En del av grafiken baseras på svar från en enkät med drygt tusen e-bokslåntagare som Stockholms stadsbibliotek genomförde i somras. Den visar att det digitala biblioteket kan vara ett sätt för biblioteken att nå nya låntagare på, och att män – som traditionellt lånar och läser färre böcker än kvinnor  - var överrepresenterade bland de som skaffat lånekort enbart för att låna e-böcker.

Vill du läsa mer om enkäten kan du göra det här

Klicka på bilden för att få den i ett större format eller för att spara den där du vill ha den.

December 1998

Mars 2013

Stockholms stadsbibliotek var ganska sent med att få en datoriserad bibliotekskatalog. Ända fram till 1998 hade man kortkatalog, men den 1 november 1988 driftsattes Dobis Libis i dåvarande Facksal 1 för juridik. Dobis/Libis var skrivet i PL/1 och kördes på en så kallad CICS (transaktionsserver på stordator). Det var förhållandevis kraftfull, men allt annat än användarvänligt och krävde stora resurser. Den datorbaserade katalogen fanns bara på huvudbiblioteket och i det så kallade bashuset för administration, talboksdepå, mediedepå, lånecentral och katalogavdelning. Filialerna fick snällt ringa till huvudbiblioteket och fråga om böckerna som vanligt.

Datoriseringen fortsatte i flera år och slutfördes först 1995, sist ut var Östermalms bibliotek. Kortkatalogerna fanns kvar länge på biblioteken. På huvudbiblioteket på Sveavägen försvann inte den sista ur de publika lokalerna förrän 2002 när man bytte och fick sitt tredje datorsystem.

På bild det stora katalogskåpet från Stockholms stadsbiblioteks huvudbibliotek, ritat av samma arkitekt som ritat huset och många andra inredningsdetaljer: Gunnar Asplund. Kortkatalogen finns sparad, i personalutrymmen.

1993 byttes Dobis Libis ut mot den så kallade Stocken, ett BTJ 2000 system. Driftsstart var 4 oktober 1993, och utrullningen var klar hösten 1995.

Men när kunde man söka hemifrån?

Den första katalogen man kunde söka i hemifrån kom sent 2000. Via webbplatsen till vänster gjorde man en sökning i Btj 2000, till höger. Ville man reservera en bok eller låna om fick man fortfarande vända sig till det fysiska biblioteket. Observera att man bara kunde söka mellan klockan 7 och 21! Långt ifrån 24/7. Varför då tro?

2002 var det dags att byta system igen. Då bytte man till Axiells Book-it vilket är det system vi fortfarande har idag, men idag är vi uppe i version 6 på SSB. Andra bibliotek har hunnit få version 7.0. Först 2002 kunde våra kunder äntligen låna om och reservera hemifrån i opac. Opac och webbplatsen var två helt olika platser på webben. Olika funktioner, olika utseende och tilltal. Webbplatsen utvecklades under åren med ett allt större innehåll, tack vare marknadsavdelningen som ansvarade för webben.

Opac

Virtuella enheten övertog 2005 ansvaret för hela webbplatsen och 2007 lanserades en helt ny webbplats med integrerad sökning och inspiration. Och vi fick en helt ny adress: biblioteket.stockholm.se eller bara biblioteket.se

I december 2011 lanserades sedan den webb vi har idag, egenbyggd med datat från Book-its api:er och byggt i Drupal med ett eget sökindex (Solr).

2013

Tack till Martin Hafström, Cristina Csanady och Michael Nordström för faktauppgifter!

Men supermakterna grusade med gemensamma krafter mina karriärplaner, och i ren besvikelse jobbade jag med allt från att blanda drinkar till att skriva manus, tills jag för ett knappt år sen kom till det digitala biblioteket.

Vi bedriver (tyvärr) ingen signalspaning, inget förlagsspionage, inte ens diskret övervakning av våra systerenheter. Men i höstas fick jag till slut veta en stor hemlighet: att ”Var det bra så”? skulle bli årets Stockholm läser-bok. Att jag fick tillträde till de invigdas skara var rent pragmatisk: jag skulle intervjua Lena Andersson, bokens författare, och då var det ju en bra idé att faktiskt ha läst den. Jag läste boken ensam på min kammare och teg som muren. Inte för att någon frågade mig om nåt, men i alla fall.

