Inlägg etiketterade med ‘E-böcker’

Nu har vi lånat ut en miljon e-böcker till Stockholmarna!

23 april 2015

Igår förmiddags var det spännande. Vi visste att vi skulle låna ut vår miljonte e-bok innan lunch – men vilken skulle det bli? Loggen visade att det blev Annika Thors ungdomsroman ”En ö i havet” från 1996, utgiven av Bonnier Carlsen. En bok som alltså kom ut fem år innan vi började låna ut e-böcker 2001.

Boken handlar om de två judiska systrarna Steffi och Nelli som kommer från Österrike till Göteborg under andra världskriget. Den har blivit både film och tv-serie, och Annika Thor har fått flera priser.

Som chef för det digitala biblioteket svindlar tanken lite – en miljon böcker! E-bokslånen ökar stadigt, och idag står de för åtta procent av de totala utlånen.

En av våra webbredaktörer fick sig en liten pratstund med författaren, som blev både glad och överraskad. Inte bara för att det var hennes bok, utan för att boken är så pass gammal och dessutom en ungdomsbok.

Idag finns alldeles för få barn- och ungdomsböcker som e-böcker, vilket gör att hela generationer kan ”missa” en bok som inte kommer i nya upplagor (vilket dock inte gäller ”En ö i havet”, som ständigt trycks till).

”En ö i havet” är Annikas Thors första bok, och hon säger att den verkar ha en särställning i läsarnas medvetande. Vid hennes skolbesök är det den boken eleverna helst pratar om. Hon medger också att boken är speciell för henne själv, debuten som blev en sådan succé. Som alla författare med ett par decenniers erfarenhet bakom tangentbordet skulle hon inte skriva samma bok idag, men hon tycker fortfarande mycket om den.

Annika Thor berättade att hon är positiv till e-böcker, även om hon inte själv är någon storkonsument. Men liksom vi här på det digitala biblioteket efterlyser hon bra modeller där förlagen och författarna kan få en rimlig och schysst ersättning för lånen. Hon funderade också över vad som kommer att hända i framtiden – kommer e-boken att konkurrera ut pappersboken? Vad händer då?

Författaren pekar på att bokbranschen har förändrats mycket. Idag är det stort tryck på nyheter som ska ut i handeln, men som försvinner lika snabbt som de kommer. När nyheten hela tiden står i centrum, hur ska vi som författare, läsare, förlag och bibliotek förhålla oss till det?

Vi här på det digitala biblioteket tänker i alla fall fortsätta med att göra det vi kan bäst – förse stockholmarna med e-böcker. Och fortsätta våra samtal med branschen så att det vi alla vurmar för – läsningen – ska kunna blomstra både idag, imorgon och om en miljon år.

Lite lästips på vägen hittar du här:

Nya e-böcker på svenska

Självbiografiska berättelser

Nya ungdomsböcker 2015

/Mikael Petrén, chef för Digitala biblioteket

PS. Men vem lånade boken då? undrar du kanske. Det får du fortsätta med! I en tid då digitala vanor kartläggs och säljs för att ”rätt” annonser ska möta dig överallt på nätet, tänker biblioteket fortsätta att tiga som muren om vad du lånar, när du lånar det, och hur mycket. Det avslöjar vi aldrig – inte ens om vi får en miljon! DS

Stort intresse för vår e-boksmodell

01 november 2013

Nu har både kulturministern och ett antal förläggare svarat på vår debattartikel i Dagens Nyheter där vi lanserat ett förslag på en ny affärsmodell och en ny teknisk infrastruktur för e-böcker på bibliotek. Dessutom har SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, gett en snabb och positiv respons på vårt förslag att vara den part som driver förhandlingarna för alla biblioteks räkning. Det känns som att möjligheterna nu har ökat för en mer konstruktiv diskussion om e-böcker på bibliotek.

Det är bra med positiva diskussioner, men vi vill driva på och komma fram till praktiska handlingar så snart som möjligt, för att kunna erbjuda läsare och låntagare ett bra utbud av e-böcker på bibliotek.

