Arkiv för ‘Utveckling’

3 x trender och tendenser

12 december 2014

I somras genomförde vi för tredje gången en enkät bland våra e-bokslåntagare. Och för tredje gången var det otroligt många som tog sig tid att svara. Det är verkligen ett suveränt verktyg, att kunna ställa frågor till användarna och få svar på vad man måste bli bättre på, hur förväntningarna och önskemålen ser ut. Att få fylliga, konstruktiva och initierade svar tre år i rad är en verklig guldgruva för oss, så ett stor tack till alla som tog sig tid och delade med sig. Er input är ovärderlig!

Trevligaste trenden

Den allra mest glädjande trenden är att besökarna blir nöjdare och nöjdare med biblioteket.se. 2012, när vi genomförde den första enkäten, tyckte 76 % att det var enkelt eller mycket enkelt att låna e-böcker hos oss. I år var den siffran hela 85 %.
Glädjande, förstås, men vi kommer självklart att jobba för att göra utlåningen av e-böcker ännu smidigare.
Även om man tittar på fritextsvaren, alltså de kommentarer som kan handla om vad som helst, så ser man att andelen taggade med ”problem och svårigheter” minskat. 2012 var det 26 % av kommentarerna som handlade om en brist, i år bara 13 %.
En annan sak som ökat är tips och förbättringsförslag. Här finns idéer om allt från att man borde kunna lämna tillbaka en e-bok (för att få låna en ny) och sätta betyg på böcker till att man vill veta om och när en bok kommer som e-bok och funktioner i stil med ”andra som gillade den här boken gillade också”-tips.

Barnen ökar

Ser man till de som svarat kan vi notera flera intressanta saker. Det roligaste tycker jag är att de unga användarna ökar. I år angav 11 % att de lånade barnböcker, mot 7 % 2012.
(Här noterade vi för övrigt en lustighet med statistiken – först såg det ut som att den genomsnittliga utbildningsnivån hade sjunkit, men när vi skärskådade siffrorna insåg vi att det var barn och unga – som ju omöjligt kan vara högskoleutbildade – som ökat.)
Även de äldre ökar, vilket också är skoj. Att folk över 60 i ökande grad är en del av det digitala samhället är en fråga om delaktighet och demokrati. Många äldre påpekar också fördelen med att läsa digitalt – man kan dra upp teckensnittet i böckerna när inte läsglasögonen räcker till.

Stockholmarna lånar allt fler e-böcker. Någon gång under vår-vintern kommer Stockholms stadsbibliotek att låna ut sin miljonte e-bok – helt otroligt. Men en sak vi kan se i både enkäten och verkligheten är att takten på ökningen avtar. Från att ha varit närmare 100 % 2011 är den nu nere på beskedliga 25 %. Detta speglar sig i enkäten. Påståendet ”Jag kommer troligen att låna fler e-böcker i framtiden” höll 79 % med 2012, i år är den siffran 73 %. 2012 sa 69 % att ”Jag lånar oftare e-böcker nu än för ett halvår sen”, i år var den siffrarn 60 %.

Ständigt detta utbud

Den kritik som kommer handlar ofta om utbudet. Användarna vill ha fler och nyare böcker att läsa, och gärna på flera olika språk också. Detta är något som vi jobbar med hela tiden, men tyvärr har många förlag nyligen höjt priserna på nya e-böcker. Vi får hoppas att de istället börjar se biblioteken som en samarbetspartner, och ansluter sig tillden överenskommelse som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) förhandlat fram, och som Natur & Kultur som första stora förlag undertecknat.
En trend som håller i sig är att många användare oroar sig för att e-böcker är dyrt för biblioteken. I och med de nya priserna har vi satt en gräns på hur dyra e-böcker vi kan låna ut. Läs mer här om de nya priserna.
Mer än var tredje användare köper e-böcker. Och viljan att köpa e-böcker ökar. I år kunde 43 % tänka sig att köpa e-böcker om de var billigare, mot 34 % 2012.

