Posts Tagged ‘användarupplevelse’

Rekordstort deltagande i e-boksenkäten 2015

torsdag, februari 25th, 2016

Under sommaren 2015 genomförde vi den traditionsenliga e-boksenkäten för fjärde året i rad. Redan efter en vecka hade vi fått in 1 000 svar, något som normalt brukar ta hela sommaren. I början av augusti när enkäten avslutades hade vi fått in drygt 2 800 svar vilket är ett rekordstort deltagande. Att svaren nästan tredubblades är troligen en kombination av flera faktorer;

  • enkäten var bättre mobilanpassad än tidigare år – eftersom 70% av våra besökare använder surfplattor eller mobiltelefoner när de lånar e-böcker så påverkar det avsevärt svarsfrekvensen
  • sommaren var regnig och e-boksläsningen satte nya rekord
  • vi hade ett halvår tidigare stängt ner möjligheten att låna e-böcker hos Elib.se och hänvisade de kvarvarande låntagarna därifrån till Biblioteket.se.

Vad är det då vi kan utläsa av dessa 2800 svar? Det mest tydliga är att det inte sker några dramatiska förändringar, vare sig i läsvanor, synpunkter eller vilka som läser e-böcker. Men vi har ändå försökt att summera några trender vi kan urskilja.

Från yngre män till typiska biblioteksanvändare

Över de fyra år som enkäten gjorts kan vi se att e-boksläsarna mer och mer liknar våra läsare av tryckta böcker. I tidigare enkäter har vi sett att andelen yngre män varit mycket högre bland e-bokläsarna än bland biblioteksanvändarna i övrigt. Nu ser vi tydligt tendensen att fler pensionärer och äldre läser e-böcker, medan andelen studenter minskar, vilket gör att e-boksläsarna generellt nu mer liknar de typiska biblioteksanvändarna. 2012 var andelen kvinnor 61% jämfört med 67% 2015 – vilket kan jämföras med Stockholms stadsbiblioteks totala utlån 2015, där kvinnor stod för 68% av lånen.

Jämförelsesiffror för e-bokslåntagare 2012 – 2015:

  • Pensionärer 12%  –> 18%
  • Studenter 16%  –> 12%
  • Kvinnor 61%  –> 67%

Vi ser att e-boksläsarna blir mer vana vid e-böcker, hela 87% tycker att det är enkelt att låna en e-bok. Andelen respondenter som anger att de lånade fler e-böcker för ett halvår sedan har sjunkit från 69% 2012 till 48% 2015. Dessutom sjunker andelen som tror att de kommer låna fler om ett halvår, vilket pekar på att e-boksläsarna i större utsträckning funnit sig tillrätta och inte längre är nyblivna e-boksläsare.
Lånesiffrorna för e-böcker för barn är fortsatt låga. En av förklaringarna har åtminstone under tidigare år varit det dåliga utbudet av e-böcker för barn, men långsamt börjar utbudet att förbättras. Vi ser också att barn behöver både ett förenklat e-bokslån och tydligare vägledning och presentation av e-böckerna för att låna. Bland respondenterna som anger att de skulle låna fler e-böcker om de fick bättre lästips på Biblioteket.se finns en överrepresentation i åldersgrupperna 10-12 år samt 13-16 år. För e-boksläsare i dessa åldrar är det också extra viktigt att kunna provläsa eller provlyssna på e-boken.

E-bokslåntagare från andra kommuner

75% av respondenterna är bosatta i Stockholm, 17% i annan kommun i Stockholms län, 4% i övriga landet och 4% i utlandet. Av de e-bokslåntagare som bor utanför Stockholms stad görs flest lån av invånare i Solna, Nacka, Värmdö, Huddinge och Järfälla. Då Solna, Nacka och Huddinge är de största kranskommunerna är det inte så konstigt att vi har många låntagare därifrån. Lånen i Värmdö och Järfälla beror sannolikt på att många pendlar in till arbete i Stockholm och därför har lånekort även i Stockholm. Vi har inte kunnat se något samband med regelverken kring hur många e-böcker man får låna i de olika kommunernas bibliotek; både Nacka och Huddinge har en gräns på 5 lån per vecka precis som Stockholm.

