Archive for the ‘Utveckling’ Category

Version 3.0 av webbplatsen biblioteket.se

onsdag, april 4th, 2012

Webbplatsen Biblioteket.se uppdateras ständigt. Idag görs en större release, version 3.0  med flera olika delar.   Nyheterna finns främst  inom sök, filtersökning, mina sidor och  presentationsformat. Dessutom har en del buggar rättats. En testversion med begränsat antal digitala talböcker för direkt nedladdning (för berättigade talbokslåntagare). Några av nyheterna:

Sök/träfflista

  • CD /mp3  är tydligare uppmärkta så man ser skillnad (ej heltäckande, beroende på vilka uppgifter som finns i katalogposterna)
  • Filtrering på klassifikationskod möjlig
  • Sökning på serie ger träff och filtreringsmöjlighet
  • Sökning på årsintervall möjligt med dragreglage
  • Möjlighet att få en förenklad träfflista i tabellform (för kortare utskrifter)
  • Länkar till Libris, Ab katalogsök, bibliotek.se vid noll träffar
  • Markering direkt i träfflista att  boken finns inne, boken finns inne på mitt favoritbibliotek
  • Man kan välja hur många poster som ska visas, 25, 50 eller 100
  • Alla informationsfält är valbara filter/fasetter i träfflistan
  • Rättstavningsförslag uppdaterat

Övrigt

  • Automatisk utloggning efter 15 minuter (meddelande i förväg)
  • +/- tecken vid expandera lista är rättat
  • Index är uppdaterat med en mängd nya titlar, därför ändras också relevansrankningen
  • testversion med ett antal titlar av direkt nedladdning av digitala talböcker för berättigade låntagare

Myrdalböckerna också i iBookstore

tisdag, januari 31st, 2012

Fortare än vi trodde finns nu Alva och Gunnar Myrdalböckerna också i Apples iBookStore att ladda ner gratis för alla. Det blev en fin present på vad som skulle ha varit Alva Myrdals 110-årsdag!

Gå in i iBookstore, sök på Myrdal och ladda ner.

15 Myrdalböcker att ladda ner från biblioteket.se

tisdag, januari 31st, 2012

Stockholms stadsbibliotek har digitaliserat  15 böcker av Alva och Gunnar Myrdal och gör dem nu  tillgängliga för nedladdning i epub-format  via biblioteket.se och m.biblioteket.se Dessa 15  titlar kommer  senare också vara tillgängliga för print-on-demand. Först får stockholmarna privilegiet att läsa verken, eftersom de är ägare till rättigheterna och inom någon vecka kan alla ladda ner fritt via Libris.

Stockholms stad äger genom arv rättigheterna till Alva och Gunnar Myrdals litterära kvarlåtenskap och staden har beslutat att göra dessa tillgängliga som e-böcker via Stockholms stadsbibliotek. Digitaliseringen sker i samarbete med Publit som gör själva skanningen och produktionen av böckerna och omslagen.

Det är av värde att Stockholmarna får ta del av det som makarna Myrdal  har testamenterat till staden och dess medborgare. 15 titlar publiceras nu, det finns fler  men det finns frågetecken kring teknik och rättigheter till bilder etc. Ytterligare titlar kan därför komma att publiceras senare.

Titlarna är (eller se hela listan i bibliotekskatalogen:  http://korta.nu/myrdal)

Amerika mitt i världen. Gunnar Myrdal

Beyond the welfare state. Gunnar Myrdal

Economic theory and underdeveloped regions. Gunnar Myrdal

Efterkrigsplanering. Alva Myrdal

Folk och familj. Alva Myrdal

Hur styrs landet. Gunnar Myrdal

Kommentarer. Alva Myrdal

Kontakt med Amerika. Alva och Gunnar Myrdal

Kris i Befolkningsfrågan. Alva och Gunnar Myrdal

Riktiga leksaker. Alva Myrdal

Stadsbarn. Alva Myrdal

Stickprov på Storbritannien. Alva Myrdal

The challenge of world poverty. Gunnar Myrdal

Varning för fredsoptimism. Gunnar Myrdal

Vårt ansvar för de fattiga folken. Alva Myrdal

Läsning och utlån av e-böcker ökar dramatiskt, men mycket få titlar är tillgängliga. Stockholms stadsbibliotek har idag möjlighet att låna ut drygt 4000 titlar från sin leverantör. Bara en bråkdel  nya tryckt böckerna ges ut som e-böcker och ännu färre av de lite äldre böckerna,  ges ut som e-böcker. Biblioteken vill ha ett större utbud och bidrar med att göra dessa titlar som stockholmarna äger fritt  tillgängliga genom egen digitalisering. Dessa titlar saknar den drm-märkning som bibliotekets övriga e-böcker har. Det gör det enklare att ladda ner.

