Låna med gott samvete!

april 11th, 2014

Stockholmarnas digitala bibliotek, Biblioteket.se, listas av DN:s Lotta Olsson som ett av hennes favoritbibliotek i dag. Bland annat hyllas enkelheten på webbplatsen när det gäller att söka, hitta och låna böcker. Lotta Olsson lyfter också e-bokens stora fördel – att den går att ladda ner när som helst på dygnet, var man än befinner sig – en snabb väg till själva läsupplevelsen.

Artikeln är förstås väldigt uppmuntrande läsning för oss som jobbar på det digitala biblioteket. Gladast blir vi kanske av att Lotta Olsson så självklart ser det digitala biblioteket som ett eget bibliotek. Det som inte har väggar och öppettider blir inte lika påtagligt ”ett ställe” att gilla och hänga på. Och numera är vi också ett väldigt stort bibliotek. Många stockholmare har upptäckt Biblioteket.se, och både besöken och antalet lån ökar. Digitala biblioteket växer i samma takt som ett stadsdelsbibliotek av Bagarmossens storlek varje år!

Tyvärr känner sig Lotta lite skuldtyngd när hon lånar en e-bok, trots att hon upplever det som så snabbt och smidigt, eftersom “e-bokslån kostar skjortan för de stackars biblioteken”. Det här vet vi att många andra låntagare också tänker, men vi vill gärna passa på att uppmana alla våra användare, inklusive Lotta Olsson, att sluta med det! Visst har det varit mycket fokus under de senaste åren på affärsmodellen för e-böcker mellan förlag och bibliotek, och visst har bibliotek som kommunal verksamhet en begränsad budget. Men det kan inte vara synd om en verksamhet som växer, som möter allt fler låntagare under hela dygnet och som dessutom hittar fram till nya läsare som tidigare inte använt biblioteket. Tvärtom – att e-bokslånen ökar är ett glädjande bevis för att biblioteket är lika relevant för sina besökare idag, när allt större del av tillvaron är digital, som det har varit tidigare.

Den här inställningen har våra politiker, framförallt Madeleine Sjöstedt, stöttat på ett framsynt sätt. Stockholms stadsbibliotek fick tidigt medel för att utveckla det digitala biblioteket, och när satsningen blivit lyckad, det vill säga vi har lånat ut många e-böcker, fick vi en ökning av medlen för att inte tvingas strypa e-bokslånen som man gjort i många kommuner. Just nu kan stockholmarna låna fem e-böcker i veckan, något som de flesta är nöjda med.

På det digitala biblioteket jobbar vi hela tiden aktivt för att öka tillgången till e-böcker för våra besökare, samtidigt som biblioteket håller sin budget. För vår del kan det arbetet handla om många olika saker; allt från att tipsa om fria e-bokstitlar till att förhandla med förlag om affärsmodeller och att utveckla digitala tjänster som förbättrar själva låne- och läsupplevelsen.

Så ni som besökare behöver inte fundera över bibliotekets kostnader när ni lånar e-böcker, utan låna på så mycket ni vill! Begränsningarna är det upp till oss att sätta när de behövs. Hör däremot gärna av er om ni har förslag på hur vi kan göra den digitala låne- och läsupplevelsen ännu bättre!

Till sist, några (e)böcker jag fått hört att folk pratat om på fikarasten på sistone:

Under all vinter av Negar Naseh

Den sista cigarretten av Klas Östergren

Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson

Ypsilon av P C Jersild

Drakar i Globen av Martin Olczak

 

 

 

 

E-boken når fler!

november 26th, 2013

Sommaren 2012 genomförde vi en enkät på webben, som riktade sig till alla som lånade e-medier på biblioteket.se. Eftersom vi fick fram så intressanta och engagerade svar bestämde vi oss för att gör om samma sak i år. Enkäten låg uppe lika länge och under samma period som förra året. Vi var så klart mest nyfikna på om det skulle vara någon skillnad!

Nu när vi har resultatet kan vi konstatera att skillnaderna är små – men vi tror ändå att de är viktiga. Lägger man samman våra enkätsvar med annan information får man en väldigt god uppfattning om vart e-boken befinner sig.

