e-bok från att lånas ut på bibliotek. Antingen under en period på 1 till 3 månader eller för alltid. Ett upplägg vars problem är uppenbara. Det är som att vissa tryckta böcker inte skulle få finnas på bibliotekens hyllor.

Med tanke på att det bara finns ca 4.500 e-böcker på Elib så är det självklart ett problem att förlagen nu väljer att undanhålla e-böcker. Av den totala mängden e-böcker och e-ljudböcker 9.438 st, som finns på elib är det bara 7.251 som får lånas ut – ca 76%.

Enligt uppgift från Elib så ser karenstiderna ut så här:

Norstedts:

3 månader karens på e-böcker

1 månad karens på strömmande ljudböcker

Storyside:

1 månad karens på strömmande ljudböcker

Adelphi Audio:

1 månad karens på strömmande ljudböcker

Bonnier Audio:

Inga strömmande ljudböcker

Studentlitteratur:

Ad hoc – vissa titlar släpps, vissa titlar har karens, vissa släpps inte.