Kulturministern påpekar att staten har inlett ett arbete med infrastrukturen inom e-boksområdet, och det tycker vi förstås är bra. Men för att inom rimlig tid få fram en teknisk plattform som gör det möjligt för alla bibliotek att själva styra över sin e-boksutlåning behövs ett riktat uppdrag till Kungliga Biblioteket om just detta. Annars kommer den inte att bli verklighet, och affärsmodellen fungerar inte utan ett verktyg som kan tillämpa modellen. Vi hjälper gärna till att beskriva hur ett sådant uppdrag skulle behöva formuleras ur folkbibliotekens perspektiv. Vi tycker också att det är synd att kulturministern inte lämnade något svar på vår uppmaning om att ta ett tydligt kulturpolitiskt ansvar för att digitalisera en större mängd titlar ur den svenska kulturskatten. Förlag och bibliotek digitaliserar titlar, men det räcker inte.

När det gäller själva affärsmodellen så välkomnar vi Förläggarföreningens och ett antal förlags positiva inställning till att biblioteken själva ges möjlighet att styra sin e-boksutlåning. Det vi saknar svar på i deras replik är vårt krav på att bibliotek ska få tillgång även till nya e-böcker, utan karenstid, och att böcker inte plötsligt ska tas bort från det digitala biblioteket. Det som vår modell, Stockholmsmodellen, visar är att det går att låna ut även nya titlar utan att hota förlagets försäljning.

Nu jobbar vi vidare i konkreta förhandlingar både med förlag, andra bibliotek och med Sveriges Kommuner och Landsting för att försöka göra Stockholmsmodellen till en Sverigemodell, en modell som vi ser är unik även i ett internationellt perspektiv, och värd att kämpa för.

Här finns kulturministerns replik på DN Debatt från i onsdags

Här finns ett antal förlags replik på DN Debatt från igår

Här finns vår slutreplik i debatten från dagens DN debatt

 

Sprid Stockholmsmodellen över hela landet!

29 oktober 2013

I dagens DN debatt skriver jag och stadsbibliotekarien Inga Lundén att det är dags att biblioteken själva får styra över sin e-boksutlåning istället för att förlagen ska göra det via karenstider och krångliga licensmodeller. Vi hävdar att det går att låta biblioteken styra över utlåning och betala förlagen per utlånad bok utan att förlagens försäljning påverkas negativt.

Vårt förslag är att den ersättningsmodell som vi provat tillsammans med Ordfront förlag och distributören Publit, och som kommit att kallas Stockholmsmodellen, utvecklas och sprids nationellt, med hjälp av bland andra SKL, Sveriges kommuner och landsting. Och vi efterlyser två andra viktiga insatser på nationell nivå. Dels att Kungliga biblioteket skapar en teknisk plattform som gör det möjligt för biblioteken själva att hantera vilket urval av e-böcker man vill erbjuda sina låntagare, dels en ökad digitalisering av den svenska litteraturskatten från statens sida.

På det här sättet ser vi att det digitala biblioteket kan arbeta med urval och spridning av litteratur på samma sätt som det fysiska biblioteket har gjort i alla tider, vilket har gagnat både marknaden, läsarna och utvecklingen av kunskapssamhället.

Här finns debatt-artikeln på Dagens Nyheters debattsida.

Här finns Stockholmsmodellen beskriven i ett tidigare blogginlägg

 

E-boken i bild

30 april 2013

Visste du att e-bokslåntagare läser ut sina e-böcker oftare än de läser ut sina pappersböcker? Och att så många som var femte skaffade lånekort framför allt för att kunna låna e-böcker? Du kanske har hört att det finns mycket färre titlar som e-böcker än som pappersböcker, men vet du hur stor skillnaden är? Eller hur mycket dyrare en e-bok är jämfört med en pocketbok, oavsett momsen? Ta en titt på den här bilden så får du en snabbkurs i ämnet e-böcker på bibliotek, i bild och i siffror. Fri att dela på Instagram eller att skriva ut och sätta upp på kylskåpet!