Det känns härligt att ha så engagerade användare, och jag kan bara hålla med om både förbättringsförslagen och kritiken. Det mesta skulle vi gärna genomföra bums, om vi bara var ett halvt dussin fler medarbetare. Så håll ut – vi jobbar envetet vidare med att förbättra det digitala biblioteket.

 

För dig som vill ta en riktigt nära titt: här finns hela enkäten.

E-böckerna flyttar in på biblioteket

23 augusti 2014

 

20140823_150923 Dagens Nyheter fokuserar på läsning denna lördag, samma dag som Stockholms stadsbibliotek öppnar sitt nya bibliotek i Kista galleria. Ett bibliotek som byggts upp av flera olika rum; rum för eget skapande med ljud, film och teknik, rum för debatt och berättelser, rum för studier och inte minst rum för läsning. I biblioteket har vi också placerat ut digitala tjänster för att göra e-böckerna mer tillgängliga i biblioteket. Genom digitala skyltar som den på bilden här bredvid kan du få boktips och hjälp att enkelt ladda ner e-böcker direkt till mobil eller surfplatta. Kista bibliotek är en fantastisk plats, särskilt i kombination med det digitala biblioteket. Vi vet att klockan 21.00 då vi stänger biblioteket i Kista och ett par timmar efteråt är den tid på dygnet då vi lånar ut flest e-böcker.

DN skriver på ledarplats att det inte finns något egenvärde i att älska litteratur. Däremot visar aktuell hjärnforskning att läsförmåga är en viktig grund, inte bara för att kunna ta till sig samhällsinformation, utan även för att utveckla minnesförmåga och möjlighet att uppfatta även talade budskap. Människan behöver kunna läsa för att minnas, förstå och kommunicera så bra som möjligt. Och ska man ändå lära sig att läsa, så varför inte göra det med en bra bok som är rolig, eller intressant, eller skrämmande, eller upprörande?

I DN beskrivs också hur boken Jag är Zlatan fick unga killar att börja läsa, något som vi märkte här på Digitala biblioteket eftersom den  fick e-boksutlåningen att explodera. E-boksutlåningen är den del av bibliotekets verksamhet som fortsätter att växa mest. Detta har lett till oro hos förlagen som prövar olika metoder för att hindra e-böckerna från att nå fram till låntagarna som karantän, att ta bort populära titlar, och en kommande ny prismodell som riskerar att helt underminera bibliotekens roll som läsfrämjande instans i samhället. Prismodellen har jag berättat om här, och den nämns också i den intervju som DN gjorde med mig i dagens tidning.

I artikeln säger jag att det finns en enorm potential i e-böcker på bibliotek. Om samhället strävar efter en hög läsförmåga hos sin befolkning så har biblioteket en viktig roll tillsammans med skolan. E-böckerna är en utmärkt möjlighet att nå ut till fler läsare så att fler får chansen att ta del av litteratur och fakta. Det som krävs nu är att biblioteken tar ett större ansvar för sina användare även digitalt, bland annat genom att själva styra över e-boksutlåningen istället för att vara i händerna på förlag och andra aktörer. Jag har skrivit mer om det tidigare här.

I slutet av DN-artikeln nämns att vi i Stockholms stad, tillsammans med Malmö stadsbibliotek, nu startar ett projekt för ett nationellt digitalt bibliotek, öppet för alla landets kommuner som vill delta. Det gör vi just för att kunna ta mer ansvar för våra användare. Om du är intresserad av att veta mer om detta spännande projekt, så kom gärna och besök oss på scenen och i vår monter på Digitala Torget på Bok- och Biblioteksmässan den 25 september. Eller läs mer här framöver.

Lästips 1: Om du som jag tänker lite extra på Birgitta Stenberg dessa dagar, passa gärna på att låna hennes Eldar och is som bland annat finns som e-bok och som berättar om hennes bakgrund och uppväxt.