En av de vanligaste kommentarerna förra sommaren när vi frågade om folk köpte/kunde tänka köpa sig e-böcker var ”nä, den är för dyr, om den kostade som en pocketbok eller något mindre skulle jag nog köpa”. Det som hänt i år är att förlagen förstått detta, och sänkt priset på många e-böcker rejält. Och prissänkningen har gett resultat – försäljningen har hittills i år ökar med 133 % (enligt siffror från e-lib). Utlåningen av e-böcker från Stockholms stadsbibliotek, som tidigare år ökat med 100 % per år har däremot sänkt takten något – nu är ökningen ”bara” 58 %.

Flickr reading Mo Riza

Vad ska man då tro om de nytillkomna 58 procenten? Det verkar som om e-bokslånarna blir aningen mer lika de ”vanliga” låntagarna. De som svarade på enkäten i år var något äldre, tjänade något mindre och bodde i större utsträckning utanför innerstaden jämfört med 2012.

 

 

 

Flickr/Mo Riza

En lite större andel av årets svarare var också kvinnor – även om det fortfarande är fler män som lånar e-böcker jämfört med hur många som lånar vanliga böcker.

På frågan ”skaffade du lånekort hos oss enbart för att låna e-böcker” svarar 21 % ja, förra året var det 23 %. Även här verkar alltså e-lånaren ha blivit lite ”normalare”, även om förändringen är väldigt liten. Även siffran för om låntagarna lånar vanliga böcker från bibblan är lite högre. Så allt tyder på att det är de traditionella låntagarna som i större utsträckning hittar e-boken, och inkluderar e-läsning i sina liv.

Alla sorters böcker lånas ut mer. Glädjande nog har det kommit lite fler barnböcker och faktaböcker, och även om skönlitteraturen är i topp, ökar de andra kategorierna också. Även här breddas bilden – fler lånar mer. 60 % säger att de idag lånar fler e-böcker än för ett halvår sedan. 2012 var den siffran hisnande 70 %, så även det tyder på att den helt hysteriska ökningstakten slagit om från fullt sken till galopp.

Den trista siffran är om vårt utbud är gott nog eller inte. Det tycker bara 22 % – visserligen en liten ökning, men långt ifrån bra. Bara en liten del av bibliotekets utbud finns som e-böcker – något vi jobbar varje dag med att ändra på. Bättre avtal med förlagen, fler och flexiblare modeller för e-lån, inga karantäntider på nya titlar och pengar från våra politiker för att digitalisera äldre titlar står högt på Digitala bibliotekets önskelista – precis som förra året.

Här kan du ladda ner hela enkäten:

Eboken_&_Sthlm_Stadsbibliotek_131108_2

Hur kan det digitala folkbiblioteket utvecklas?

november 5th, 2013

Stockholms stadsbibliotek har fått utvecklingsstöd från Svensk Biblioteksförening för att utreda frågor om organisation och gemensam teknisk plattform för det digitala folkbiblioteket. Utredningen kommer att genomföras fram till och med mars 2014. Den ska undersöka och beskriva hur folkbiblioteken kan dela organisation, teknik och innehåll för det digitala biblioteket.

Bakgrunden är bland annat att vi på Stockholms stadsbibliotek fått förfrågningar om att återanvända och/eller samverka kring vår egenutvecklade tekniska plattform från flera bibliotek både i Stockholms län och i Sverige som helhet. Vi har också inlett ett aktivt samarbete med Malmö Stadsbibliotek om det digitala bibliotekets utveckling och framtid, och vi deltar i ett samarbetsprojekt om digitalt innehåll för barn tillsammans med andra bibliotek inom Stockholms län.

Den här utredningen kommer vi själva att ha stor nytta av för att fortsätta utveckla våra digitala tjänster, och vi tror att den också kan bli ett bra underlag för en bred diskussion om hur det digitala biblioteket kan utvecklas generellt. Utan medel från Svensk Biblioteksförening hade det varit svårt att genomföra utredningen, så vi är tacksamma för stödet.