Sedan maj 2015 registreras e-lånen i vårt biblioteksdatasystem och då kan vi se att 18% av e-lånen görs av låntagare bosatta i grannkommuner. Svaren i enkäten verkar alltså stämma bra med hur det ser ut i verkligheten.

Synpunkter på utbudet

ordmoln

Totalt kom det in 220 fritextsvar med synpunkter på utbudet av e-böcker. Det vanligaste är att man önskar större utbud över huvud taget och att man vill ha nya titlar i samband med utgivningen av den tryckta utgåvan. Bland övriga önskemål hittar man:

  • engelska titlar
  • klassiker
  • inte bara deckare utan mer allmän skönlitteratur
  • förlagens tidigare utgivning av skönlitteratur från de senaste 10-20 åren
  • ungdomsböcker
  • facklitteratur inom historia, resehandböcker, kokböcker, träning, naturvetenskap….

Det har även kommit in en del synpunkter på att enstaka noveller, egenutgivna titlar, erotik och enstaka tidskriftsartiklar inte är någonting som borde finnas i vårt utbud.

Flera av respondenterna önskar mer topplistor, tipslistor, nyhetslistor och annat som gör det lättare och mer lustfyllt att hitta ny läsning.

Andelen respondenter som önskar större utbud för barn har ökat något under åren som vi gjort enkäten men ligger fortfarande lägre än önskemålen om större utbud för vuxna.

När det gäller e-böcker på andra språk än svenska är efterfrågan överlägset störst på engelska, men även tyska, franska, spanska finns bland önskemålen.

Nöjda användare

En del användare som tidigare använt Elib.se uttrycker att de saknar enkelheten i de topplistor som tidigare fanns på Elib.se. På Biblioteket.se finns inte topplistorna på en lika framträdande plats och e-böckerna trängs här med hundratusentals tryckta böcker vilket gör att de får en mindre framträdande plats än på Elib. Det är värt att fundera över hur och om detta ska korrigeras – eftersom 80% av e-låntagarna också läser tryckta böcker så finns det uppenbara fördelar med att ha ett samlat gränssnitt på Biblioteket.se. Det är även en stor mängd titlar som saknas som e-böcker. Knappt 6% av vårt utbud av böcker på svenska är e-böcker.

Trots detta så är användarna fortsatt mycket nöjda med Biblioteket.se och e-bokslånen:
andelen som instämmer mycket eller helt i att “Det är enkelt att låna e-böcker på biblioteket.se” ökade 2015 till 87%. Detta förstärks även av resultatet från den för året nya frågan:

“Hur troligt är det att du skulle rekommendera vår webbplats till en vän eller kollega?” som ger mycket höga betyg; 59% av våra användare ger högsta möjliga 10 av 10 och bara 8% ger 5 eller lägre.

Betyg på biblioteket.se

Tack!

Ett stort tack till alla er som tagit er tid att besvara enkäten! Ni har bidragit till att öka förståelsen för hur ni som läsare uppfattar våra tjänster, vad ni uppskattar med de olika bokformaten och vad ni vill förbättra.

Det vi har lyft fram här är enbart ett utsnitt av alla intressanta svar och berättelser. Om du vill studera resultatet närmare så kan du ladda ner och läsa hela enkätrapporten här: Stockholms_Stadsbibliotek 150805_edit (6,4 Mb – mer än 1 600 sidor, så klicka inte på print i onödan)

Fakta

  • Undersökningsmetod: responsiv pop-up på e-mediesidorna på biblioteket.stockholm.se
  • Period: 23/6 – 6/8 2014
  • 28 frågor
  • Antal respondenter: 2 823 (2014: 1 068)
  • 22% svarsfrekvens (2014: 12%)
  • Tre gånger så många fritextsvar som 2014
  • Med “e-bok” avser vi alla e-format (e-bok i pdf eller epub, e-ljudbok och nedladdningsbara talböcker) om inget annat anges
  • Svaren summerar inte alltid till 100% pga att flerval många gånger är möjliga