Intervjutillfället närmade sig, och jag blev mer och mer nervös. Som alla vet botas nervositet enbart av att man försöker förbereda sig ännu bättre. Jag knallade iväg till närmsta bibliotek som råkade ha boken inne, och det var Plattan-biblioteket. Bra, tänkte jag. Bara in snabbt och hugga boken och så hem och läsa, lägga pannan i djupa veck, göra några anteckningar…

Men när jag kommer in på biblioteket står det en varelse i disken jag genast känner igen – superkändisstjärnbibliotekarien Jenny Lindh! Herself! Jag, som i otaliga månader hade försökt närma mig denna ikon men inte kommit närmare än Facebook, inser genast att jag mitt hemliga uppdrag till trots är tvungen att försöka gripa tillfället i flykten (en bra spion jobbar agilt). Så jag presenterar mig, vi pratar lite, jag säger att det är roligt att äntligen få träffa henne, hon säger ingenting om detta (tror jag) och jag, mitt nöt, mumlar att ”jag skulle egentligen bara ha en bok”.

Första missen. Jenny är bibliotekarie. Så fort hon hör ordet ”bok” tänds något i hennes blick. Jag begår misstag nummer två genom att mumla att ”äsch, det är bara till jobbet”… så dumt. Nu är Jennys blick inte bara besjälad, utan också beslutsam. Blicken berättar att just den boken ska hon se till att jag snart har i mina händer, om det så är den sista felutplacerade bok hon ska hitta i detta liv. Jag säger att nej nej, det är lugnt, jag hittar den nog, och flyr in mellan hyllorna.

Andersson. Jag står och kurar borta vid A och försöker se ut som om jag inte tittar efter något särskilt. Många Andersöner ser jag, men ingen Lena. Har någon precis lånat den? Står den på en annan avdelning? Vilken, i så fall? Hur ska jag… Men där är den ju! Så bra!

”Hittar du boken?” Jenny har genom en listig, kringgående manöver materialiserat sig bakom mig. Min hand, som är på väg mot målet, skakar till och jag drar i panik ut en helt annan bok. ”Vilken är det?” Jenny tittar nyfiket och intresserat på alstret, ”Hela vägen hem” av en författare som heter Pelle Andersson. Pelle… Andersson. Kan det vara samma Pelle Andersson som…

Jag vänder på boken, och det är ju han! Pelle! Samma Pelle Andersson som är vd för Ordfront, som Stockholms stadsbibliotek just slutit ett avtal om med e-böcker. Har han skrivit en bok? Det hade jag ingen aning om. Men nu kan jag ju i alla berätta om e-boksavtalet och krysta ur mig något om att man vill ju få lite koll på de man ska samarbeta med. Jag svamlar på, och Jenny ser på mig med (vad jag tolkar som en ytterst) oförstående min. Varför välja just den när Ordfront har så många alldeles utmärkta författare? tycks den säga.

Nu vill jag bara härifrån. Jag lånar boken och flyr över Plattan. I ryggen inbillar jag mig att jag känner Jennys frågande blick.

Förlåt att jag ljög för dig, Jenny. Men är man ute på hemligt uppdrag så är man. Och förlåt Pelle för att jag aldrig läste din bok. Och förlåt Lena för att jag inte var tillräckligt påläst. Det blev en intervju i alla fall, och den finns att läsa här. Mer om allt som händer kring boken kan du läsa om i vår systerblogg Stockholm läser, och alla evenemang finns också listade i kalendern på biblioteket.se.

Några av de senaste förbättringarna:

• Kundtjänst har en egen ingång / genväg på startsidan
• För att ladda ner fria ebokstitlar behöver man inte längre logga in
• Relevansrankningen är förbättrad
• I fullposten har delen med andra versionen uppdaterats och stadats upp. Om det finns en eboksversion kommer den högst.
• Buggfix: automatisk utloggning på strömmande meiedier efter15 minuter är löst
• Buggfix: vissa nya ebokstitlar syntes inte, är löst
• Buggfix: i boksnurran visas alla titlar nu, inte bara fem

Strax före jul meddelade Libris-avdelningen på KB att de lägger ner Öppna bibliotek. Detta är en mycket tråkig nyhet både för oss på Stockholms stadsbibliotek och för alla andra folkbibliotek.

