Arkiv för ‘Utveckling’

Framgång på e-boksfronten

29 juni 2013

Nu stundar en tid då läsning i hängmattan, i solstolen eller i annan läsvänlig miljö med all sannolikhet kommer att nå sin höjdpunkt. Glädjande nog sammanfaller den med att drygt hundra nya e-bokstitlar finns tillgängliga på Stockholms stadsbibliotek. Semesterläsningen är räddad!

Detta tillskott av e-böcker hade dock inte varit möjligt om inte ett oväntat möte uppstått i efterdyningarna av det skyttegravskrig som rått mellan bibliotek och förläggare en längre tid. Striden har gällt villkoren för kommersiell försäljning av e-böcker kontra utlåning.

När röken och dammet väl hade lagt sig stod ett folkbibliotek och ett förlag kvar på slagfältet och upptäckte att de, trots att de antogs vara fiender, hade en gemensam syn på värdet av att fler böcker hittar fram till sina läsare. Resultatet har blivit ett avtal där förlaget – Ordfront – under en försöksperiod gör ett par hundra titlar tillgängliga som e-böcker för utlåning på Stockholms stadsbibliotek. Det innebär att det ganska magra utbudet av svenska e-bokstitlar ökar och att låntagarna får tillgång även till helt nyutgivna böcker. De flesta andra förlag väljer att hålla nya e-böcker i karantän under en längre period innan de får lånas ut på biblioteket.

Under perioden testas också en mer differentierad prismodell än den som förlagens gemensamma e-boksdistributör E-lib använder sig av. Biblioteket betalar mindre för de av Ordfronts titlar som är äldre än för de som är nya.

Stockholms stadsbiblioteks del av avtalet är att hjälpa till med att digitalisera 25 titlar för att ytterligare öka utbudet av e-böcker. Stockholmarna kommer att få vara med och påverka urvalet av dessa titlar lite längre fram i sommar. Under tiden kan man till exempel låna Johanna Langhorst aktuella intervjubok ”Förortshat”, eller ”Pensionsbluffen – tryggheten som gick upp i rök” av Joel Dahlberg. Två av många uppmärksammade faktaböcker som nu går att låna och ladda ner till mobilen, surfplattan eller datorn och ta med sig till campingplatsen eller båten. Titta gärna lite extra efter e-bokstips på Biblioteket.se så här inför sommarsäsongen.

Viktigast med pilotprojektet, utöver fler e-böcker och en flexiblare prismodell, är att ett bibliotek och ett förlag visar att det går att lämna dödläget och faktiskt göra något gemensamt för den växande gruppen e-boksläsare. Det anser både Inga Lundén, stadsbibliotekarie vid Stockholms stadsbibliotek och Pelle Andersson, VD för Ordfront.

Låna ”Förortshat”

Låna ”Pensionsbluffen

Här kan du se alla titlar från Ordfront

Nyheter på biblioteket.se

07 februari 2013

Stockholms stadsbiblioteks webbplats biblioteket.se uppdateras och utvecklas ständigt. Vi skiljer på frontendutveckling, det vill säga det som direkt syns för användaren i form av gränssnitt och funktioner och backend, det vill säga det som sker bakom kulisserna för att allt ska fungera (prestanda, teknik etc). Den senaste tiden har fokus legat på backend men vissa frontend funktioner syns också.

Några av de senaste förbättringarna:

  • Kundtjänst har en egen ingång / genväg på startsidan
  • För att ladda ner fria ebokstitlar behöver man inte längre logga in
  • Relevansrankningen är förbättrad
  • I fullposten har delen med andra versionen uppdaterats och stadats upp. Om det finns en eboksversion kommer den högst.
  • Buggfix: automatisk utloggning på strömmande meiedier efter15 minuter är löst
  • Buggfix: vissa nya ebokstitlar syntes inte, är löst
  • Buggfix: i boksnurran visas alla titlar nu, inte bara fem

Öppna bibliotek stänger

16 januari 2013

 

Strax före jul meddelade Libris-avdelningen på KB att de lägger ner Öppna bibliotek. Detta är en mycket tråkig nyhet både för oss på Stockholms stadsbibliotek och för alla andra folkbibliotek.