Har du frågor kontakta digitalabiblioteket@stockholm.se

Dags att ge användarna en bättre upplevelse av bibliotekens digitala kanaler!

onsdag, januari 2nd, 2013

Under 2012 har arbete pågått med en förstudie som heter ”Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler”. Nu är rapporten från förstudien klar (och finns att läsa här). Syftet har, som rubriken säger, varit att ta reda på vad som krävs av bibliotekens digitala tjänster för att bli bättre och mer angelägna för alla användare.

Projektet har varit ett samarbete mellan Stockholms stadsbibliotek, avdelningen för Libris på Kungliga biblioteket och Barnens Bibliotek (Kulturrådet). Vi har utgått från användarnas behov och förväntningar, som vi tagit reda på genom ett stort antal djupintervjuer och kompletterat med enkäter. I rapporten har vi gett förslag på nationell och regional samverkan kring hur man ska kunna kvalitetssäkra och utveckla innehållet i bibliotekens digitala tjänster. Det rapporten visar är att innehållet behöver förbättras om det ska vara möjligt att skapa nya, attraktiva digitala tjänster både för barn och för vuxna.

När rapporten skickades på en remissrunda under hösten visade det sig att i stort sett alla tyckte att det här var angelägna frågor som måste lösas, gärna på nationell nivå för att nå bäst effekt. ”Nationell nivå” betyder inte att det sitter en anonym samling människor och centralstyr, utan att biblioteksvärlden hanterar vissa centrala frågor som en stark part istället för många små. Resultatet blir delningsbara tjänster som håller en hög och kostnadseffektiv nivå. Och den höga nivån behövs: att lyckas levereras bra innehåll i de digitala kanalerna är en överlevnadsfråga för biblioteken.

Det är också helt avgörande att inte utgå från ett organisationsperspektiv när man skapar digitala bibliotekstjänster utan att hela tiden behålla användarperspektivet. Såvitt vi vet är den här rapportens behovskartläggning den största som gjorts för åtminstone folkbibliotekens målgrupper. Remissinstanserna har varit mycket positiva till kartläggningen. Bland annat skriver länsbibliotekarien Peter Alsbjer i sin blogg att processen måste ”börja med att fråga dem som ska använda tjänsten. Att vi själva sitter och gissar är inte rätt väg”.

En av de viktigaste slutsatserna i förstudien är att det saknas en gemensam organisation för det digitala folkbiblioteket som kan hantera de problem som beskrivs i rapporten, och som kan samverka med andra nationella tjänster som exempelvis den nationella katalogen Libris. Förstudien föreslog tjänsten Öppna bibliotek som ett embryo till en sådan nationell organisation, i kombination med Barnens bibliotek för att kunna arbeta mot de viktiga målgrupperna barn och deras förmedlare. Eftersom KB, Kungliga biblioteket, tagit över tjänsten Öppna bibliotek ungefär samtidigt som man fick sitt utökade uppdrag även för folkbiblioteken, föreföll tjänsten som en bra första grundsten i ett digitalt biblioteksbygge. Men när förstudien var i det närmaste klar meddelade KB, och avdelningen för Libris att man lägger ner Öppna bibliotek. Det är därför just nu en öppen fråga hur en gemensam organisation för det digitala folkbiblioteket ska kunna byggas. Förhoppningsvis kan goda idéer födas av rapportens beskrivning av användarnas behov och av kvalitetskraven som måste ställas på innehållet i digitala tjänster.

Läs slutrapporten (pdf)

Delrapporeter och bilagor (pdf:er):

Delrapport 1 “Användarnas behov i det digitala biblioteket”.

Delrapport 2 “Avgörande informationsmängder för digitala bibliotekstjänster”.

Bilaga 1: Remissunderlaget

Bilaga 2: Remissvaren

Bilaga 3: SWOT-analys för det digitala biblioteket

Bilaga 4: Deltagarlista seminarium 22/10 2012