Öppna bibliotek utvecklades av Stockholms stadsbibliotek och Kultur i Väst med bidrag från Kulturrådet. Det är/var en tjänst där bibliotek delar innehåll mellan sig. Till exempel har användare och bibliotekspersonal kunnat skriva boktips, omdömen och sätta betyg. Öppna bibliotek har varit ett frö till ett community med boken i centrum, något som användare av bibliotekswebbar verkligen uppskattar och efterfrågar. Även tjänsten boktips.net har utnyttjat plattformen.
Nedläggningen innebär att 5 000 boktips från bibliotekspersonal i Sverige, nästan dubbelt så många omdömen och drygt 17 000 betyg skrivna av användare inte längre finns tillgängliga för landets bibliotek.

Att Öppna bibliotek stänger tycker vi på Stockholms stadsbibliotek är beklagligt. I tider av knappa resurser och ökande krav från användarna behöver folkbiblioteken plattformar som gör det möjligt att kostnadseffektivt producera, administrera och dela innehåll. Innehåll som krävs för bygga användarorienterade, inspirerande tjänster som också möjliggör delaktighet från lokala bibliotek och dess användare. Det var för att möta detta behov som Öppna Bibliotek byggdes.
När nu Öppna bibliotek försvinner finns det inga garantier för att innehållet finns tillgängligt i den framtid då KB avser att “införliva” det i den nationella katalogen. Data av den här typen är färskvara och om det inte uppdateras löpande tappar det raskt i värde, troligen snabbare än vad nationella kataloger byggs.

På Stockholms stadsbibliotek funderar vi nu på hur vi ska upprätthålla och utveckla våra datamängder framöver. Kanske finns det fler som vill göra detsamma? Folkbibliotek som har intresse av att dela data som i dagsläget inte ryms inom den nationella katalogen är välkomna att kontakta oss för en diskussion om framkomliga vägar för att fortsätta med någon form av nationell samverkan kring öppet och inspirerande innehåll. Utvecklingen av det digitala biblioteket måste fortsätta!

Läs mer här om Öppna bibliotek

Här finns Boktips.net

Projektet har varit ett samarbete mellan Stockholms stadsbibliotek, avdelningen för Libris på Kungliga biblioteket och Barnens Bibliotek (Kulturrådet). Vi har utgått från användarnas behov och förväntningar, som vi tagit reda på genom ett stort antal djupintervjuer och kompletterat med enkäter. I rapporten har vi gett förslag på nationell och regional samverkan kring hur man ska kunna kvalitetssäkra och utveckla innehållet i bibliotekens digitala tjänster. Det rapporten visar är att innehållet behöver förbättras om det ska vara möjligt att skapa nya, attraktiva digitala tjänster både för barn och för vuxna.

När rapporten skickades på en remissrunda under hösten visade det sig att i stort sett alla tyckte att det här var angelägna frågor som måste lösas, gärna på nationell nivå för att nå bäst effekt. ”Nationell nivå” betyder inte att det sitter en anonym samling människor och centralstyr, utan att biblioteksvärlden hanterar vissa centrala frågor som en stark part istället för många små. Resultatet blir delningsbara tjänster som håller en hög och kostnadseffektiv nivå. Och den höga nivån behövs: att lyckas levereras bra innehåll i de digitala kanalerna är en överlevnadsfråga för biblioteken.

Det är också helt avgörande att inte utgå från ett organisationsperspektiv när man skapar digitala bibliotekstjänster utan att hela tiden behålla användarperspektivet. Såvitt vi vet är den här rapportens behovskartläggning den största som gjorts för åtminstone folkbibliotekens målgrupper. Remissinstanserna har varit mycket positiva till kartläggningen. Bland annat skriver länsbibliotekarien Peter Alsbjer i sin blogg att processen måste ”börja med att fråga dem som ska använda tjänsten. Att vi själva sitter och gissar är inte rätt väg”.

En av de viktigaste slutsatserna i förstudien är att det saknas en gemensam organisation för det digitala folkbiblioteket som kan hantera de problem som beskrivs i rapporten, och som kan samverka med andra nationella tjänster som exempelvis den nationella katalogen Libris. Förstudien föreslog tjänsten Öppna bibliotek som ett embryo till en sådan nationell organisation, i kombination med Barnens bibliotek för att kunna arbeta mot de viktiga målgrupperna barn och deras förmedlare. Eftersom KB, Kungliga biblioteket, tagit över tjänsten Öppna bibliotek ungefär samtidigt som man fick sitt utökade uppdrag även för folkbiblioteken, föreföll tjänsten som en bra första grundsten i ett digitalt biblioteksbygge. Men när förstudien var i det närmaste klar meddelade KB, och avdelningen för Libris att man lägger ner Öppna bibliotek. Det är därför just nu en öppen fråga hur en gemensam organisation för det digitala folkbiblioteket ska kunna byggas. Förhoppningsvis kan goda idéer födas av rapportens beskrivning av användarnas behov och av kvalitetskraven som måste ställas på innehållet i digitala tjänster.