Tidigare har Stockholms stadsbibliotek publicerat en handfull titlar tillsammans med Vertigo förlag: klassisk skräck och erotica.

Böckerna publiceras med Creative commons licensiering, vilket innebär att man är fri att ladda ner boken, trycka den, dela med sig men man måste ange upphovsman och/eller licensgivare och om man ändrar, bearbetar eller  bygger vidare får man endast distribuera resultatet under samma  eller liknande licens. Utförligt avtal finns att läsa här

http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5/se/

Läs mer om e-böcker

Ta inte död på e-boken i Svd

Bejaka möjligheterna i SvD

Sluta spana efter den tid som flytt i SvD

Inför ett lån per bok även för e-böcker i SvD

Branschen tar strid om e-böcker i DN

Staden släpper Myrdals verk i DN

 

Nya biblioteket.se

onsdag, december 14th, 2011

Idag den 14 december 2011 byter vi på Stockholms stadsbibliotek ut den gamla webben biblioteket.se mot den nya. Vi går därmed från beta-version till skarp version. Beta-versionen släpptes till personalen i juni och till allmänheten i september. Sedan dess har vi arbetat intensivt med att förbättra, bygga ut och skapa nya funktioner.

Grundtanken är att den nya webben ska vara enklare och roligare att använda och med ny funktionalitet. Tekniken är samma som i mobilwebben: bättre sökmotor med relevansrankning  och möjlighet att förfina sin sökning med filter. E-böcker är lättare att ladda ner än på gamla biblioteket.se, man behöver inte lämna bibliotekets gränssnitt utan kan göra allt på samma ställe. Dock är e-bokstitlarna få, och Stockholms stadsbibliotek har därför digitaliserat några titlar som man når från nya webben: av makarna Myrdal och från förlaget Vertigo.

Några nyheter sedan beta-versionen:

  • sociala funktioner som dela med sig; mejl, twitter och facebook och sätta betyg (inom kort) samt skriva recensioner och skapa minneslistor
  • man kan välja favoritbibliotek
  • man kan filtrera på alla språk
  • man kan filtrera på bibliotek
  • man kan filtrera på målgrupp vuxna eller barn och unga
  • logga-in länken är större, likaså inloggad-listen överst
  • i katalogposten fälls den fullständiga informationen ut i stället för att ladda om sidan
  • index uppdateras ofta, så att alla poster finns med

Vad tycker du om nya biblioteket.se ? Skicka dina synpunkter till:  nyawebben@biblioteket.se

Nya webben, utvecklingsprocessen

torsdag, november 17th, 2011

I ett tidigare inlägg har vi skrivit om utvecklingsprocessen på Stockholms stadsbiblioteks virtuella enhet för mobilwebben. Det börjar dra ihop sig även för desktopwebben, då dagens biblioteket.se ska bytas ut mot beta.biblioteket.

Beta-versionen av desktopwebben släpptes till personalen i juni, och till allmänheten i augusti/september. Sedan dess har vi tagit in ett hundratal kommentarer, önskemål och buggrapporter. Vi har genomfört tre omgångar av användningstester, se separat blogginlägg.  Hela virtuella enheten, i synnerhet utvecklingsteamet och redaktionen har också listat utvecklingspotential, buggar och önskemål.

Redan under arbetet med mobilwebben hade vi en så kallad product backlog (vanligen kallad backlog) som i scrum och agil utveckling helt enkelt är en lista med funktioner som önskas och utveckling som ska göras. Dessutom har vi ett felrapporteringssystem kallat trac. Varje rapport, varje utvecklingsönskemål inifrån organisationen och från allmänheten hamnar i dessa listor.  Fel eller önskemål åtgärdas inte i ordning de kommer in, utan i en prioritetsordning. Listorna innehåller flera hundra punkter och tillägg kommer hela tiden. Backloggen ägs av beställargruppen och dess ledare och är styrande för hela utvecklingsprocessen.