Lästips 2:  Lotta Olssons 10 tips som får barn att börja läsa.

Sexhundra e-böcker på engelska!

27 juni 2014

Äntligen kan de som gärna läser på engelska (och det är många, det vet vi bland annat från våra e-boksenkäter) hitta massor med e-böcker på biblioteket.se. Vi har genom ett samarbete med Publit/Atingo fått tillgång till en samling som tagits fram av Michael Cook. Bland titlarna, som distribueras utan DRM, finns både klassiker som Moby Dick, Pride and Predjudice, A Room with a View, Wuthering Heights, Alice in Wonderland och Ulysses, men också engelska översättningar av författare som H. C. Andersen, Flaubert, Dumas, Dostojevskij och Tolstoj. Deckare och spänning fanns det gott om redan på den här tiden (Shelly, Doyle och Poe), och glädjande nog finns flera barn- och ungdomsböcker.

305918Michael Cook håller till i Manchester (en stad som producerat så skilda författarbegåvningar som Richmal Crompton – Billböckerna – och Anthony Burgess, som bland annat skrivit A Clockwork Orange). Manchester har, i likhet med Sverige, ett klimat som väl lämpar sig för bokläsning (det där att det regnar på tvären är faktiskt sant!). Så det är kanske inte helt oväntat att Michaels passion är böcker, närmaste bestämt att digitalisera litterära verk med fri upphovsrätt, det som på engelska kallas public domain. Han började som volontär i projekt Gutenberg redan på 90-talet, men upptäckte snart att kvaliteten på denna entusiastdrivna satsning ofta kom i andra rummet. Många av verken innehöll både korrfel och undermålig metadata. 2006 startade Michael därför sitt eget projekt, med målsättningen att producera upphovsrättsligt fria e-böcker av absolut högsta kvalitet och distribuera dem gratis via egna sajten epubbooks.com.

Så här säger Michael Cook:

- Det är great att kunna nå ut till svenska låntagare! Den svenska modellen för e-boksutlåning är unik, och det är roligt att få vara med och göra den ännu bättre!

Böckerna som nu finns i Stockholms stadsbiblioteks bestånd förmedlas via Publit/Atingo, vilket gör att det kommer att kosta en dryg krona för varje lån för biblioteket (för låntagarna är det som alltid gratis). Jag tycker det är toppen att Publit/Atingo gör detta möjligt, men samtidigt måste man ju fråga sig varför inte biblioteken har en organisation som kan hantera sådana här frågor för alla bibliotek. Det ”naturliga” skulle väl vara att en e-bok är lika tillgänglig vare sig man bor i Stockholm eller Stolpås. Vi kan hoppas att Kungliga biblioteket nu tar tag i frågan. De har fått i uppdrag att se över frågan, och fria titlar står högt på listan. Sveriges folkbibliotek behöver en infrastruktur som kan stödja både lån och avtal på ett smidigt sätt.

Några boktips på biblioteket.se

Framgång på e-boksfronten

29 juni 2013

Nu stundar en tid då läsning i hängmattan, i solstolen eller i annan läsvänlig miljö med all sannolikhet kommer att nå sin höjdpunkt. Glädjande nog sammanfaller den med att drygt hundra nya e-bokstitlar finns tillgängliga på Stockholms stadsbibliotek. Semesterläsningen är räddad!

Detta tillskott av e-böcker hade dock inte varit möjligt om inte ett oväntat möte uppstått i efterdyningarna av det skyttegravskrig som rått mellan bibliotek och förläggare en längre tid. Striden har gällt villkoren för kommersiell försäljning av e-böcker kontra utlåning.