Läs slutrapporten (pdf)

Delrapporeter och bilagor (pdf:er):

Delrapport 1 ”Användarnas behov i det digitala biblioteket”.

Delrapport 2 ”Avgörande informationsmängder för digitala bibliotekstjänster”.

Bilaga 1: Remissunderlaget

Bilaga 2: Remissvaren

Bilaga 3: SWOT-analys för det digitala biblioteket

Bilaga 4: Deltagarlista seminarium 22/10 2012

Kobo Touch är en lätt och slimmad läsplatta med wifi, det finns inga knappar förutom en menyknapp och en påslagningknapp. E-inkskärmen på 6 tum är tydlig och skarp.
Kobo var tidigt ute med att utveckla sociala funktioner i sina appar och läsplattor, som att möjliggöra delning av boktips och citat i sociala medier. En del av detta finns även inbyggt i Kobo Touch i funktionen Reading Life som presenterar statistik på ens läsning och ger utmärkelser i form av märken (badges) när ett visst antal böcker blivit lästa eller när man kopplar samman tjänsten med ett Facebook-konto.

Läsning av epub-filer fungerar utmärkt, man kan ställa in både skärpa och svärta på texten, förutom storlek och typsnitt. Pdf-filer fungerar sämre, i och med att formatet är mer statiskt. Att förstora texten är nödvändigt eftersom den annars blir för liten, något man tyvärr inte kan göra genom att ”nypa och dra” på skärmen direkt utan måste välja förstora i menyval. Eftersom plattan saknar fysiska knappar att bläddra sida med blir det väldigt krångligt i förstorat läge. Man måste ”swipa” först till höger tills man når kanten av den nuvarande sidan, sedan kan man swipa igen för att bläddra och sedan ta sig tillbaka till vänsterkanten av sidan för att läsa texten. Att läsa dikter, som ofta behöver vara i pdf-format för att radbrytningen ska bli korrekt, är därmed inget att rekommendera på just denna platta.

Kobo Touch klarar Adobes DRM-skydd men det går inte att auktorisera plattan via wifi utan dator och Digital Editions krävs. Men lika bra är det eftersom det ändå inte fungerar att ladda ner bibliotekets e-böcker via plattans webbläsare. Troligtvis kan webbläsaren inte hantera de script som Elib har. Webbläsaren är undangömd under Settings – Extras och beskrivs vara en bonus som inte officiellt stöds av Kobo. Vissa fria e-böcker verkar gå bra att ladda ner, men webbläsaren kraschar på flera sidor. Det säkraste är att föra över e-böckerna via dator.

Man kan också köpa e-böcker i Kobo Books som är inbyggt i gränssnittet eller ladda ner någon av de ca 200 fria titlarna som finns sökbara. På Kobos webbsida finns många fler gratis e-böcker, men de verkar man behöva föra över via en dator för att kunna läsa.

Kobo har också en självpubliceringsplattform, den intresserade kan läsa mer på www.kobobooks.com/kobowritinglife.

För sitt relativt låga pris på ca 1200 kr är plattan acceptabel, sin usla webbläsare till trots.

Kindle Fire 7”

Kindle Fire är i grunden en enklare surfplatta med ett av Amazon anpassat Android operativsystem. Det fungerar alltså fint att använda internet på plattan, även om skärmen inte är lika högupplöst som på exempelvis nyare iPhone eller iPad. Plattan är också väl tung för att passera som smidig och bekväm att läsa böcker på.

Plattan släpptes i USA i september 2011 och säljs även i Sverige även om den egentligen inte är anpassad för svenska, eller för den delen europeiska, användare. Problemet är det inte går att ladda ner appar eftersom Amazon har en egen Appstore som kräver att man har en adress i USA, IP-adress i USA och ett amerikanskt kreditkort. Det fungerar heller inte att surfa in på Google Play Store via webbläsaren eftersom plattan inte stöds av Google Play. Det fungerar dock att köpa Amazons e-böcker direkt i plattan med svensk adress och kreditkort.

