Jaha, varför Strindberg, då?
Jag minns i gymnasiet när vi skulle läsa Strindberg. Eva i min klass frågade med klar stämma, utan den minsta ton av skämmas i sig: ”Varför ska vi läsa Strindberg? Han är ju död?”. Min lärare Kerstin stammade fram något lite floskligt svar. Jag kände något som jag nu i efterhand förstår var en slags inprogrammerad indignation. Jag var (och är) väldigt mycket för att ”tänka fritt”, men när det gällde ”stora” författare hade (har?) jag en god dos ”tänka rätt” i mig.
Men idag skulle jag faktiskt ha kunnat svara Eva. Svaret är enkelt – han förtjänar att läsas. Han skriver fantastiskt bra. Orden hoppar ur honom som ystra små lamm en sommarmorgon om han är glad, och forsar fram som frätande, svavelosande lavaströmmar om han är förbannad. Det gnistrar, det bränns, det bubblar.
Så ge Strindberg en chans till, Eva! Jag vet att du kommer att gilla honom!

Ibland kan man ju grubbla på vad Strindberg skulle tänka om han vaknade upp från de döda och såg att han fortfarande stod högt i kurs. (För min del tror jag han skulle garava läppen av sig åt de smått morbida formuleringar som jag läst några gånger på sistone, som går ut på att Strindberg idag är ”mer levande än någonsin”. Att anses vara mer levande som död – så hädiskt.)
Men att över huvud taget vara läst och diskuterad skulle väl ändå gjort honom både stolt och rörd? Även om han möjligen skulle anse att vi var lite knäppa.
Vad han tyckt egentligen får vi så klart aldrig veta. Men en liten vink kan man kanske få genom att läsa Strindbergs egen åsikt om firandet av det som skulle bli hans sista födelsedag, hans 63-årsdag den 22 januari 1912. Det planerades ett fackeltåg av arbetarkommunen och fest i Berns salonger till hans ära. Någon vecka innan fick August ordet i Aftontidningen, och gav sin syn på saken. Han var inte pigg på ”en mera ceremoniös åtgärd för att fira mig personligen. De som känna mig, veta nogsamt att all pomp är mig emot; att jag själv så ofta beklagat att mänskorna så gärna äro färdiga att apoteosera, men ha så svårt att erkänna och göra en rätt; de som känna mig, veta hur jag fruktar de stora orden och överorden som falla under festtalet, och även de små som falla bredvid munnen.”
Men å andra sidan skriver han: ”att man genom uppförandet av mina dramer vill erinra mig och allmänheten om min dramatiska verksamhet har jag ingenting emot; [detta blir] ett erkännande åt min dramatiska konst, den jag utövat i mer än fyrtio år. Därför är jag tacksam och säger tack!”

Ingen orsak, August. Det är vi som ska tacka!

Med hjälp av Litteraturbanken som digitaliserar äldre litteratur kan Biblioteket.se också erbjuda ett urval av August Strindbergs verk som fria e-böcker, dvs e-böcker som varken kostar något för användaren eller för biblioteket att låna ut. De förlagor som digitaliserats är Nationalupplagan vilket betyder att en låntagare som laddar ner en av dessa e-böcker också får en stor mängd extra information i slutet av boken – kommentarer , fotografier och inscannade illustrationer och brev. Bland de fria e-böckerna finns En dåres försvarstal som är årets bok i kampanjen Stockholm läser.

Tema-avdelningen Strindberg 2012 kommer att fyllas på under hela Strindbergsåret och även kompletteras med information om programverksamheten som sker på biblioteken och i bibliotekets regi under året. Exempelvis kommer det som sker på Stockholms stadsbiblioteks scen under Kulturfestivalen med anknytning till Strindberg att lyftas, liksom bokcirklar och samtal i serien Min själsfrände.

Som registrerad talbokslåntagare på Stockholms stadsbibliotek laddar man ner talböcker i DAISY-format (DAISY ljud eller DAISY text och ljud) till den egna datorn i form av mp3-filer.

Alla låntagare kan provlyssna ett stycke ur boken och är du registrerad och inloggad som talbokslåntagare kan du ladda ner den till din dator.

Stockholms stadsbibliotek har integrerat de bibliografiska talboksposterna med övriga poster i bibliotekssystemet. Detta ger ett enhetligt sökindex för alla poster oavsett format.  De nedladdningsbara talböckerna är sökbara precis som övriga medier och det är möjligt att filtrera fram önskad talbok med hjälp av befintligt sökträd.