Beställargruppen utgörs av hela virtuella enheten. Var och en har en egen specialkompetens och ett eget nätverk med kontakter inom och utom organisation där de fångar upp önskemål och strömningar. Gruppen träffas strax före varje sprint och bestämmer vilka funktioner som ska prioriteras och vad man vill ha ut av kommande sprint.

Sprinten är vanligtvis tre veckor (ibland två) och inleds med en sprintplanering. Då träffas utvecklingsteamet (scrumteamet) och beställargruppens ledare för att planera sprintens arbete. Den detaljerade sprintplaneringen syftar till att bryta ner arbetet inom sprintens tre veckor i hanterbara delar dag för dag för utvecklingsteamet. Genom att separera planeringen från utförandet, kan utvecklarna fokusera på att utföra i stället för att växla mellan planering och utförande vilket är mindre effektivt.  Förutom att detta är scrummetodik, är det också klassisk GTD-metodik från David Allen. Det man går igenom under sprintplaneringen är:

  • Vilka resurser har vi under denna sprint? Egna och konsulttimmar, hur används de bäst?
  • Backloggen gås igenom i detalj, punkt för punkt. Vad har ändrats, vilka punkter kan anses vara avklarade? Vilka kan föras nedåt i prioriteringen? Så kallade stoppers identifieras, dvs utan dem fungerar det inte alls. Vilka punkter i backloggen är kritiska, vilka är stora punkter och vilka är små?
  • Trac gås också igenom i detalj, punkt för punkt. Varje ärende (kallad ticket) finns med här. En del kan stängas, avklarade. Även här görs prioriteringar och kvarvarande tickets som är blockers (samma som stoppers) eller kritiska förs över till backloggen.

Därefter sker själva utvecklingen och åtgärderna under sprinten, av utvecklingsteamet.

Vid sprintens slut görs en sprintdemo för hela enheten då all utveckling, alla fixar som gjorts under sprinten visas upp. Sedan börjar nästa sprint…

Användningstester

fredag, november 11th, 2011

Biblioteket.se kommer fram emot årsskiftet att bytas ut mot det som idag är beta.biblioteket.stockholm.se. För att verkligen involvera användarna och  se hur det fungerar i praktiken har vi på virtuella enheten i flera omgångar genomfört användningstester. Först gjorde vår konsultbyrå InUse tester i maj, i samband med att vi internt utbildade oss inom området. Därefter gjordes det tester i samband med beta-lanseringen till personal i juni.  I slutet av oktober har vi själva genomfört tester inför de sista utvecklinggsprintarna.

Att testa användningen av webbplatsen på riktiga användare är nödvändigt för att få reda på hur det fungerar vid normal användning. Målet är att användarna och deras upplevelse ska driva utvecklingen. Det är givetvis inte användarna som testas utan användning av webbplatsen, vilket vi också påpekar för testpersonerna.

Rekrytering av testpersoner, testpiloter som vi kallade dem, skedde i huvudsak via vanliga webbplatsen, biblioteket.se, genom en notis där man ombads anmäla sig om man var intresserad. Tidigare försök att rekrytera via affischer i biblioteken har varit helt resultatlösa, men genom notisen på webben har vi fått fler intresserade än vi behöver och har kunnat välja ut så att våra olika målgrupper har varit representerade. Några specialkompetenser har rekryterats genom handikapporganisationer.

Vi rekryterade totalt 7 personer till detta test. Av dessa hade en person  syn-funktionshinder, en var dyslektiker och övriga kom från våra andra  vanliga användargrupper: yngre, äldre, män, kvinnor, studerande etc.

Vi har genomfört testen i våra egna lokaler dagtid. Ett rum med en vanlig standarddator (PC) och lite plats för deltagarna är det enda som behövs. Har man personer med funktionshinder och de vanligen har något hjälpmedel underlättar det om de får använda sin egen dator med sina program. Våra hade till exempel egna datorer med skärmläsaren Jaws installerad. Eftersom den kostar cirka 1000$ har vi på biblioteket tyvärr inte den.

1 timme har vi beräknat för testerna, utom för de med funktionshinder där deras hjälpmedel har gjort att det tagit längre tid: uppåt två timmar.

Testet inleds lite socialt, med att man hämtar upp testpersonen vid överenskommen plats (man kommer inte in i våra lokaler själv utan problem) och installerar dem framför datorn med en kopp kaffe eller motsvarande. Handledaren är den som förklarar hur allt går till och driver testet framåt, och avbryter också övningar vid behov. Observatör och vittne presenteras, men sitter tysta. Efter testets slut får de möjlighet att kommentera eller ställa frågor.