Det går att ladda ner och installera appar om man kan få tag på installeringsfilen utanför dessa Appstores, exempelvis från tjänstens egen hemsida. Man måste först ändra i plattans inställningar för att tillåta att appar från okända sidor får installeras. Jag testade att installera både Bluefire och Overdrive, med resultatet att jag inte kunde välja vilken app boken skulle öppnas i utan den öppnades bara i den ena.

För att installera Bluefire Reader gör man så här:

• Öppna Settings (det lilla kugghjulet längst upp till höger). Välj More och Device. Där kan man aktivera Allow Installation of Application from Unknown Sources.
• Öppna sedan webbläsaren och ladda ner appen från Bluefires hemsida www.bluefirereader.com/files/BluefireReader.apk.
• En liten etta (1) dyker då upp längst upp på skärmen, klicka på den och sedan på den nedladdade filen för att installera appen på plattan.
• Auktorisera sedan appen med ditt Adobe id för att kunna ladda ner e-böcker från biblioteket.

Kindle Fire kostar ca 1700, vilket är ett lågt pris för en surfplatta, om än enkel, men ett högt pris för en surfplatta där centrala funktioner är begränsade till kunder i USA.

Avtalet gäller ett pilotprojekt för e-boksutlåning som sträcker sig över 20 månader. Rent faktiskt får då biblioteket tillgång till ytterligare 300 e-böcker. Förutom att Stockholms stadsbibliotek genom detta kan erbjuda fler e-bokstitlar totalt, kan vi också erbjuda låntagarna helt nyutgivna böcker (många av förlagen håller i dag nya e-böcker i karantän, som kan sträcka sig från i ett par månader till obestämd tid).

Det som är banbrytande är att vi får tillfälle att testa modeller för e-boksutlåningen och samarbete över huvud taget. Jag har länge förespråkat en differentierad modell, där äldre e-böcker skulle vara billigare att låna ut än nya. Nu har vi en sådan modell: för frontlist, nya titlar, betalar biblioteket 25 spänn per lån, för äldre titlar 15 kronor. Dessutom ser vi till att få fram ännu fler titlar genom att stå för digitaliseringen av 25 böcker (till en kostnad av 4 500:-/titel), som vi får låna ut helt utan kostnad.

Simuleringar vi gjort visar på att vi trots det faktum att nya titlar kan tillgängliggöras sänker kostnaderna för utlåningen jämfört med Elibavtalet.

Vi får också tillfälle att slå våra kloka huvuden ihop när det gäller sådant som metadata (till exempel ämnesord), beskrivningstexter av böckerna (de som finns i dag lämnar ofta en del övrigt att önska), redaktionellt kringmaterial som författarintervjuer samt användargenererat material (till exempel betyg, boktips, listor) – och inte minst statistik på användningen.

Men det kanske allra viktigaste är att vi testar något över huvud taget. Att vi kommer framåt med e-boksfrågan. E-boken har blivit förlagens svarta får – det framstår som de inte vet hur de ska hantera den. Men, och det är det viktigaste för biblioteket – läsarna gillar e-boken! De vill gärna läsa fler e-böcker, och för att det ska bli verklighet krävs fler titlar.

Att det blev just Ordfront vi samarbetar med har flera anledningar. Jag lärde känna Pelle Andersson, vd för Ordfront, när han satt som representant från Förläggarföreningen och förhandlade om e-böcker. Det visade sig med tiden att hans och min vision verkade ha en del gemensamt.

Pelle har tidigare jobbat på Aftonbladet, just under den tid då tidningen satsade brett (och med tiden lönsamt) på att på att bli Sveriges bästa nättidning. Så här skrev han redan 2011 i en debattartikel i Svensk Bokhandel:

”Rädsla är den absolut sämsta grunden för kreativitet. Och en bransch som bokbranschen existerar inte utan kreativitet. [---] Förläggarna och bokhandlarna borde snabbt lägga fram en gemensam strategi för den digitala framtiden. [---] Vi måste se till att vår backlist får nytt liv med pod-utgivningen – vi måste skapa system för nedladdning av e-böcker i den fysiska bokhandeln. Vi måste göra e-böckerna och app-böckerna till handelsplatser av fysiska böcker och pod-böcker. [---] Möjligheterna är oändliga – men det krävs mycket kreativitet. Och samarbete. När kan vi ses och snacka?”