Stort intresse för vår e-boksmodell

november 1st, 2013

Nu har både kulturministern och ett antal förläggare svarat på vår debattartikel i Dagens Nyheter där vi lanserat ett förslag på en ny affärsmodell och en ny teknisk infrastruktur för e-böcker på bibliotek. Dessutom har SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, gett en snabb och positiv respons på vårt förslag att vara den part som driver förhandlingarna för alla biblioteks räkning. Det känns som att möjligheterna nu har ökat för en mer konstruktiv diskussion om e-böcker på bibliotek.

Det är bra med positiva diskussioner, men vi vill driva på och komma fram till praktiska handlingar så snart som möjligt, för att kunna erbjuda läsare och låntagare ett bra utbud av e-böcker på bibliotek.

Kulturministern påpekar att staten har inlett ett arbete med infrastrukturen inom e-boksområdet, och det tycker vi förstås är bra. Men för att inom rimlig tid få fram en teknisk plattform som gör det möjligt för alla bibliotek att själva styra över sin e-boksutlåning behövs ett riktat uppdrag till Kungliga Biblioteket om just detta. Annars kommer den inte att bli verklighet, och affärsmodellen fungerar inte utan ett verktyg som kan tillämpa modellen. Vi hjälper gärna till att beskriva hur ett sådant uppdrag skulle behöva formuleras ur folkbibliotekens perspektiv. Vi tycker också att det är synd att kulturministern inte lämnade något svar på vår uppmaning om att ta ett tydligt kulturpolitiskt ansvar för att digitalisera en större mängd titlar ur den svenska kulturskatten. Förlag och bibliotek digitaliserar titlar, men det räcker inte.

När det gäller själva affärsmodellen så välkomnar vi Förläggarföreningens och ett antal förlags positiva inställning till att biblioteken själva ges möjlighet att styra sin e-boksutlåning. Det vi saknar svar på i deras replik är vårt krav på att bibliotek ska få tillgång även till nya e-böcker, utan karenstid, och att böcker inte plötsligt ska tas bort från det digitala biblioteket. Det som vår modell, Stockholmsmodellen, visar är att det går att låna ut även nya titlar utan att hota förlagets försäljning.

Nu jobbar vi vidare i konkreta förhandlingar både med förlag, andra bibliotek och med Sveriges Kommuner och Landsting för att försöka göra Stockholmsmodellen till en Sverigemodell, en modell som vi ser är unik även i ett internationellt perspektiv, och värd att kämpa för.

Här finns kulturministerns replik på DN Debatt från i onsdags

Här finns ett antal förlags replik på DN Debatt från igår

Här finns vår slutreplik i debatten från dagens DN debatt

 

Sprid Stockholmsmodellen över hela landet!

oktober 29th, 2013

I dagens DN debatt skriver jag och stadsbibliotekarien Inga Lundén att det är dags att biblioteken själva får styra över sin e-boksutlåning istället för att förlagen ska göra det via karenstider och krångliga licensmodeller. Vi hävdar att det går att låta biblioteken styra över utlåning och betala förlagen per utlånad bok utan att förlagens försäljning påverkas negativt.

Vårt förslag är att den ersättningsmodell som vi provat tillsammans med Ordfront förlag och distributören Publit, och som kommit att kallas Stockholmsmodellen, utvecklas och sprids nationellt, med hjälp av bland andra SKL, Sveriges kommuner och landsting. Och vi efterlyser två andra viktiga insatser på nationell nivå. Dels att Kungliga biblioteket skapar en teknisk plattform som gör det möjligt för biblioteken själva att hantera vilket urval av e-böcker man vill erbjuda sina låntagare, dels en ökad digitalisering av den svenska litteraturskatten från statens sida.

På det här sättet ser vi att det digitala biblioteket kan arbeta med urval och spridning av litteratur på samma sätt som det fysiska biblioteket har gjort i alla tider, vilket har gagnat både marknaden, läsarna och utvecklingen av kunskapssamhället.

Här finns debatt-artikeln på Dagens Nyheters debattsida.