När röken och dammet väl hade lagt sig stod ett folkbibliotek och ett förlag kvar på slagfältet och upptäckte att de, trots att de antogs vara fiender, hade en gemensam syn på värdet av att fler böcker hittar fram till sina läsare. Resultatet har blivit ett avtal där förlaget – Ordfront – under en försöksperiod gör ett par hundra titlar tillgängliga som e-böcker för utlåning på Stockholms stadsbibliotek. Det innebär att det ganska magra utbudet av svenska e-bokstitlar ökar och att låntagarna får tillgång även till helt nyutgivna böcker. De flesta andra förlag väljer att hålla nya e-böcker i karantän under en längre period innan de får lånas ut på biblioteket.

Under perioden testas också en mer differentierad prismodell än den som förlagens gemensamma e-boksdistributör E-lib använder sig av. Biblioteket betalar mindre för de av Ordfronts titlar som är äldre än för de som är nya.

Stockholms stadsbiblioteks del av avtalet är att hjälpa till med att digitalisera 25 titlar för att ytterligare öka utbudet av e-böcker. Stockholmarna kommer att få vara med och påverka urvalet av dessa titlar lite längre fram i sommar. Under tiden kan man till exempel låna Johanna Langhorst aktuella intervjubok ”Förortshat”, eller ”Pensionsbluffen – tryggheten som gick upp i rök” av Joel Dahlberg. Två av många uppmärksammade faktaböcker som nu går att låna och ladda ner till mobilen, surfplattan eller datorn och ta med sig till campingplatsen eller båten. Titta gärna lite extra efter e-bokstips på Biblioteket.se så här inför sommarsäsongen.

Viktigast med pilotprojektet, utöver fler e-böcker och en flexiblare prismodell, är att ett bibliotek och ett förlag visar att det går att lämna dödläget och faktiskt göra något gemensamt för den växande gruppen e-boksläsare. Det anser både Inga Lundén, stadsbibliotekarie vid Stockholms stadsbibliotek och Pelle Andersson, VD för Ordfront.

Låna ”Förortshat”

Låna ”Pensionsbluffen

Här kan du se alla titlar från Ordfront

Nyheter på biblioteket.se

07 februari 2013

Stockholms stadsbiblioteks webbplats biblioteket.se uppdateras och utvecklas ständigt. Vi skiljer på frontendutveckling, det vill säga det som direkt syns för användaren i form av gränssnitt och funktioner och backend, det vill säga det som sker bakom kulisserna för att allt ska fungera (prestanda, teknik etc). Den senaste tiden har fokus legat på backend men vissa frontend funktioner syns också.

Några av de senaste förbättringarna:

  • Kundtjänst har en egen ingång / genväg på startsidan
  • För att ladda ner fria ebokstitlar behöver man inte längre logga in
  • Relevansrankningen är förbättrad
  • I fullposten har delen med andra versionen uppdaterats och stadats upp. Om det finns en eboksversion kommer den högst.
  • Buggfix: automatisk utloggning på strömmande meiedier efter15 minuter är löst
  • Buggfix: vissa nya ebokstitlar syntes inte, är löst
  • Buggfix: i boksnurran visas alla titlar nu, inte bara fem

Öppna bibliotek stänger

16 januari 2013

 

Strax före jul meddelade Libris-avdelningen på KB att de lägger ner Öppna bibliotek. Detta är en mycket tråkig nyhet både för oss på Stockholms stadsbibliotek och för alla andra folkbibliotek.

Öppna bibliotek utvecklades av Stockholms stadsbibliotek och Kultur i Väst med bidrag från Kulturrådet. Det är/var en tjänst där bibliotek delar innehåll mellan sig. Till exempel har användare och bibliotekspersonal kunnat skriva boktips, omdömen och sätta betyg. Öppna bibliotek har varit ett frö till ett community med boken i centrum, något som användare av bibliotekswebbar verkligen uppskattar och efterfrågar. Även tjänsten boktips.net har utnyttjat plattformen.
Nedläggningen innebär att 5 000 boktips från bibliotekspersonal i Sverige, nästan dubbelt så många omdömen och drygt 17 000 betyg skrivna av användare inte längre finns tillgängliga för landets bibliotek.