En del av grafiken baseras på svar från en enkät med drygt tusen e-bokslåntagare som Stockholms stadsbibliotek genomförde i somras. Den visar att det digitala biblioteket kan vara ett sätt för biblioteken att nå nya låntagare på, och att män – som traditionellt lånar och läser färre böcker än kvinnor  – var överrepresenterade bland de som skaffat lånekort enbart för att låna e-böcker.

Vill du läsa mer om enkäten kan du göra det här

Klicka på bilden för att få den i ett större format eller för att spara den där du vill ha den.

Biblioteket_och_lantagarna_Stockholm_v1

Test av läsplattor: Kobo Touch och Kindle Fire

29 november 2012

Vi på biblioteket får regelbundet frågor från våra användare om e-böcker och läsplattor. Det brukar handla om allt från hur man kommer igång, nedladdningar som inte fungerar och kryptiska felmeddelanden. Vi försöker hålla oss á jour med de största plattorna på marknaden för att veta hur våra tjänster fungerar på olika plattformar och för att kunna besvara användarnas frågor. Nu har vi köpt in två läsplattor, Kobo Touch och Kindle Fire.

 

Kindle Fire och Kobo Touch

 

Kobo Touch

Kobo Touch är en lätt och slimmad läsplatta med wifi, det finns inga knappar förutom en menyknapp och en påslagningknapp. E-inkskärmen på 6 tum är tydlig och skarp.
Kobo var tidigt ute med att utveckla sociala funktioner i sina appar och läsplattor, som att möjliggöra delning av boktips och citat i sociala medier. En del av detta finns även inbyggt i Kobo Touch i funktionen Reading Life som presenterar statistik på ens läsning och ger utmärkelser i form av märken (badges) när ett visst antal böcker blivit lästa eller när man kopplar samman tjänsten med ett Facebook-konto.

Läsning av epub-filer fungerar utmärkt, man kan ställa in både skärpa och svärta på texten, förutom storlek och typsnitt. Pdf-filer fungerar sämre, i och med att formatet är mer statiskt. Att förstora texten är nödvändigt eftersom den annars blir för liten, något man tyvärr inte kan göra genom att ”nypa och dra” på skärmen direkt utan måste välja förstora i menyval. Eftersom plattan saknar fysiska knappar att bläddra sida med blir det väldigt krångligt i förstorat läge. Man måste ”swipa” först till höger tills man når kanten av den nuvarande sidan, sedan kan man swipa igen för att bläddra och sedan ta sig tillbaka till vänsterkanten av sidan för att läsa texten. Att läsa dikter, som ofta behöver vara i pdf-format för att radbrytningen ska bli korrekt, är därmed inget att rekommendera på just denna platta.

Kobo Touch klarar Adobes DRM-skydd men det går inte att auktorisera plattan via wifi utan dator och Digital Editions krävs. Men lika bra är det eftersom det ändå inte fungerar att ladda ner bibliotekets e-böcker via plattans webbläsare. Troligtvis kan webbläsaren inte hantera de script som Elib har. Webbläsaren är undangömd under Settings – Extras och beskrivs vara en bonus som inte officiellt stöds av Kobo. Vissa fria e-böcker verkar gå bra att ladda ner, men webbläsaren kraschar på flera sidor. Det säkraste är att föra över e-böckerna via dator.

Man kan också köpa e-böcker i Kobo Books som är inbyggt i gränssnittet eller ladda ner någon av de ca 200 fria titlarna som finns sökbara. På Kobos webbsida finns många fler gratis e-böcker, men de verkar man behöva föra över via en dator för att kunna läsa.

Kobo har också en självpubliceringsplattform, den intresserade kan läsa mer på www.kobobooks.com/kobowritinglife.

För sitt relativt låga pris på ca 1200 kr är plattan acceptabel, sin usla webbläsare till trots.

Kindle Fire 7”

Kindle Fire är i grunden en enklare surfplatta med ett av Amazon anpassat Android operativsystem. Det fungerar alltså fint att använda internet på plattan, även om skärmen inte är lika högupplöst som på exempelvis nyare iPhone eller iPad. Plattan är också väl tung för att passera som smidig och bekväm att läsa böcker på.