Här finns Stockholmsmodellen beskriven i ett tidigare blogginlägg

 

Mer om vårt samarbete med Ordfront

juli 2nd, 2013

Helgens artikel i DN om vårt samarbete med Ordfront har gett lite ringar på det sommarvarma mediavattnet. Kul, såklart, även om det är första veckan på min semester!

Daniel Åberg ställer ett antal frågor i sin blogg som lett till nya frågor på bland annat Twitter. Jag är inte rätt person att svara på allt, men hoppas kunna reda ut några frågetecken.

Bakgrunden till avtalet, hur det ser ut lite mer i detalj etc. finns att läsa om i ett tidigare inlägg här på bloggen.

Så till Daniels undranden. Det första gällde om detta verkligen var en nyhet – den mediala tystnaden har ju inte varit total. Men det DN lyfte fram i lördags var att stockholmarna nu kan börja låna Ordfronts e-böcker på biblioteket.se.

För det andra undrade Daniel Åberg varför inte Ordfront slöt ett avtal med Elib. Rent ekonomiskt är avtalet mer fördelaktigt för både Ordfront och för Stockholms stadsbibliotek än vad motsvarande upplägg hade varit med Elib som distributör. Sedan skapar detta nära samarbete mellan förlag och bibliotek helt nya förutsättningar till gemensamt lärande och förståelse för e-boken.

På den tredje frågan: ”Är det inte ett problem att avtalet begränsar sig till Stockholms stadsbibliotek?” kan jag både svara ”Absolut inte!” och ”Jo, absolut!”.

”Absolut inte” för att biblioteksstrukturen i Sverige ser ut som den gör. Stockholms stadsbibliotek finansieras av stockholmarnas skattepengar, så det är på det sättet självklart att det bara är stockholmarna som kan skörda frukterna.

Om jag i stället svarar ”Ja, absolut!” pekar jag på svagheterna med lokala, det vill säga kommunala, system för att hantera något som med fördel borde kunna hanteras nationellt. Inte minst med avseende på avtal och innehåll och infrastuktur. Att hitta nationella lösningar för digitala bibliotekstjänster är en av de frågor vi ständigt jobbar med, och som ligger mig varmt om hjärtat!

Den sista frågan, om varför Publit inte nämns i artikel, har jag ingen direkt åsikt om. Det hade kanske blivit (eller ska kanske bli?) en annan artikel. Men faktum är att det i detta fall är fråga om ett direktavtal mellan förlag och bibliotek.

Framgång på e-boksfronten

juni 29th, 2013

Nu stundar en tid då läsning i hängmattan, i solstolen eller i annan läsvänlig miljö med all sannolikhet kommer att nå sin höjdpunkt. Glädjande nog sammanfaller den med att drygt hundra nya e-bokstitlar finns tillgängliga på Stockholms stadsbibliotek. Semesterläsningen är räddad!

Detta tillskott av e-böcker hade dock inte varit möjligt om inte ett oväntat möte uppstått i efterdyningarna av det skyttegravskrig som rått mellan bibliotek och förläggare en längre tid. Striden har gällt villkoren för kommersiell försäljning av e-böcker kontra utlåning.

När röken och dammet väl hade lagt sig stod ett folkbibliotek och ett förlag kvar på slagfältet och upptäckte att de, trots att de antogs vara fiender, hade en gemensam syn på värdet av att fler böcker hittar fram till sina läsare. Resultatet har blivit ett avtal där förlaget – Ordfront – under en försöksperiod gör ett par hundra titlar tillgängliga som e-böcker för utlåning på Stockholms stadsbibliotek. Det innebär att det ganska magra utbudet av svenska e-bokstitlar ökar och att låntagarna får tillgång även till helt nyutgivna böcker. De flesta andra förlag väljer att hålla nya e-böcker i karantän under en längre period innan de får lånas ut på biblioteket.

Under perioden testas också en mer differentierad prismodell än den som förlagens gemensamma e-boksdistributör E-lib använder sig av. Biblioteket betalar mindre för de av Ordfronts titlar som är äldre än för de som är nya.