Öppna bibliotek utvecklades av Stockholms stadsbibliotek och Kultur i Väst med bidrag från Kulturrådet. Det är/var en tjänst där bibliotek delar innehåll mellan sig. Till exempel har användare och bibliotekspersonal kunnat skriva boktips, omdömen och sätta betyg. Öppna bibliotek har varit ett frö till ett community med boken i centrum, något som användare av bibliotekswebbar verkligen uppskattar och efterfrågar. Även tjänsten boktips.net har utnyttjat plattformen.
Nedläggningen innebär att 5 000 boktips från bibliotekspersonal i Sverige, nästan dubbelt så många omdömen och drygt 17 000 betyg skrivna av användare inte längre finns tillgängliga för landets bibliotek.

Att Öppna bibliotek stänger tycker vi på Stockholms stadsbibliotek är beklagligt. I tider av knappa resurser och ökande krav från användarna behöver folkbiblioteken plattformar som gör det möjligt att kostnadseffektivt producera, administrera och dela innehåll. Innehåll som krävs för bygga användarorienterade, inspirerande tjänster som också möjliggör delaktighet från lokala bibliotek och dess användare. Det var för att möta detta behov som Öppna Bibliotek byggdes.
När nu Öppna bibliotek försvinner finns det inga garantier för att innehållet finns tillgängligt i den framtid då KB avser att “införliva” det i den nationella katalogen. Data av den här typen är färskvara och om det inte uppdateras löpande tappar det raskt i värde, troligen snabbare än vad nationella kataloger byggs.

På Stockholms stadsbibliotek funderar vi nu på hur vi ska upprätthålla och utveckla våra datamängder framöver. Kanske finns det fler som vill göra detsamma? Folkbibliotek som har intresse av att dela data som i dagsläget inte ryms inom den nationella katalogen är välkomna att kontakta oss för en diskussion om framkomliga vägar för att fortsätta med någon form av nationell samverkan kring öppet och inspirerande innehåll. Utvecklingen av det digitala biblioteket måste fortsätta!

Läs mer här om Öppna bibliotek

Här finns Boktips.net

Dags att ge användarna en bättre upplevelse av bibliotekens digitala kanaler!

02 januari 2013

Under 2012 har arbete pågått med en förstudie som heter ”Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler”. Nu är rapporten från förstudien klar (och finns att läsa här). Syftet har, som rubriken säger, varit att ta reda på vad som krävs av bibliotekens digitala tjänster för att bli bättre och mer angelägna för alla användare.

Projektet har varit ett samarbete mellan Stockholms stadsbibliotek, avdelningen för Libris på Kungliga biblioteket och Barnens Bibliotek (Kulturrådet). Vi har utgått från användarnas behov och förväntningar, som vi tagit reda på genom ett stort antal djupintervjuer och kompletterat med enkäter. I rapporten har vi gett förslag på nationell och regional samverkan kring hur man ska kunna kvalitetssäkra och utveckla innehållet i bibliotekens digitala tjänster. Det rapporten visar är att innehållet behöver förbättras om det ska vara möjligt att skapa nya, attraktiva digitala tjänster både för barn och för vuxna.

När rapporten skickades på en remissrunda under hösten visade det sig att i stort sett alla tyckte att det här var angelägna frågor som måste lösas, gärna på nationell nivå för att nå bäst effekt. ”Nationell nivå” betyder inte att det sitter en anonym samling människor och centralstyr, utan att biblioteksvärlden hanterar vissa centrala frågor som en stark part istället för många små. Resultatet blir delningsbara tjänster som håller en hög och kostnadseffektiv nivå. Och den höga nivån behövs: att lyckas levereras bra innehåll i de digitala kanalerna är en överlevnadsfråga för biblioteken.

Det är också helt avgörande att inte utgå från ett organisationsperspektiv när man skapar digitala bibliotekstjänster utan att hela tiden behålla användarperspektivet. Såvitt vi vet är den här rapportens behovskartläggning den största som gjorts för åtminstone folkbibliotekens målgrupper. Remissinstanserna har varit mycket positiva till kartläggningen. Bland annat skriver länsbibliotekarien Peter Alsbjer i sin blogg att processen måste ”börja med att fråga dem som ska använda tjänsten. Att vi själva sitter och gissar är inte rätt väg”.