Att Öppna bibliotek stänger tycker vi på Stockholms stadsbibliotek är beklagligt. I tider av knappa resurser och ökande krav från användarna behöver folkbiblioteken plattformar som gör det möjligt att kostnadseffektivt producera, administrera och dela innehåll. Innehåll som krävs för bygga användarorienterade, inspirerande tjänster som också möjliggör delaktighet från lokala bibliotek och dess användare. Det var för att möta detta behov som Öppna Bibliotek byggdes.
När nu Öppna bibliotek försvinner finns det inga garantier för att innehållet finns tillgängligt i den framtid då KB avser att “införliva” det i den nationella katalogen. Data av den här typen är färskvara och om det inte uppdateras löpande tappar det raskt i värde, troligen snabbare än vad nationella kataloger byggs.

På Stockholms stadsbibliotek funderar vi nu på hur vi ska upprätthålla och utveckla våra datamängder framöver. Kanske finns det fler som vill göra detsamma? Folkbibliotek som har intresse av att dela data som i dagsläget inte ryms inom den nationella katalogen är välkomna att kontakta oss för en diskussion om framkomliga vägar för att fortsätta med någon form av nationell samverkan kring öppet och inspirerande innehåll. Utvecklingen av det digitala biblioteket måste fortsätta!

Läs mer här om Öppna bibliotek

Här finns Boktips.net

Dags att ge användarna en bättre upplevelse av bibliotekens digitala kanaler!

02 januari 2013

Under 2012 har arbete pågått med en förstudie som heter ”Bättre användarupplevelse i bibliotekens digitala kanaler”. Nu är rapporten från förstudien klar (och finns att läsa här). Syftet har, som rubriken säger, varit att ta reda på vad som krävs av bibliotekens digitala tjänster för att bli bättre och mer angelägna för alla användare.

Projektet har varit ett samarbete mellan Stockholms stadsbibliotek, avdelningen för Libris på Kungliga biblioteket och Barnens Bibliotek (Kulturrådet). Vi har utgått från användarnas behov och förväntningar, som vi tagit reda på genom ett stort antal djupintervjuer och kompletterat med enkäter. I rapporten har vi gett förslag på nationell och regional samverkan kring hur man ska kunna kvalitetssäkra och utveckla innehållet i bibliotekens digitala tjänster. Det rapporten visar är att innehållet behöver förbättras om det ska vara möjligt att skapa nya, attraktiva digitala tjänster både för barn och för vuxna.

När rapporten skickades på en remissrunda under hösten visade det sig att i stort sett alla tyckte att det här var angelägna frågor som måste lösas, gärna på nationell nivå för att nå bäst effekt. ”Nationell nivå” betyder inte att det sitter en anonym samling människor och centralstyr, utan att biblioteksvärlden hanterar vissa centrala frågor som en stark part istället för många små. Resultatet blir delningsbara tjänster som håller en hög och kostnadseffektiv nivå. Och den höga nivån behövs: att lyckas levereras bra innehåll i de digitala kanalerna är en överlevnadsfråga för biblioteken.

Det är också helt avgörande att inte utgå från ett organisationsperspektiv när man skapar digitala bibliotekstjänster utan att hela tiden behålla användarperspektivet. Såvitt vi vet är den här rapportens behovskartläggning den största som gjorts för åtminstone folkbibliotekens målgrupper. Remissinstanserna har varit mycket positiva till kartläggningen. Bland annat skriver länsbibliotekarien Peter Alsbjer i sin blogg att processen måste ”börja med att fråga dem som ska använda tjänsten. Att vi själva sitter och gissar är inte rätt väg”.