Plattan släpptes i USA i september 2011 och säljs även i Sverige även om den egentligen inte är anpassad för svenska, eller för den delen europeiska, användare. Problemet är det inte går att ladda ner appar eftersom Amazon har en egen Appstore som kräver att man har en adress i USA, IP-adress i USA och ett amerikanskt kreditkort. Det fungerar heller inte att surfa in på Google Play Store via webbläsaren eftersom plattan inte stöds av Google Play. Det fungerar dock att köpa Amazons e-böcker direkt i plattan med svensk adress och kreditkort.

Det går att ladda ner och installera appar om man kan få tag på installeringsfilen utanför dessa Appstores, exempelvis från tjänstens egen hemsida. Man måste först ändra i plattans inställningar för att tillåta att appar från okända sidor får installeras. Jag testade att installera både Bluefire och Overdrive, med resultatet att jag inte kunde välja vilken app boken skulle öppnas i utan den öppnades bara i den ena.

För att installera Bluefire Reader gör man så här:

  • Öppna Settings (det lilla kugghjulet längst upp till höger). Välj More och Device. Där kan man aktivera Allow Installation of Application from Unknown Sources.
  • Öppna sedan webbläsaren och ladda ner appen från Bluefires hemsida www.bluefirereader.com/files/BluefireReader.apk.
  • En liten etta (1) dyker då upp längst upp på skärmen, klicka på den och sedan på den nedladdade filen för att installera appen på plattan.
  • Auktorisera sedan appen med ditt Adobe id för att kunna ladda ner e-böcker från biblioteket.

Kindle Fire kostar ca 1700, vilket är ett lågt pris för en surfplatta, om än enkel, men ett högt pris för en surfplatta där centrala funktioner är begränsade till kunder i USA.

Brave New World (& For Whom the Bell Tolls)

06 november 2012

So, it is time to tell the world what we are doing—hence the swopping of languages. “We” are the digital branch of Stockholm City Library, and we run and develop the digital library, as well various systems needed for the entire organisation. We provide 14 % of all the Swedish e-books, and we advocate user-driven innovation to improve and to develop new services. Asking the users about what they want saves us from guessing, and this summer we asked the borrowers of e-books and other e-media about their reading and borrowing habits, thoughts and hopes, wishes and demands for the future.

About 20 % of the visitors took some of their time to help us by answering the quite rich questionnaire (compared to the 5 % that can be expected on average). The most striking thing was that they loved borrowing e-books from the library. “Best thing ever happened during my time as a borrower” said one respondent.

That e-books are increasingly popular comes as no shock—the e-loan figures were doubled between 2010 and 2011, and this year they will double again. This means that a total of 150 000 e-loans will have been completed through us by the end of this year.

The visitors of course liked the most obvious advantages: it is easy, you can do it in the middle of the night in your own home and you don’t have to worry about returning your book (or paying the fee if you are overdue—the book just disintegrates itself when your 28 days are up).

Some figures:

  • 21 % have obtained their library card only to borrow e-media. In this group, 63 % were male.
  • 69 % borrow more e-media compared to one year ago.
  • 79 % believe they will borrow ever more e-media in the future.
  • 75 % would borrow more if there were a greater number of titles available.

The Way We Live Now: Midnight’s Children & Catch-22

Most of the e-books were borrowed when the physical library was closed. 55 % read on a tablet, 19 % on an e-book reader and 28 % on a smartphone (the figure exceeding 100 % because multiple choices were allowed—some people just can’t make up their minds!). 

E-PUB is the youngest, yet the dominant format. About 2/3 of all e-media was downloaded as an E-PUB file, and Bluefire reader was the most popular way to decipher it.

The visitors to the digital library assured us that they usually do finish their e-books—57 % said they did so, whilst for physical books the figure was slightly lower.

The comments showed that the borrowers were true library lovers: many agonised over the fact that e-books are supposedly expensive (meaning bad) for the library. The cost is high-ish, but that is only because e-books are popular. And as a library, you cannot whine when you are supplying the citizens with what they want. Also, there are costs (in fact, higher costs) deriving from the lending out of physical books too.