En av de viktigaste slutsatserna i förstudien är att det saknas en gemensam organisation för det digitala folkbiblioteket som kan hantera de problem som beskrivs i rapporten, och som kan samverka med andra nationella tjänster som exempelvis den nationella katalogen Libris. Förstudien föreslog tjänsten Öppna bibliotek som ett embryo till en sådan nationell organisation, i kombination med Barnens bibliotek för att kunna arbeta mot de viktiga målgrupperna barn och deras förmedlare. Eftersom KB, Kungliga biblioteket, tagit över tjänsten Öppna bibliotek ungefär samtidigt som man fick sitt utökade uppdrag även för folkbiblioteken, föreföll tjänsten som en bra första grundsten i ett digitalt biblioteksbygge. Men när förstudien var i det närmaste klar meddelade KB, och avdelningen för Libris att man lägger ner Öppna bibliotek. Det är därför just nu en öppen fråga hur en gemensam organisation för det digitala folkbiblioteket ska kunna byggas. Förhoppningsvis kan goda idéer födas av rapportens beskrivning av användarnas behov och av kvalitetskraven som måste ställas på innehållet i digitala tjänster.

Läs slutrapporten (pdf)

Delrapporeter och bilagor (pdf:er):

Delrapport 1 ”Användarnas behov i det digitala biblioteket”.

Delrapport 2 ”Avgörande informationsmängder för digitala bibliotekstjänster”.

Bilaga 1: Remissunderlaget

Bilaga 2: Remissvaren

Bilaga 3: SWOT-analys för det digitala biblioteket

Bilaga 4: Deltagarlista seminarium 22/10 2012

Enad front för e-boken!

23 november 2012

Det lilla ordet ”avtal” är kanske inte det som väcker mest entusiasm och nyfikenhet. Men vissa avtal är verkligen något att tala om. SSB har idag undertecknat ett ytterst viktigt avtal – ett pilotprojekt mellan bokförlaget Ordfront och Stockholms stadsbibliotek. Rent tekniskt är avtalet enkelt. Idéerna bakom dem desto större. Och symboliskt tror jag rent av det kan vara banbrytande!

Avtalet gäller ett pilotprojekt för e-boksutlåning som sträcker sig över 20 månader. Rent faktiskt får då biblioteket tillgång till ytterligare 300 e-böcker. Förutom att Stockholms stadsbibliotek genom detta kan erbjuda fler e-bokstitlar totalt, kan vi också erbjuda låntagarna helt nyutgivna böcker (många av förlagen håller i dag nya e-böcker i karantän, som kan sträcka sig från i ett par månader till obestämd tid).

Det som är banbrytande är att vi får tillfälle att testa modeller för e-boksutlåningen och samarbete över huvud taget. Jag har länge förespråkat en differentierad modell, där äldre e-böcker skulle vara billigare att låna ut än nya. Nu har vi en sådan modell: för frontlist, nya titlar, betalar biblioteket 25 spänn per lån, för äldre titlar 15 kronor. Dessutom ser vi till att få fram ännu fler titlar genom att stå för digitaliseringen av 25 böcker (till en kostnad av 4 500:-/titel), som vi får låna ut helt utan kostnad.

Simuleringar vi gjort visar på att vi trots det faktum att nya titlar kan tillgängliggöras sänker kostnaderna för utlåningen jämfört med Elibavtalet.

Vi får också tillfälle att slå våra kloka huvuden ihop när det gäller sådant som metadata (till exempel ämnesord), beskrivningstexter av böckerna (de som finns i dag lämnar ofta en del övrigt att önska), redaktionellt kringmaterial som författarintervjuer samt användargenererat material (till exempel betyg, boktips, listor) – och inte minst statistik på användningen.

Men det kanske allra viktigaste är att vi testar något över huvud taget. Att vi kommer framåt med e-boksfrågan. E-boken har blivit förlagens svarta får – det framstår som de inte vet hur de ska hantera den. Men, och det är det viktigaste för biblioteket – läsarna gillar e-boken! De vill gärna läsa fler e-böcker, och för att det ska bli verklighet krävs fler titlar.

Att det blev just Ordfront vi samarbetar med har flera anledningar. Jag lärde känna Pelle Andersson, vd för Ordfront, när han satt som representant från Förläggarföreningen och förhandlade om e-böcker. Det visade sig med tiden att hans och min vision verkade ha en del gemensamt.