I ett gemensamt projekt med TPB har Stockholms stadsbibliotek utvecklat ett tekniskt gränssnitt som gör det möjligt att hämta talböckerna direkt från TPB när låntagaren väljer att ladda ner boken.

Detta är ett första steg i utvecklingen av nedladdningsbara talböcker. Utvecklingen fortsätter och varvas med användningstester. Vid användningstesterna träffar vi våra låntagare som då får testa systemet och chans att ge synpunkter inför framtida utvecklingsinsatser.

/Annica Oreland och Elisabet Fornell

Lyssna i efterhand på:

http://sverigesradio.se/sida/laddaner.aspx?programid=438

välj GMW 20120412 del ett, och cirka 27:30 minuter in i sändningen

Sök/träfflista

• CD /mp3  är tydligare uppmärkta så man ser skillnad (ej heltäckande, beroende på vilka uppgifter som finns i katalogposterna)
• Filtrering på klassifikationskod möjlig
• Sökning på serie ger träff och filtreringsmöjlighet
• Sökning på årsintervall möjligt med dragreglage
• Möjlighet att få en förenklad träfflista i tabellform (för kortare utskrifter)
• Länkar till Libris, Ab katalogsök, bibliotek.se vid noll träffar
• Markering direkt i träfflista att  boken finns inne, boken finns inne på mitt favoritbibliotek
• Man kan välja hur många poster som ska visas, 25, 50 eller 100
• Alla informationsfält är valbara filter/fasetter i träfflistan
• Rättstavningsförslag uppdaterat

Övrigt

• Automatisk utloggning efter 15 minuter (meddelande i förväg)
• +/- tecken vid expandera lista är rättat
• Index är uppdaterat med en mängd nya titlar, därför ändras också relevansrankningen
• testversion med ett antal titlar av direkt nedladdning av digitala talböcker för berättigade låntagare

• det lokala
• det nationella
• barns och ungas behov

Aktiviteterna under året är att sammanställa och analysera den kunskap som finns från användarundersökningar och så kallade effektkartläggningar som har gjorts. Behoven ska sedan ställas mot en kartläggning som görs av de informationsmängder som biblioteken förfogar över eller skulle kunna skaffa sig.

Under hösten kommer en analys och förslag på kommande utvecklingsinsatser för att förbättra innehållet i de digitala tjänsterna att tas fram och presenteras. Projekten delfinansieras av Kulturrådet och Kungliga Biblioteket och drivs av Stockholms stadsbibliotek med medverkan från Barnens Bibliotek och Libris.

Projektet byggde under projektperioden upp en databas för delning av innehåll mellan bibliotek, och det är databasen som KB nu förvaltar. I databasen finns dels boktips skrivna av personal på ett hundratal bibliotek över landet, dels användargenererade betyg och omdömen från användare av biblioteket.se.

Öppna bibliotek skulle kunna utvecklas till att innehålla fler och nya informationsmängder som alla bibliotek kan använda i sina digitala kanaler, till exempel material som är riktat direkt till barn eller material på olika språk. Idéer kring utvecklingen av Öppna bibliotek hanteras just nu bland annat inom ett projekt som Stockholms stadsbibliotek driver tillsammans med Kungliga biblioteket och Libris under 2012, “Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler.”

Gå in i iBookstore, sök på Myrdal och ladda ner.

Stockholms stad äger genom arv rättigheterna till Alva och Gunnar Myrdals litterära kvarlåtenskap och staden har beslutat att göra dessa tillgängliga som e-böcker via Stockholms stadsbibliotek. Digitaliseringen sker i samarbete med Publit som gör själva skanningen och produktionen av böckerna och omslagen.

Det är av värde att Stockholmarna får ta del av det som makarna Myrdal  har testamenterat till staden och dess medborgare. 15 titlar publiceras nu, det finns fler  men det finns frågetecken kring teknik och rättigheter till bilder etc. Ytterligare titlar kan därför komma att publiceras senare.