A Confederacy of Dunces: The Idiot & The Clan of the Cave Bear

The fondness for books showed by the respondents does not stretch as far as the cradle (or kindergarten) for the books: the publishers. Quite the reverse: the publishing industry is hit by the sound and the fury of the borrowers.

Apart from the highly priced e-books (for libraries as well as book buyers), the borrowers are annoyed with the quarantine the publishers subject their books to: when an e-book is released, it will not become available for borrowing until two, three or maybe more months later.

“Stone age” says one, ”To treat your best customers as enemies is like putting a bullet in your own foot and the total opposite of a successful game plan” says another.

Even though the survey says that people will not buy an e-book in quarantine (they rather wait and grit their teeth), the figures show that the e-book borrowers are, to a large extent, the e-book buyers as well. Not surprisingly, the more money you earn, the more e-books you buy. So the well-to-do booklover borrow or buy what s/he wants, and the poor booklover waits—maybe in vain. In some cases, the publishers decide that certain titles will never be eligible for the libraries.

This very uncertain state of the e-book must change. Right now, the negotiations between the central parties (libraries/publishers) are on hold. In the meantime, we discuss solutions with those interested, and try to make the most of what we have.

And we do have loving borrowers. Thank you all and especially those who answered the survey. You make it all worthwhile!  

If you want to know more about the state and possible fate of the e-book in Sweden, please contact Mikael Petrén, Head of the Digital Library.
If you want to discuss the survey in great detail, contact Daniel Andersson.
If you wish to know anything else about the Stockholm City Library, contact Head of Information, Anna Wåglund Söderström.
 

Brave New World: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11848

For Whom the Bell Tolls: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11802

The Way We Live Now: https://biblioteket.stockholm.se/titel/662043

Midnight’s Children: https://biblioteket.stockholm.se/titel/151437

Catch-22: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11840

A Confederacy of Dunces: https://biblioteket.stockholm.se/titel/241573

The Idiot: https://biblioteket.stockholm.se/titel/395761

The clan of the Cave Bear: https://biblioteket.stockholm.se/titel/223661

The Sound and the Fury: https://biblioteket.stockholm.se/titel/231575

E-boksenkät

09 juli 2012

Foto: Flickr/Joseph Robertson

E-böcker är en genial idé året runt, men nu i semestertider  blir idén faktiskt ännu ett litet snäpp bättre. Inget att packa! (Förutom läsplattan som väger som en chokladkaka… eller möjligen dendär datorn som det av någon anledning (hörde jag ”luthersk”?) är så svår att lämna hemma…)

 Just nu genomför biblioteket.se en enkät för alla som lånar e-medier i någon form. Att e-böcker och bibliotek är en kombo som inte ses på med helt blida ögon av alla är väl numera rätt känt (läs äldre inlägg i den här bloggen om du vill ha en guidad tur). Just därför är det viktigt för oss att ha koll på vad låntagarna tycker, kräver, önskar och gör vågen för. Och ju fler som gör enkäten, desto bättre koll får vi.

Något som jag tycker är helt rörande är att en del lånar färre e-böcker med argumentet att ”det blir så dyrt för biblioteken”. Det är faktiskt sött på riktigt, man ser på biblioteket som en vän som inte ska utsättas för bekymmer. Men fysiska lån kostar också. Kultur kostar! Men att läsa böcker är (imho) bland det bästa som finns. Så jag hoppas att alla lånar och läser exakt så många böcker de vill – sen må det vara barnböcker, romaner, biografier, faktaböcker, tjocka böcker, tunna böcker, ljudböcker eller till och med e-böcker.

Så låna en e-bok eller två (tre, fyra…) och gör den lilla enkäten.

Trevlig lässommar!

Myrdalböckerna också i iBookstore

31 januari 2012

Fortare än vi trodde finns nu Alva och Gunnar Myrdalböckerna också i Apples iBookStore att ladda ner gratis för alla. Det blev en fin present på vad som skulle ha varit Alva Myrdals 110-årsdag!

Gå in i iBookstore, sök på Myrdal och ladda ner.