En av de viktigaste slutsatserna i förstudien är att det saknas en gemensam organisation för det digitala folkbiblioteket som kan hantera de problem som beskrivs i rapporten, och som kan samverka med andra nationella tjänster som exempelvis den nationella katalogen Libris. Förstudien föreslog tjänsten Öppna bibliotek som ett embryo till en sådan nationell organisation, i kombination med Barnens bibliotek för att kunna arbeta mot de viktiga målgrupperna barn och deras förmedlare. Eftersom KB, Kungliga biblioteket, tagit över tjänsten Öppna bibliotek ungefär samtidigt som man fick sitt utökade uppdrag även för folkbiblioteken, föreföll tjänsten som en bra första grundsten i ett digitalt biblioteksbygge. Men när förstudien var i det närmaste klar meddelade KB, och avdelningen för Libris att man lägger ner Öppna bibliotek. Det är därför just nu en öppen fråga hur en gemensam organisation för det digitala folkbiblioteket ska kunna byggas. Förhoppningsvis kan goda idéer födas av rapportens beskrivning av användarnas behov och av kvalitetskraven som måste ställas på innehållet i digitala tjänster.

Läs slutrapporten (pdf)

Delrapporeter och bilagor (pdf:er):

Delrapport 1 ”Användarnas behov i det digitala biblioteket”.

Delrapport 2 ”Avgörande informationsmängder för digitala bibliotekstjänster”.

Bilaga 1: Remissunderlaget

Bilaga 2: Remissvaren

Bilaga 3: SWOT-analys för det digitala biblioteket

Bilaga 4: Deltagarlista seminarium 22/10 2012

Enad front för e-boken!

23 november 2012

Det lilla ordet ”avtal” är kanske inte det som väcker mest entusiasm och nyfikenhet. Men vissa avtal är verkligen något att tala om. SSB har idag undertecknat ett ytterst viktigt avtal – ett pilotprojekt mellan bokförlaget Ordfront och Stockholms stadsbibliotek. Rent tekniskt är avtalet enkelt. Idéerna bakom dem desto större. Och symboliskt tror jag rent av det kan vara banbrytande!

Avtalet gäller ett pilotprojekt för e-boksutlåning som sträcker sig över 20 månader. Rent faktiskt får då biblioteket tillgång till ytterligare 300 e-böcker. Förutom att Stockholms stadsbibliotek genom detta kan erbjuda fler e-bokstitlar totalt, kan vi också erbjuda låntagarna helt nyutgivna böcker (många av förlagen håller i dag nya e-böcker i karantän, som kan sträcka sig från i ett par månader till obestämd tid).

Det som är banbrytande är att vi får tillfälle att testa modeller för e-boksutlåningen och samarbete över huvud taget. Jag har länge förespråkat en differentierad modell, där äldre e-böcker skulle vara billigare att låna ut än nya. Nu har vi en sådan modell: för frontlist, nya titlar, betalar biblioteket 25 spänn per lån, för äldre titlar 15 kronor. Dessutom ser vi till att få fram ännu fler titlar genom att stå för digitaliseringen av 25 böcker (till en kostnad av 4 500:-/titel), som vi får låna ut helt utan kostnad.

Simuleringar vi gjort visar på att vi trots det faktum att nya titlar kan tillgängliggöras sänker kostnaderna för utlåningen jämfört med Elibavtalet.

Vi får också tillfälle att slå våra kloka huvuden ihop när det gäller sådant som metadata (till exempel ämnesord), beskrivningstexter av böckerna (de som finns i dag lämnar ofta en del övrigt att önska), redaktionellt kringmaterial som författarintervjuer samt användargenererat material (till exempel betyg, boktips, listor) – och inte minst statistik på användningen.

Men det kanske allra viktigaste är att vi testar något över huvud taget. Att vi kommer framåt med e-boksfrågan. E-boken har blivit förlagens svarta får – det framstår som de inte vet hur de ska hantera den. Men, och det är det viktigaste för biblioteket – läsarna gillar e-boken! De vill gärna läsa fler e-böcker, och för att det ska bli verklighet krävs fler titlar.