Titlarna är (eller se hela listan i bibliotekskatalogen:  http://korta.nu/myrdal)

Amerika mitt i världen. Gunnar Myrdal

Beyond the welfare state. Gunnar Myrdal

Economic theory and underdeveloped regions. Gunnar Myrdal

Efterkrigsplanering. Alva Myrdal

Folk och familj. Alva Myrdal

Hur styrs landet. Gunnar Myrdal

Kommentarer. Alva Myrdal

Kontakt med Amerika. Alva och Gunnar Myrdal

Kris i Befolkningsfrågan. Alva och Gunnar Myrdal

Riktiga leksaker. Alva Myrdal

Stadsbarn. Alva Myrdal

Stickprov på Storbritannien. Alva Myrdal

The challenge of world poverty. Gunnar Myrdal

Varning för fredsoptimism. Gunnar Myrdal

Vårt ansvar för de fattiga folken. Alva Myrdal

Läsning och utlån av e-böcker ökar dramatiskt, men mycket få titlar är tillgängliga. Stockholms stadsbibliotek har idag möjlighet att låna ut drygt 4000 titlar från sin leverantör. Bara en bråkdel  nya tryckt böckerna ges ut som e-böcker och ännu färre av de lite äldre böckerna,  ges ut som e-böcker. Biblioteken vill ha ett större utbud och bidrar med att göra dessa titlar som stockholmarna äger fritt  tillgängliga genom egen digitalisering. Dessa titlar saknar den drm-märkning som bibliotekets övriga e-böcker har. Det gör det enklare att ladda ner.

Tidigare har Stockholms stadsbibliotek publicerat en handfull titlar tillsammans med Vertigo förlag: klassisk skräck och erotica.

Böckerna publiceras med Creative commons licensiering, vilket innebär att man är fri att ladda ner boken, trycka den, dela med sig men man måste ange upphovsman och/eller licensgivare och om man ändrar, bearbetar eller  bygger vidare får man endast distribuera resultatet under samma  eller liknande licens. Utförligt avtal finns att läsa här

http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5/se/

Läs mer om e-böcker

Ta inte död på e-boken i Svd

Bejaka möjligheterna i SvD

Sluta spana efter den tid som flytt i SvD

Inför ett lån per bok även för e-böcker i SvD

Branschen tar strid om e-böcker i DN

Staden släpper Myrdals verk i DN

Just nu pågår en bitvis häftig debatt om bibliotekens utlåning av e-böcker. Olika intressenter argumenterar för vilken betalningsmodell som ska användas framöver. Diskussionen förs om två slags modeller; antingen den nuvarande där biblioteken betalar förlagen för varje gång en e-bok laddas ner, eller en modell där biblioteken betalar en licens för en titel som sedan bara kan laddas ner av en låntagare åt gången.

Tyvärr missar debatten en viktig grundfråga som inte kan lösas genom en enda betalningsmodell som fungerar för alla böcker. Frågan är hur en större del av den svenska litteraturen ska kunna nå läsarna på e-boksmarknaden, vare sig de väljer att låna eller att köpa. Totalt finns det idag ungefär 5.000 svenska e-böcker. Det kan jämföras med de 2,5 miljoner titlar som finns på engelska. Av Stockholms stadsbiblioteks bokbestånd är bara 1,3 procent tillgängligt som e-böcker. Totalt sett är en mikroskopisk del av 1900-talets svenska litteratur möjlig att ta del av digitalt, och gapet mellan fysisk och digital tillgång består även bland senare års titlar.

Om inte det svenska bokbeståndet digitaliseras nu när svenskarna börjar läsa e-böcker i allt större utsträckning så kommer många att börja läsa på engelska istället. Det riskerar att drabba hela den svenska bokutgivningen och läsningen på svenska. Biblioteken kan spela en viktig roll i arbetet med digitaliseringen genom att bl.a. aktivt arbeta med urval av vilka titlar som ska bli e-böcker. Genom att ha ett bredare utbud av e-böcker i katalogen kan biblioteken även i framtiden bidra till att öka intresset för litteratur i hela samhället, vilket utöver att gynna det demokratiska samtalet alltid har gagnat både författare, förlag och läsare.

Det behövs mer än en affärsmodell som enbart är anpassad för de kommersiellt mest gångbara titlarna. Olika modeller kan komplettera varandra och därigenom fungera för e-böckernas hela livscykel. En mer nyanserad diskussion om olika betalningsmodeller tillsammans med en satsning på ökad digitalisering skulle gynna både aktörerna på bokmarknaden, men inte minst läsarna och hela samhället. Detta är en nationell kulturpolitisk fråga av samma vikt som när folkbibliotekens roll diskuterades på 1930-talet. Den kräver ett likartat engagemang från samhället och dess folkvalda, istället för att hanteras som en vanlig avtalsfråga mellan två parter.