Jag önskar Pelle lycka till i snacket med bokhandlarna, och är glad för att han även valde att snacka med biblioteket!

Nu får båda parter – förlag och bibliotek – se vad resultatet av detta snack kan ge. I en bransch som präglats av rädsla, försiktighet och en ovilja att ta tag i problemet känns det som en stor seger. Äntligen får vi tillfälle att testa oss fram till fungerande modeller. Och vid närmare eftertanke är vi nog tre parter – förlag, bibliotek och läsare.

Vi kommer att fortsätta rapportera här på bloggen hur det går för oss, och för e-boken.

Läs hela Pelles debattinlägg i Svensk bokhandel här.

Ambitionen är att erbjuda bibliotekets tjänster både i det fysiska biblioteket och i det digitala biblioteket. Tjänster som alla låntagare kan ta del av oavsett eventuella funktionshinder som läs- och skrivsvårigheter, rörelsehinder, kognitiv funktionsnedsättning, synskada med flera.

Ett projekt som fokuserat på tillgänglighet är Dollyprojektet som har avslutats och levererats under året.

En viktig användargrupp när man arbetar med tillgänglighet är de låntagare med behov av talböcker. Tidigare har dessa låntagare varit tvungna att låna DAISY-skivor specialanpassade för DAISY-spelare. Dessa DAISY-skivor lånas antingen genom att låntagaren går in på ett bibliotek och får en cd-romskiva med sig hem eller genom att ringa och beställa hem skivan via posten. Detta har många, både låntagare och personal, upplevt som begränsande.

Dolly (Daisy OnLine LibrarY) innebär åtkomst till Talboks- och Punktskriftsbibliotekets katalog med talböcker via webbgränssnitt, vilket i praktiken innebär att talbokslåntagaren kan sitta hemma och ladda ner talboksfiler till sin dator.

På SSB har de bibliografiska talboksposterna från BTJ integrerats med övriga poster i bibliotekssystemet. Detta ger de registrerade talbokslåntagarna möjlighet att ta del av talböckerna inom ramen för det digitala biblioteket. Talbokslåntagarna får även tillgång till ett stort utbud av andra typer av medier som strömmande ljudböcker, e-böcker, filmer, musik etc. I det digitala biblioteket är hela bibliotekets utbud samlat och sammankopplat med böckerna i form av exempelvis biblioteksevenemang av författarträffar, relevanta artiklar och lästips.

För användarna innebär det en avsevärd förbättring av tillgången till talböcker. I Stockholmarnas digitala bibliotek finns nu direkt tillgång till 85 000 digitala talböcker dygnet runt! Detta utan krav på ytterligare konton, berättigade talbokslåntagare använder helt enkelt sitt vanliga bibliotekskort.

Arbetet med Dollyprojektet är bara början. Med talböckerna integrerade i det digitala biblioteket har det första steget tagits för fortsatt tillgänglighetsarbete på biblioteket.

Många goda idéer föddes under Dollyprojektets gång och en av dessa har SSB realiserat i form av ett projekt. SSB har fått  finansiering av Stockholms stads e-tjänstprogram för att ytterligare öka tillgängligheten på bibliotekswebben.

Projektet arbetar med två parallella spår dels en översyn och förbättring av befintliga funktioner på bibliotekswebben med syfte att öka tillgängligheten och förbättra arbetsprocesserna, dels med att ta fram en separat webbtjänst för personer med läs- och skrivsvårigheter.

Webbtjänsten syftar till att erbjuda en avskalad och förenklad söktjänst. Den erbjuder bland annat låntagaren en möjlighet att antingen skriva in sökord i ett sökfält med både sökförslag och rättstavningshjälp eller söka fram boken med hjälp av olika kategorier. Tjänsten har även ett avskalat gränssnitt för nedladdning och direkt strömmande läsning. Fokus är böcker att lyssna på och söktjänsten innehåller följdaktligen bibliotekets utbud av talböcker och ljudböcker.