Fler modeller för e-böcker = ett bredare utbud!

17 januari 2012

Just nu pågår en bitvis häftig debatt om bibliotekens utlåning av e-böcker. Olika intressenter argumenterar för vilken betalningsmodell som ska användas framöver. Diskussionen förs om två slags modeller; antingen den nuvarande där biblioteken betalar förlagen för varje gång en e-bok laddas ner, eller en modell där biblioteken betalar en licens för en titel som sedan bara kan laddas ner av en låntagare åt gången.

Tyvärr missar debatten en viktig grundfråga som inte kan lösas genom en enda betalningsmodell som fungerar för alla böcker. Frågan är hur en större del av den svenska litteraturen ska kunna nå läsarna på e-boksmarknaden, vare sig de väljer att låna eller att köpa. Totalt finns det idag ungefär 5.000 svenska e-böcker. Det kan jämföras med de 2,5 miljoner titlar som finns på engelska. Av Stockholms stadsbiblioteks bokbestånd är bara 1,3 procent tillgängligt som e-böcker. Totalt sett är en mikroskopisk del av 1900-talets svenska litteratur möjlig att ta del av digitalt, och gapet mellan fysisk och digital tillgång består även bland senare års titlar.

 

Om inte det svenska bokbeståndet digitaliseras nu när svenskarna börjar läsa e-böcker i allt större utsträckning så kommer många att börja läsa på engelska istället. Det riskerar att drabba hela den svenska bokutgivningen och läsningen på svenska. Biblioteken kan spela en viktig roll i arbetet med digitaliseringen genom att bl.a. aktivt arbeta med urval av vilka titlar som ska bli e-böcker. Genom att ha ett bredare utbud av e-böcker i katalogen kan biblioteken även i framtiden bidra till att öka intresset för litteratur i hela samhället, vilket utöver att gynna det demokratiska samtalet alltid har gagnat både författare, förlag och läsare.

Det behövs mer än en affärsmodell som enbart är anpassad för de kommersiellt mest gångbara titlarna. Olika modeller kan komplettera varandra och därigenom fungera för e-böckernas hela livscykel. En mer nyanserad diskussion om olika betalningsmodeller tillsammans med en satsning på ökad digitalisering skulle gynna både aktörerna på bokmarknaden, men inte minst läsarna och hela samhället. Detta är en nationell kulturpolitisk fråga av samma vikt som när folkbibliotekens roll diskuterades på 1930-talet. Den kräver ett likartat engagemang från samhället och dess folkvalda, istället för att hanteras som en vanlig avtalsfråga mellan två parter.

Förlagen inför karens på e-medier

17 januari 2012

Vi har tidigare skrivit om att vissa e-böcker och e-ljudböcker inte görs tillgängliga för utlåning på bibliotek ”Låntagarna undanhålls därmed en mängd e-titlar; t ex finns endast 53% av e-ljudböckerna på Elib tillgängliga för biblioteken.

Av en slump fick vi nyligen reda på att förlag nu också officiellt har definierat ”karenstider”. Man hindrar alltså en nyproducerad e-bok från att lånas ut på bibliotek. Antingen under en period på 1 till 3 månader eller för alltid. Ett upplägg vars problem är uppenbara. Det är som att vissa tryckta böcker inte skulle få finnas på bibliotekens hyllor.

Med tanke på att det bara finns ca 4.500 e-böcker på Elib så är det självklart ett problem att förlagen nu väljer att undanhålla e-böcker. Av den totala mängden e-böcker och e-ljudböcker 9.438 st, som finns på elib är det bara 7.251 som får lånas ut – ca 76%.

Enligt uppgift från Elib så ser karenstiderna ut så här:

Norstedts:

3 månader karens på e-böcker

1 månad karens på strömmande ljudböcker

Storyside:

1 månad karens på strömmande ljudböcker

Adelphi Audio:

1 månad karens på strömmande ljudböcker

Bonnier Audio:

Inga strömmande ljudböcker

Studentlitteratur:

Ad hoc – vissa titlar släpps, vissa titlar har karens, vissa släpps inte.