Ett manus med scenarier och uppgifter har tagits fram i förväg och handledaren lotsar testpersonen vidare i detta. Frågorna kan vara av typen:

  • Du vill läsa en e-bok exempelvis Kinesen med Henning Mankell. Hitta rätt format för datorn
  • Du har hört att barn kan få hjälp med läxorna på biblioteket. Hitta ett bibliotek i närheten (av där du bor) som kan hjälpa till med detta och vilken tid denna service finns

Handledaren leder testet, men hjälper som sagt inte till att lösa frågorna. Om någon skulle köra fast totalt, kan man i vissa fall ställa ledande frågor (speciellt om man vill utforska en speciell funktion). Annars kan man också bryta om testpersonen kört fast och gå vidare till nästa fråga. När tiden är ute, efter en timme, avslutas testet även om alla frågor inte hunnits med. Testpersonen får ställa frågor och kan få en del svar. Vittne och observatör får här möjlighet att också komma med förtydligande frågor.

Direkt efter testet samlas handledare, observatör och vittne och går igenom vad som hände under testet Vilka var huvudpunkterna, var körde de speciellt fast etc. Observatören skriver snarast ut anteckningarna och alla i gruppen ser till att allt kommit med.

Efter alla tester gjorts samlas alla erfarenheter ihop i ett meningsfullt dokument. Vi har gjort helt vanliga google docs-anteckningar kring varje test som delats ut till alla i testgruppen och sedan har en sammanfattning gjorts i textformat. Dessutom har det sammantagna resultatet också presenterats i keynote-presentation (motsvarande powerpoint) bestående av skärmdumpar med pratbubblor, se bild överst på denna sida. Detta gör det enklare för personer som inte alls är insatta i själva testandet att förstå vilka användningsproblemen är.

Biblioteket.se i ny betaversion

onsdag, september 7th, 2011

Just nu utvecklar vi den nya versionen av biblioteket.se.

Du hittar den på:  beta.biblioteket.stockholm.se

Båda webbplatserna kommer att finnas parallellt under några månader för att  ge möjlighet att jämföra, testa och ha synpunkter på den nya samtidigt som vi utvecklar och förbättrar. Genom att ge insyn och möjlighet att påverka skapar vi tillsammans en bättre webbplats. Dina kommentarer och synpunkter är därför värdefulla för oss i utvecklingsarbetet.

Viktiga nyheter i betaversionen

  1. Ny snabb, enkel och effektiv sökfunktion, samma som i mobilwebben m.biblioteket.se
  2. Möjligheter att avgränsa sökning med hjälp av filter och sökordsförslag
  3. Ny avskalad grafisk form och struktur med fokus på sök
  4. Tydliga ingångar för inspiration, kalender för evenemang, biblioteksinformation och hur man använder biblioteket.
  5. Direktnedladdning av våra e-medier

Detta är en så kallad betaversion av webbplatsen, vilket betyder att sidor och funktioner inte är kompletta. Vissa områden är bara exempeltexter, andra är heltäckande men de viktiga grundfunktionerna är på plats. Allt du gör “gör du på riktigt”, en reservation blir på riktigt etc.

Kända fel/problem som inte behöver rapporteras in

  • Evenemangen/inspirationssidorna är inte kompletta, bara exempeltexter
  • Sätta betyg och recensioner är ännu inte möjligt
  • Vissa böcker saknas fortfarande
  • Minneslistor finns ännu inte

Synpunkter, felrapporter, kommentarer

Dina kommentarer är viktiga för utvecklingen, och vi är tacksamma för dem. Skicka in synpunkter, felrapporter och kommentarer till:
beta.synpunkter@biblioteket.se

 

Ladda ner e-bok enkelt via mobilwebben

torsdag, maj 26th, 2011

Skärmdump på e-bok i mobilwebbenFrån och med idag den 26 maj kan  man enkelt ladda ner e-böcker direkt i mobilen från Stockholm stadsbiblioteks mobilwebb.

Utan att lämna vårt eget gränssnitt kan man mycket enklare än tidigare  ladda ner direkt till mobilen. En e-boksläsare måste vara installerad i förväg på mobilen, sedan är det bara att leta upp böckerna på mobilwebben och med några få klick, bibliotekskortet och pinkod har man e-boken på plats. Denna möjlighet kommer på desktop-webben (vanlig dator ) först i samband med att beta-versionen av biblioteket.se lanseras (försommar för SSB-personal, sensommar för allmänhet).