Stockholms stadsbiblioteks del av avtalet är att hjälpa till med att digitalisera 25 titlar för att ytterligare öka utbudet av e-böcker. Stockholmarna kommer att få vara med och påverka urvalet av dessa titlar lite längre fram i sommar. Under tiden kan man till exempel låna Johanna Langhorst aktuella intervjubok ”Förortshat”, eller ”Pensionsbluffen – tryggheten som gick upp i rök” av Joel Dahlberg. Två av många uppmärksammade faktaböcker som nu går att låna och ladda ner till mobilen, surfplattan eller datorn och ta med sig till campingplatsen eller båten. Titta gärna lite extra efter e-bokstips på Biblioteket.se så här inför sommarsäsongen.

Viktigast med pilotprojektet, utöver fler e-böcker och en flexiblare prismodell, är att ett bibliotek och ett förlag visar att det går att lämna dödläget och faktiskt göra något gemensamt för den växande gruppen e-boksläsare. Det anser både Inga Lundén, stadsbibliotekarie vid Stockholms stadsbibliotek och Pelle Andersson, VD för Ordfront.

Låna “Förortshat”

Låna “Pensionsbluffen

Här kan du se alla titlar från Ordfront

Publika miljön på SSB – också digitala biblioteket

maj 21st, 2013

Image1Digitala biblioteket vid Stockholms stadsbibliotek är inte bara webb och e-böcker, även om vi ofta talar om det. Minst lika viktigt för våra kunder är den så kallade publika miljön.  Redan 1996 hade vi en publik datormiljö för användarna, i det så kallade IT-biblioteket beläget i nuvarande Internationella biblioteket på plan 1 – se bild. Den har växt något.

Bibliotekets publika miljö består idag  av 360 datorer/tunna klienter. 260 är netloanmaskiner som allmänheten kan använda för sina datorbehov. De är utrustade med webbläsare, vissa kontorsprogram etc. Cirka 100 är så kallade sökdatorer, alltså vanliga datorer reserverade för sökning i bibliotekskataloger. Dessa är begränsade till ett visst antal tillåtna adresser, resten av internet är blockerat på just dessa maskiner.  Cirka 15 är speciella Pressdisplaydatorer, reserverade för att läsa dagstidningar i Pressdisplay. Antalet datorer är förhållandevis stabilt, sedan vi fick trådlöst nätverk har vi inte lika kraftig ökan i efterfrågan. Pressdisplay är den publika datorform som mest påtagligt ökar nu.

Alla bibliotek inom Stockholms stadsbibliotek har minst 1 netloandator och 1 sökdator. Många har fler.

Neloan kommer från företaget Lorensbergs, vi köpte därirfrån från början. Nu köper vi från vår leverantör av bilbioteksdataystem Axiell och får vissa integreringsvinster eftersom vi har vårt biblioteksdatasystem Book-it därifrån också.

En stor uppgradering gjordes i vintras och många problem löstes, bland annat utskrifter. Ett grundproblem är att netloanapplikationen inte är optimerad för tunna klienter, utan för vanliga datorer. Vi bytte till tunna klienter 2009, och det fungerade faktiskt ännu sämre innan vi bytte. Det har blivit bättre som sagt, men inte fullt ut. Kvarstående problem är att usb-minnen inte fungerar, vissa gör det men inte alla. Inte heller streaming fungerar på de publika datorerna.

Man kan i dagsläget inte skriva ut från egen dator på bibliotekets skrivare via det trådlösa nätverket. Detta är ett starkt önskemål från både kunder och oss, ändringsbegäran är inskickad.

Förhoppningsvis hittar vi en långsiktig lösning inom kort med stabila klienter. En ny klient, windowsbaserad skulle lösa både usb och streming, men det kostar en del att byta system för 260 maskiner. Samtidigt lägger personalen ute på biblioteken ner mycket tid på neloanmaskiner som inte fungerar.

 Virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek  ansvarar för alla 260 maskiner plus 12 terminalservrar och 8 systemservrar.