Pelle har tidigare jobbat på Aftonbladet, just under den tid då tidningen satsade brett (och med tiden lönsamt) på att på att bli Sveriges bästa nättidning. Så här skrev han redan 2011 i en debattartikel i Svensk Bokhandel:

”Rädsla är den absolut sämsta grunden för kreativitet. Och en bransch som bokbranschen existerar inte utan kreativitet. [---] Förläggarna och bokhandlarna borde snabbt lägga fram en gemensam strategi för den digitala framtiden. [---] Vi måste se till att vår backlist får nytt liv med pod-utgivningen – vi måste skapa system för nedladdning av e-böcker i den fysiska bokhandeln. Vi måste göra e-böckerna och app-böckerna till handelsplatser av fysiska böcker och pod-böcker. [---] Möjligheterna är oändliga – men det krävs mycket kreativitet. Och samarbete. När kan vi ses och snacka?”

Jag önskar Pelle lycka till i snacket med bokhandlarna, och är glad för att han även valde att snacka med biblioteket!

Nu får båda parter – förlag och bibliotek – se vad resultatet av detta snack kan ge. I en bransch som präglats av rädsla, försiktighet och en ovilja att ta tag i problemet känns det som en stor seger. Äntligen får vi tillfälle att testa oss fram till fungerande modeller. Och vid närmare eftertanke är vi nog tre parter – förlag, bibliotek och läsare.

Vi kommer att fortsätta rapportera här på bloggen hur det går för oss, och för e-boken.

Läs hela Pelles debattinlägg i Svensk bokhandel här.

85 000 talböcker till Stockholmarna

20 november 2012

Stockholms stadsbibliotek (SSB) arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågor, både ute på biblioteken och på webben. Bibliotekets låntagare ställer höga krav på tillgänglighet av både medier och öppettider vilket ställer krav på ett tillgängligt digitalt bibliotek. Via webben når biblioteket en stor del av låntagarna dygnet runt.

Ambitionen är att erbjuda bibliotekets tjänster både i det fysiska biblioteket och i det digitala biblioteket. Tjänster som alla låntagare kan ta del av oavsett eventuella funktionshinder som läs- och skrivsvårigheter, rörelsehinder, kognitiv funktionsnedsättning, synskada med flera.

Ett projekt som fokuserat på tillgänglighet är Dollyprojektet som har avslutats och levererats under året.

En viktig användargrupp när man arbetar med tillgänglighet är de låntagare med behov av talböcker. Tidigare har dessa låntagare varit tvungna att låna DAISY-skivor specialanpassade för DAISY-spelare. Dessa DAISY-skivor lånas antingen genom att låntagaren går in på ett bibliotek och får en cd-romskiva med sig hem eller genom att ringa och beställa hem skivan via posten. Detta har många, både låntagare och personal, upplevt som begränsande.

Dolly (Daisy OnLine LibrarY) innebär åtkomst till Talboks- och Punktskriftsbibliotekets katalog med talböcker via webbgränssnitt, vilket i praktiken innebär att talbokslåntagaren kan sitta hemma och ladda ner talboksfiler till sin dator.

På SSB har de bibliografiska talboksposterna från BTJ integrerats med övriga poster i bibliotekssystemet. Detta ger de registrerade talbokslåntagarna möjlighet att ta del av talböckerna inom ramen för det digitala biblioteket. Talbokslåntagarna får även tillgång till ett stort utbud av andra typer av medier som strömmande ljudböcker, e-böcker, filmer, musik etc. I det digitala biblioteket är hela bibliotekets utbud samlat och sammankopplat med böckerna i form av exempelvis biblioteksevenemang av författarträffar, relevanta artiklar och lästips.

För användarna innebär det en avsevärd förbättring av tillgången till talböcker. I Stockholmarnas digitala bibliotek finns nu direkt tillgång till 85 000 digitala talböcker dygnet runt! Detta utan krav på ytterligare konton, berättigade talbokslåntagare använder helt enkelt sitt vanliga bibliotekskort.

Arbetet med Dollyprojektet är bara början. Med talböckerna integrerade i det digitala biblioteket har det första steget tagits för fortsatt tillgänglighetsarbete på biblioteket.

Många goda idéer föddes under Dollyprojektets gång och en av dessa har SSB realiserat i form av ett projekt. SSB har fått  finansiering av Stockholms stads e-tjänstprogram för att ytterligare öka tillgängligheten på bibliotekswebben.