Böckerna är precis som tidigare från leverantören e-lib, men man slipper att som hittills gå in via e-libs krångliga gränssnitt.  I stället är man hela tiden i SSB:s virtuella enhets egenutvecklade mobilgränssnitt, och klicken är betydligt färre.

Några nya fria e-medier från Vertigos förlag också tillgängliga. Dessa byggs på framöver, med andra förlag och titlar.

Se en film om hur man laddar ner!

Mobilwebben lanserades 3 april i år(se tidigare inlägg), och nu går det alltså också att ladda ner e-böcker. Själva mobilwebben fungerar på alla mobiler som kan gå ut på internet, e-boksnedladdning kräver däremot att man har en smartphone. Mobilwebben är en anpassad webbsida, alltså inte en app/appplikation/program man laddar ner till sin mobil. Du kan därför testa den i såväl smartphones som enklare mobiltelefoner och dessutom på din vanliga dator.

Rapportera gärna in alla fel och underligheter du hittar, det är viktigt för oss att få alla buggrapporter och underligheter. Mejla dessa till: synpunkter.mbiblioteket@stockholm.se

Effektkartläggning för digitala biblioteket

torsdag, maj 19th, 2011

Stockholms stadsbibliotek  arbetar med  effektkartläggning. På virtuella enheten handlar det om digitala biblioteket, hittills främst om våra webbar: mobilwebben och desktopwebben men framöver också bland annat om sociala medier. Metoden är spännande och har tillfört oss nya insikter om hur man väljer vad man ska göra och vissa prioriteringar blir lättare att göra när de är direkt kopplade till syfte och effekt.

Vi samarbetar med InUse och effektkartläggningsarbetet inleddes 2009, då främst ur ett tillgänglighetsperspektiv och nu på bred front. Ett 20-tal intervjuer genomfördes och  fram till dags dato har ett 60-tal intervjuer genomförts. En webbenkät gjordes och mönster kring läsande, webbesök och biblioteksanvändning började visa sig. Utifrån detta material utkristalliserades först  fem målgrupper, dessa har senare förfinats: spetsigare formulerade och fler. Ett antal personor har skapats, mer om dessa kommer i andra blogginlägg.

Under 2010 arbetade vi både med  webbyrån Creuna för  framtagning av koncept och med InUse för effektkartläggning av målgrupper och drivkrafter. Från lite lösare samarbetsmodeller har vi nu  formaliserat en del : effektkartläggarna deltar också i beställargruppsmöte med webbyrån, demo av färdiga funktioner och ibland också i referensgruppsammanhang. Framöver ser vi också ett samarbete inom beställarstöd och  digital strategi.

Metoden effektkartläggning bygger på några byggstenar: syfte, mätpunkter, målgrupper, användningsmål och åtgärder. Tanken är att man börjar med syftet: en huvudsats utan bisatser och dessutom ett antal mätpunkter. Värt att notera är att bara för att man har en mätpunkt, det finns ett sätt att mäta, betyder det  inte att man faktiskt mäter alla mätpunkter – det blir ofta för kostsamt. Syfte och mätpunkter utgör tillsammans effektmålet. Målgrupperna är sedan de som faktiskt skapar den önskade effekten, alltså inte de man diffust tror är en “target group”. Målgrupperna definieras utifrån beteendemönster,  inte som vi är vana vid av socioekonomiska, geografiska och liknande termer . En av de svåraste sakerna i en effektkartläggning är sedan att prioritera sina målgrupper. Vilken kommer faktiskt först? Detta gör man utifrån hur mycket gruppen bidrar till uppfyllande av effekten, inte nödvändigtvis bara baserat på hur många de är i förhållande till andra grupper. De olika målgrupperna har olika drivkrafter, så kallade användningsmål. Utformas som VILL, som kommer inifrån och SKA, önskad förändring från verksamheten. Först nu börjar man prata om åtgärder! Vilka åtgärder kan man göra utifrån användningsmålen? Formuleras hellre som goda egenskaper än funktioner.