Att det blev just Ordfront vi samarbetar med har flera anledningar. Jag lärde känna Pelle Andersson, vd för Ordfront, när han satt som representant från Förläggarföreningen och förhandlade om e-böcker. Det visade sig med tiden att hans och min vision verkade ha en del gemensamt.

Pelle har tidigare jobbat på Aftonbladet, just under den tid då tidningen satsade brett (och med tiden lönsamt) på att på att bli Sveriges bästa nättidning. Så här skrev han redan 2011 i en debattartikel i Svensk Bokhandel:

”Rädsla är den absolut sämsta grunden för kreativitet. Och en bransch som bokbranschen existerar inte utan kreativitet. [---] Förläggarna och bokhandlarna borde snabbt lägga fram en gemensam strategi för den digitala framtiden. [---] Vi måste se till att vår backlist får nytt liv med pod-utgivningen – vi måste skapa system för nedladdning av e-böcker i den fysiska bokhandeln. Vi måste göra e-böckerna och app-böckerna till handelsplatser av fysiska böcker och pod-böcker. [---] Möjligheterna är oändliga – men det krävs mycket kreativitet. Och samarbete. När kan vi ses och snacka?”

Jag önskar Pelle lycka till i snacket med bokhandlarna, och är glad för att han även valde att snacka med biblioteket!

Nu får båda parter – förlag och bibliotek – se vad resultatet av detta snack kan ge. I en bransch som präglats av rädsla, försiktighet och en ovilja att ta tag i problemet känns det som en stor seger. Äntligen får vi tillfälle att testa oss fram till fungerande modeller. Och vid närmare eftertanke är vi nog tre parter – förlag, bibliotek och läsare.

Vi kommer att fortsätta rapportera här på bloggen hur det går för oss, och för e-boken.

Läs hela Pelles debattinlägg i Svensk bokhandel här.

85 000 talböcker till Stockholmarna

20 november 2012

Stockholms stadsbibliotek (SSB) arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågor, både ute på biblioteken och på webben. Bibliotekets låntagare ställer höga krav på tillgänglighet av både medier och öppettider vilket ställer krav på ett tillgängligt digitalt bibliotek. Via webben når biblioteket en stor del av låntagarna dygnet runt.

Ambitionen är att erbjuda bibliotekets tjänster både i det fysiska biblioteket och i det digitala biblioteket. Tjänster som alla låntagare kan ta del av oavsett eventuella funktionshinder som läs- och skrivsvårigheter, rörelsehinder, kognitiv funktionsnedsättning, synskada med flera.

Ett projekt som fokuserat på tillgänglighet är Dollyprojektet som har avslutats och levererats under året.

En viktig användargrupp när man arbetar med tillgänglighet är de låntagare med behov av talböcker. Tidigare har dessa låntagare varit tvungna att låna DAISY-skivor specialanpassade för DAISY-spelare. Dessa DAISY-skivor lånas antingen genom att låntagaren går in på ett bibliotek och får en cd-romskiva med sig hem eller genom att ringa och beställa hem skivan via posten. Detta har många, både låntagare och personal, upplevt som begränsande.

Dolly (Daisy OnLine LibrarY) innebär åtkomst till Talboks- och Punktskriftsbibliotekets katalog med talböcker via webbgränssnitt, vilket i praktiken innebär att talbokslåntagaren kan sitta hemma och ladda ner talboksfiler till sin dator.

På SSB har de bibliografiska talboksposterna från BTJ integrerats med övriga poster i bibliotekssystemet. Detta ger de registrerade talbokslåntagarna möjlighet att ta del av talböckerna inom ramen för det digitala biblioteket. Talbokslåntagarna får även tillgång till ett stort utbud av andra typer av medier som strömmande ljudböcker, e-böcker, filmer, musik etc. I det digitala biblioteket är hela bibliotekets utbud samlat och sammankopplat med böckerna i form av exempelvis biblioteksevenemang av författarträffar, relevanta artiklar och lästips.