Projektet arbetar med två parallella spår dels en översyn och förbättring av befintliga funktioner på bibliotekswebben med syfte att öka tillgängligheten och förbättra arbetsprocesserna, dels med att ta fram en separat webbtjänst för personer med läs- och skrivsvårigheter.

Webbtjänsten syftar till att erbjuda en avskalad och förenklad söktjänst. Den erbjuder bland annat låntagaren en möjlighet att antingen skriva in sökord i ett sökfält med både sökförslag och rättstavningshjälp eller söka fram boken med hjälp av olika kategorier. Tjänsten har även ett avskalat gränssnitt för nedladdning och direkt strömmande läsning. Fokus är böcker att lyssna på och söktjänsten innehåller följdaktligen bibliotekets utbud av talböcker och ljudböcker.

Under hösten utförs ett antal användningstester på webbtjänsten. Vi har som ambition att träffa användare med olika typer av funktionsnedsättning för att få ett brett underlag inför framtida utveckling. Reaktionerna på användningstesterna har varit väldigt positiva och visat att vi är på rätt väg. Vi har också fått mycket positiv respons från olika handikapporganisationer som Dyslexiförbundet och FUB (Föreningen för Utvecklingsstörda Barn o ungdomar). Det finns ett stort behov av anpassade tjänster som inkluderar fler låntagare.

 

 

 

 

 

Startsida – Prototyp e-tjänst Öka tillgängligheten

 
 
 
 

Prototyp strömmande

 

Ladda ner talböcker direkt hos Stockholms stadsbibliotek

03 maj 2012

Som en del av Stockholms stadsbiblioteks satsning på det digitala biblioteket och tillgänglighet är det nu möjligt att ladda ner talböcker direkt från webbplatsen http://biblioteket.stockholm.se Genom sin vanliga inloggning hos biblioteket kan låntagare med några få klick ladda ner en talbok utan att behöva byta webbplats och gränssnitt.

Som registrerad talbokslåntagare på Stockholms stadsbibliotek laddar man ner talböcker i DAISY-format (DAISY ljud eller DAISY text och ljud) till den egna datorn i form av mp3-filer.

Alla låntagare kan provlyssna ett stycke ur boken och är du registrerad och inloggad som talbokslåntagare kan du ladda ner den till din dator.

Stockholms stadsbibliotek har integrerat de bibliografiska talboksposterna med övriga poster i bibliotekssystemet. Detta ger ett enhetligt sökindex för alla poster oavsett format.  De nedladdningsbara talböckerna är sökbara precis som övriga medier och det är möjligt att filtrera fram önskad talbok med hjälp av befintligt sökträd.

I ett gemensamt projekt med TPB har Stockholms stadsbibliotek utvecklat ett tekniskt gränssnitt som gör det möjligt att hämta talböckerna direkt från TPB när låntagaren väljer att ladda ner boken.

Detta är ett första steg i utvecklingen av nedladdningsbara talböcker. Utvecklingen fortsätter och varvas med användningstester. Vid användningstesterna träffar vi våra låntagare som då får testa systemet och chans att ge synpunkter inför framtida utvecklingsinsatser.

/Annica Oreland och Elisabet Fornell

Version 3.0 av webbplatsen biblioteket.se

04 april 2012

Webbplatsen Biblioteket.se uppdateras ständigt. Idag görs en större release, version 3.0  med flera olika delar.   Nyheterna finns främst  inom sök, filtersökning, mina sidor och  presentationsformat. Dessutom har en del buggar rättats. En testversion med begränsat antal digitala talböcker för direkt nedladdning (för berättigade talbokslåntagare). Några av nyheterna:

Sök/träfflista

  • CD /mp3  är tydligare uppmärkta så man ser skillnad (ej heltäckande, beroende på vilka uppgifter som finns i katalogposterna)
  • Filtrering på klassifikationskod möjlig
  • Sökning på serie ger träff och filtreringsmöjlighet
  • Sökning på årsintervall möjligt med dragreglage
  • Möjlighet att få en förenklad träfflista i tabellform (för kortare utskrifter)
  • Länkar till Libris, Ab katalogsök, bibliotek.se vid noll träffar
  • Markering direkt i träfflista att  boken finns inne, boken finns inne på mitt favoritbibliotek
  • Man kan välja hur många poster som ska visas, 25, 50 eller 100
  • Alla informationsfält är valbara filter/fasetter i träfflistan
  • Rättstavningsförslag uppdaterat