 

E-boken i bild

april 30th, 2013

Visste du att e-bokslåntagare läser ut sina e-böcker oftare än de läser ut sina pappersböcker? Och att så många som var femte skaffade lånekort framför allt för att kunna låna e-böcker? Du kanske har hört att det finns mycket färre titlar som e-böcker än som pappersböcker, men vet du hur stor skillnaden är? Eller hur mycket dyrare en e-bok är jämfört med en pocketbok, oavsett momsen? Ta en titt på den här bilden så får du en snabbkurs i ämnet e-böcker på bibliotek, i bild och i siffror. Fri att dela på Instagram eller att skriva ut och sätta upp på kylskåpet!

En del av grafiken baseras på svar från en enkät med drygt tusen e-bokslåntagare som Stockholms stadsbibliotek genomförde i somras. Den visar att det digitala biblioteket kan vara ett sätt för biblioteken att nå nya låntagare på, och att män – som traditionellt lånar och läser färre böcker än kvinnor  – var överrepresenterade bland de som skaffat lånekort enbart för att låna e-böcker.

Vill du läsa mer om enkäten kan du göra det här

Klicka på bilden för att få den i ett större format eller för att spara den där du vill ha den.

Biblioteket_och_lantagarna_Stockholm_v1

Tillbakablick: bibliotekskatalog och webb

mars 13th, 2013

December 1998

Mars 2013

Stockholms stadsbibliotek var ganska sent med att få en datoriserad bibliotekskatalog. Ända fram till 1998 hade man kortkatalog, men den 1 november 1988 driftsattes Dobis Libis i dåvarande Facksal 1 för juridik. Dobis/Libis var skrivet i PL/1 och kördes på en så kallad CICS (transaktionsserver på stordator). Det var förhållandevis kraftfull, men allt annat än användarvänligt och krävde stora resurser. Den datorbaserade katalogen fanns bara på huvudbiblioteket och i det så kallade bashuset för administration, talboksdepå, mediedepå, lånecentral och katalogavdelning. Filialerna fick snällt ringa till huvudbiblioteket och fråga om böckerna som vanligt.

Datoriseringen fortsatte i flera år och slutfördes först 1995, sist ut var Östermalms bibliotek. Kortkatalogerna fanns kvar länge på biblioteken. På huvudbiblioteket på Sveavägen försvann inte den sista ur de publika lokalerna förrän 2002 när man bytte och fick sitt tredje datorsystem.

På bild det stora katalogskåpet från Stockholms stadsbiblioteks huvudbibliotek, ritat av samma arkitekt som ritat huset och många andra inredningsdetaljer: Gunnar Asplund. Kortkatalogen finns sparad, i personalutrymmen.

1993 byttes Dobis Libis ut mot den så kallade Stocken, ett BTJ 2000 system. Driftsstart var 4 oktober 1993, och utrullningen var klar hösten 1995.

Men när kunde man söka hemifrån?


 

 

 

 

 

Den första katalogen man kunde söka i hemifrån kom sent 2000. Via webbplatsen till vänster gjorde man en sökning i Btj 2000, till höger. Ville man reservera en bok eller låna om fick man fortfarande vända sig till det fysiska biblioteket. Observera att man bara kunde söka mellan klockan 7 och 21! Långt ifrån 24/7. Varför då tro?

2002 var det dags att byta system igen. Då bytte man till Axiells Book-it vilket är det system vi fortfarande har idag, men idag är vi uppe i version 6 på SSB. Andra bibliotek har hunnit få version 7.0. Först 2002 kunde våra kunder äntligen låna om och reservera hemifrån i opac. Opac och webbplatsen var två helt olika platser på webben. Olika funktioner, olika utseende och tilltal. Webbplatsen utvecklades under åren med ett allt större innehåll, tack vare marknadsavdelningen som ansvarade för webben.

Opac

 

 

 

 

 

 

 

 

Virtuella enheten övertog 2005 ansvaret för hela webbplatsen och 2007 lanserades en helt ny webbplats med integrerad sökning och inspiration. Och vi fick en helt ny adress: biblioteket.stockholm.se eller bara biblioteket.se

 

 

I december 2011 lanserades sedan den webb vi har idag, egenbyggd med datat från Book-its api:er och byggt i Drupal med ett eget sökindex (Solr).

2013

Tack till Martin Hafström, Cristina Csanady och Michael Nordström för faktauppgifter!