Att komma fram till  syftet med en produkt/insats/projekt är inte så lätt som man tror. Det är lätt att komma på många olika syften, men att välja ett och hitta den bästa formuleringen för det tar tid och många iterationer. Och när man sedan ska komma överens och få det godkänt på alla håll blir det inte lättare. Hösten /vintern 2010/2011 enades Stockholms stadsbiblioteks ledningsgrupp om ett syfte  och inriktning, men vi är faktiskt inte helt klara med själva formuleringen för bibliotekets webbplatser. Arbetet med att förbättra och utöka effektkartan pågår för fullt.

Kommande användningstester kommer att ta avstamp i effektkartan. Olika målgrupper kommer att få “komma till tals” genom användning så vi kan se hur webben motsvarar deras användningsmål. Då ser man den tydliga röd linjen mellan syfte-målgrupp-användningsmål-funktion.

Även Stadsbibliotekets Asplundhus har  gjort en effektkartläggning av sina fysiska besökare, också tillsammans med InUse.

Mobilwebben: hur kom vi fram till vad vi ville göra?

fredag, maj 6th, 2011

Mobilwebben lanserades 3 april 2011 och vi har skrivit om den här på bloggen. Men hur gick det till när vi arbetade fram den?

Arbetet inleddes i juni 2010  med en heldagsworkshop för virtuella enheten på Stockholms stadsbibliotek och webbyrån Creuna. Gemensamma värdeord kring bibliotekets digitala närvaro identifierades. En brainstorming  kring vilka funktioner man kunde tänka sig genomfördes. Både konkreta funktioner som nu är realiserade och mer visionära idéer som egen e-boksläsare fanns med. En övning kallad “ettan” gick ut på att i grupp formulera en löpsedel för vad DN skulle skriva om vår mobilwebb. “Böckernas Spotify” “Mobilwebben når nya målgrupper” var några förslag. I en annan övning fick alla gå ut från lokalen och fundera på nya idéer i ett mobilt sammanhang. Vad kommer man på för nytt när man byter  till den miljö där verktyget – i detta fall mobilen – normalt används.

Under sommaren som följde jobbade Creuna med omvärldsbevakning kring mobilwebb: vad görs på annat håll samt framåtblickande konceptutveckling. InUse, specialister på att designa bra användarupplevelser för verkliga männisor, jobbade parallellt med målgruppsanalyser, användningsmål och effektkartläggning. Detta inkluderades i konceptet.

Våra egna erfarenheter från vår nuvarande webb och de problem som finns där summerades. Creunas arbete presenterades och på VE enades man om att bibliotekets totala digitala närvaro måste vara tydlig och ta ett avstamp i enkelhet och  bastjänster genom att:

  • inspirera till läsning och lärande
  • förenkla tillgången till och utlåningen av medier
  • lyfta fram verksamheten på de fysiska biblioteken (och underlätta besöket)

Den mobila kanalen bör utnyttjas till det den är bäst på: snabbt, enkelt och personligt, fokus på det viktigaste-det man har  behov av när man är i rörelse, mobilens speciella fördelar (t. ex geopositionering).

Diskussioner kring om det skulle vara en app eller en mobilwebb  ledde till ett beslut att satsa på en mobil webb i stället för app av flera skäl: lättare att nå ut till fler, lägre utvecklingskostnad, och bättre funktionalitet.

De fem vanligaste behoven hos användarna identifierades och planerades för mobilen (de fyra första är nu verklighet, den femte står på kö i utvecklingen):

  • Välja och hitta bok
  • Reservera bok
  • Låna om
  • Se öppettider
  • Se evenemang

Processkartläggning gjordes för dessa fem behov, till exempel: hur gör låntagarna när de väljer och hittar bok, var i kedjan blir det problem, och hur gör vi det lättare lättare för låntagarna?

Skisser togs fram (se överst) för hur det skulle kunna se ut och en bruttolista, en total önskelista med funktioner skrevs. Därefter gjordes prioriteringar: vad börjar vi med och vad fortsätter vi med?

I september 2010  flyttade några av Creunas medarbetare in i VE:s lokaler och arbetade tätt ihop med VE:s personal.  Agil projektmetodik, daily standups, projektavstämningar, konceptskisser, grafiska skisser, demo på funktioner var viktiga inslag i detta arbete. Helt ny arbetsmetodik för VE, inte för Creuna. Mycket blev gjort på kort tid, och i december var mobilwebben egentligen färdigutvecklad. Därefter tog praktiskt arbete med servrar vid, därför blev mobilwebben lanserad först i början av april 2011.