Övrigt

  • Automatisk utloggning efter 15 minuter (meddelande i förväg)
  • +/- tecken vid expandera lista är rättat
  • Index är uppdaterat med en mängd nya titlar, därför ändras också relevansrankningen
  • testversion med ett antal titlar av direkt nedladdning av digitala talböcker för berättigade låntagare

Myrdalböckerna också i iBookstore

31 januari 2012

Fortare än vi trodde finns nu Alva och Gunnar Myrdalböckerna också i Apples iBookStore att ladda ner gratis för alla. Det blev en fin present på vad som skulle ha varit Alva Myrdals 110-årsdag!

Gå in i iBookstore, sök på Myrdal och ladda ner.

15 Myrdalböcker att ladda ner från biblioteket.se

31 januari 2012

Stockholms stadsbibliotek har digitaliserat  15 böcker av Alva och Gunnar Myrdal och gör dem nu  tillgängliga för nedladdning i epub-format  via biblioteket.se och m.biblioteket.se Dessa 15  titlar kommer  senare också vara tillgängliga för print-on-demand. Först får stockholmarna privilegiet att läsa verken, eftersom de är ägare till rättigheterna och inom någon vecka kan alla ladda ner fritt via Libris.

Stockholms stad äger genom arv rättigheterna till Alva och Gunnar Myrdals litterära kvarlåtenskap och staden har beslutat att göra dessa tillgängliga som e-böcker via Stockholms stadsbibliotek. Digitaliseringen sker i samarbete med Publit som gör själva skanningen och produktionen av böckerna och omslagen.

Det är av värde att Stockholmarna får ta del av det som makarna Myrdal  har testamenterat till staden och dess medborgare. 15 titlar publiceras nu, det finns fler  men det finns frågetecken kring teknik och rättigheter till bilder etc. Ytterligare titlar kan därför komma att publiceras senare.

Titlarna är (eller se hela listan i bibliotekskatalogen:  http://korta.nu/myrdal)

Amerika mitt i världen. Gunnar Myrdal

Beyond the welfare state. Gunnar Myrdal

Economic theory and underdeveloped regions. Gunnar Myrdal

Efterkrigsplanering. Alva Myrdal

Folk och familj. Alva Myrdal

Hur styrs landet. Gunnar Myrdal

Kommentarer. Alva Myrdal

Kontakt med Amerika. Alva och Gunnar Myrdal

Kris i Befolkningsfrågan. Alva och Gunnar Myrdal

Riktiga leksaker. Alva Myrdal

Stadsbarn. Alva Myrdal

Stickprov på Storbritannien. Alva Myrdal

The challenge of world poverty. Gunnar Myrdal

Varning för fredsoptimism. Gunnar Myrdal

Vårt ansvar för de fattiga folken. Alva Myrdal

Läsning och utlån av e-böcker ökar dramatiskt, men mycket få titlar är tillgängliga. Stockholms stadsbibliotek har idag möjlighet att låna ut drygt 4000 titlar från sin leverantör. Bara en bråkdel  nya tryckt böckerna ges ut som e-böcker och ännu färre av de lite äldre böckerna,  ges ut som e-böcker. Biblioteken vill ha ett större utbud och bidrar med att göra dessa titlar som stockholmarna äger fritt  tillgängliga genom egen digitalisering. Dessa titlar saknar den drm-märkning som bibliotekets övriga e-böcker har. Det gör det enklare att ladda ner.

Tidigare har Stockholms stadsbibliotek publicerat en handfull titlar tillsammans med Vertigo förlag: klassisk skräck och erotica.

Böckerna publiceras med Creative commons licensiering, vilket innebär att man är fri att ladda ner boken, trycka den, dela med sig men man måste ange upphovsman och/eller licensgivare och om man ändrar, bearbetar eller  bygger vidare får man endast distribuera resultatet under samma  eller liknande licens. Utförligt avtal finns att läsa här

http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5/se/

Läs mer om e-böcker

Ta inte död på e-boken i Svd

Bejaka möjligheterna i SvD

Sluta spana efter den tid som flytt i SvD

Inför ett lån per bok även för e-böcker i SvD

Branschen tar strid om e-böcker i DN

Staden släpper Myrdals verk i DN