Under hösten utförs ett antal användningstester på webbtjänsten. Vi har som ambition att träffa användare med olika typer av funktionsnedsättning för att få ett brett underlag inför framtida utveckling. Reaktionerna på användningstesterna har varit väldigt positiva och visat att vi är på rätt väg. Vi har också fått mycket positiv respons från olika handikapporganisationer som Dyslexiförbundet och FUB (Föreningen för Utvecklingsstörda Barn o ungdomar). Det finns ett stort behov av anpassade tjänster som inkluderar fler låntagare.

Startsida – Prototyp e-tjänst Öka tillgängligheten

Prototyp strömmande

 

About 20 % of the visitors took some of their time to help us by answering the quite rich questionnaire (compared to the 5 % that can be expected on average). The most striking thing was that they loved borrowing e-books from the library. “Best thing ever happened during my time as a borrower” said one respondent.

That e-books are increasingly popular comes as no shock—the e-loan figures were doubled between 2010 and 2011, and this year they will double again. This means that a total of 150 000 e-loans will have been completed through us by the end of this year.

The visitors of course liked the most obvious advantages: it is easy, you can do it in the middle of the night in your own home and you don’t have to worry about returning your book (or paying the fee if you are overdue—the book just disintegrates itself when your 28 days are up).

Some figures:

• 21 % have obtained their library card only to borrow e-media. In this group, 63 % were male.
• 69 % borrow more e-media compared to one year ago.
• 79 % believe they will borrow ever more e-media in the future.
• 75 % would borrow more if there were a greater number of titles available.

The Way We Live Now: Midnight’s Children & Catch-22

Most of the e-books were borrowed when the physical library was closed. 55 % read on a tablet, 19 % on an e-book reader and 28 % on a smartphone (the figure exceeding 100 % because multiple choices were allowed—some people just can’t make up their minds!). 

E-PUB is the youngest, yet the dominant format. About 2/3 of all e-media was downloaded as an E-PUB file, and Bluefire reader was the most popular way to decipher it.

The visitors to the digital library assured us that they usually do finish their e-books—57 % said they did so, whilst for physical books the figure was slightly lower.

The comments showed that the borrowers were true library lovers: many agonised over the fact that e-books are supposedly expensive (meaning bad) for the library. The cost is high-ish, but that is only because e-books are popular. And as a library, you cannot whine when you are supplying the citizens with what they want. Also, there are costs (in fact, higher costs) deriving from the lending out of physical books too.

A Confederacy of Dunces: The Idiot & The Clan of the Cave Bear

The fondness for books showed by the respondents does not stretch as far as the cradle (or kindergarten) for the books: the publishers. Quite the reverse: the publishing industry is hit by the sound and the fury of the borrowers.

Apart from the highly priced e-books (for libraries as well as book buyers), the borrowers are annoyed with the quarantine the publishers subject their books to: when an e-book is released, it will not become available for borrowing until two, three or maybe more months later.

“Stone age” says one, ”To treat your best customers as enemies is like putting a bullet in your own foot and the total opposite of a successful game plan” says another.

Even though the survey says that people will not buy an e-book in quarantine (they rather wait and grit their teeth), the figures show that the e-book borrowers are, to a large extent, the e-book buyers as well. Not surprisingly, the more money you earn, the more e-books you buy. So the well-to-do booklover borrow or buy what s/he wants, and the poor booklover waits—maybe in vain. In some cases, the publishers decide that certain titles will never be eligible for the libraries.

This very uncertain state of the e-book must change. Right now, the negotiations between the central parties (libraries/publishers) are on hold. In the meantime, we discuss solutions with those interested, and try to make the most of what we have.

And we do have loving borrowers. Thank you all and especially those who answered the survey. You make it all worthwhile!  

If you want to know more about the state and possible fate of the e-book in Sweden, please contact Mikael Petrén, Head of the Digital Library.

If you want to discuss the survey in great detail, contact Daniel Andersson.

If you wish to know anything else about the Stockholm City Library, contact Head of Information, Anna Wåglund Söderström.

Brave New World: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11848

For Whom the Bell Tolls: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11802

The Way We Live Now: https://biblioteket.stockholm.se/titel/662043

Midnight’s Children: https://biblioteket.stockholm.se/titel/151437

Catch-22: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11840

A Confederacy of Dunces: https://biblioteket.stockholm.se/titel/241573

The Idiot: https://biblioteket.stockholm.se/titel/395761

The clan of the Cave Bear: https://biblioteket.stockholm.se/titel/223661

The Sound and the Fury: https://biblioteket.stockholm.se/titel/231575