För användarna innebär det en avsevärd förbättring av tillgången till talböcker. I Stockholmarnas digitala bibliotek finns nu direkt tillgång till 85 000 digitala talböcker dygnet runt! Detta utan krav på ytterligare konton, berättigade talbokslåntagare använder helt enkelt sitt vanliga bibliotekskort.

Arbetet med Dollyprojektet är bara början. Med talböckerna integrerade i det digitala biblioteket har det första steget tagits för fortsatt tillgänglighetsarbete på biblioteket.

Många goda idéer föddes under Dollyprojektets gång och en av dessa har SSB realiserat i form av ett projekt. SSB har fått  finansiering av Stockholms stads e-tjänstprogram för att ytterligare öka tillgängligheten på bibliotekswebben.

Projektet arbetar med två parallella spår dels en översyn och förbättring av befintliga funktioner på bibliotekswebben med syfte att öka tillgängligheten och förbättra arbetsprocesserna, dels med att ta fram en separat webbtjänst för personer med läs- och skrivsvårigheter.

Webbtjänsten syftar till att erbjuda en avskalad och förenklad söktjänst. Den erbjuder bland annat låntagaren en möjlighet att antingen skriva in sökord i ett sökfält med både sökförslag och rättstavningshjälp eller söka fram boken med hjälp av olika kategorier. Tjänsten har även ett avskalat gränssnitt för nedladdning och direkt strömmande läsning. Fokus är böcker att lyssna på och söktjänsten innehåller följdaktligen bibliotekets utbud av talböcker och ljudböcker.

Under hösten utförs ett antal användningstester på webbtjänsten. Vi har som ambition att träffa användare med olika typer av funktionsnedsättning för att få ett brett underlag inför framtida utveckling. Reaktionerna på användningstesterna har varit väldigt positiva och visat att vi är på rätt väg. Vi har också fått mycket positiv respons från olika handikapporganisationer som Dyslexiförbundet och FUB (Föreningen för Utvecklingsstörda Barn o ungdomar). Det finns ett stort behov av anpassade tjänster som inkluderar fler låntagare.

 

 

 

 

 

Startsida – Prototyp e-tjänst Öka tillgängligheten

 
 
 
 

Prototyp strömmande

 

Ladda ner talböcker direkt hos Stockholms stadsbibliotek

03 maj 2012

Som en del av Stockholms stadsbiblioteks satsning på det digitala biblioteket och tillgänglighet är det nu möjligt att ladda ner talböcker direkt från webbplatsen http://biblioteket.stockholm.se Genom sin vanliga inloggning hos biblioteket kan låntagare med några få klick ladda ner en talbok utan att behöva byta webbplats och gränssnitt.

Som registrerad talbokslåntagare på Stockholms stadsbibliotek laddar man ner talböcker i DAISY-format (DAISY ljud eller DAISY text och ljud) till den egna datorn i form av mp3-filer.

Alla låntagare kan provlyssna ett stycke ur boken och är du registrerad och inloggad som talbokslåntagare kan du ladda ner den till din dator.

Stockholms stadsbibliotek har integrerat de bibliografiska talboksposterna med övriga poster i bibliotekssystemet. Detta ger ett enhetligt sökindex för alla poster oavsett format.  De nedladdningsbara talböckerna är sökbara precis som övriga medier och det är möjligt att filtrera fram önskad talbok med hjälp av befintligt sökträd.

I ett gemensamt projekt med TPB har Stockholms stadsbibliotek utvecklat ett tekniskt gränssnitt som gör det möjligt att hämta talböckerna direkt från TPB när låntagaren väljer att ladda ner boken.

Detta är ett första steg i utvecklingen av nedladdningsbara talböcker. Utvecklingen fortsätter och varvas med användningstester. Vid användningstesterna träffar vi våra låntagare som då får testa systemet och chans att ge synpunkter inför framtida utvecklingsinsatser.

/Annica Oreland och Elisabet Fornell