Arkiv för ‘Teknik’

Öppna bibliotek stänger

16 januari 2013

 

Strax före jul meddelade Libris-avdelningen på KB att de lägger ner Öppna bibliotek. Detta är en mycket tråkig nyhet både för oss på Stockholms stadsbibliotek och för alla andra folkbibliotek.

Öppna bibliotek utvecklades av Stockholms stadsbibliotek och Kultur i Väst med bidrag från Kulturrådet. Det är/var en tjänst där bibliotek delar innehåll mellan sig. Till exempel har användare och bibliotekspersonal kunnat skriva boktips, omdömen och sätta betyg. Öppna bibliotek har varit ett frö till ett community med boken i centrum, något som användare av bibliotekswebbar verkligen uppskattar och efterfrågar. Även tjänsten boktips.net har utnyttjat plattformen.
Nedläggningen innebär att 5 000 boktips från bibliotekspersonal i Sverige, nästan dubbelt så många omdömen och drygt 17 000 betyg skrivna av användare inte längre finns tillgängliga för landets bibliotek.

Att Öppna bibliotek stänger tycker vi på Stockholms stadsbibliotek är beklagligt. I tider av knappa resurser och ökande krav från användarna behöver folkbiblioteken plattformar som gör det möjligt att kostnadseffektivt producera, administrera och dela innehåll. Innehåll som krävs för bygga användarorienterade, inspirerande tjänster som också möjliggör delaktighet från lokala bibliotek och dess användare. Det var för att möta detta behov som Öppna Bibliotek byggdes.
När nu Öppna bibliotek försvinner finns det inga garantier för att innehållet finns tillgängligt i den framtid då KB avser att “införliva” det i den nationella katalogen. Data av den här typen är färskvara och om det inte uppdateras löpande tappar det raskt i värde, troligen snabbare än vad nationella kataloger byggs.

På Stockholms stadsbibliotek funderar vi nu på hur vi ska upprätthålla och utveckla våra datamängder framöver. Kanske finns det fler som vill göra detsamma? Folkbibliotek som har intresse av att dela data som i dagsläget inte ryms inom den nationella katalogen är välkomna att kontakta oss för en diskussion om framkomliga vägar för att fortsätta med någon form av nationell samverkan kring öppet och inspirerande innehåll. Utvecklingen av det digitala biblioteket måste fortsätta!

Läs mer här om Öppna bibliotek

Här finns Boktips.net

Test av läsplattor: Kobo Touch och Kindle Fire

29 november 2012

Vi på biblioteket får regelbundet frågor från våra användare om e-böcker och läsplattor. Det brukar handla om allt från hur man kommer igång, nedladdningar som inte fungerar och kryptiska felmeddelanden. Vi försöker hålla oss á jour med de största plattorna på marknaden för att veta hur våra tjänster fungerar på olika plattformar och för att kunna besvara användarnas frågor. Nu har vi köpt in två läsplattor, Kobo Touch och Kindle Fire.

 

Kindle Fire och Kobo Touch

 

Kobo Touch

Kobo Touch är en lätt och slimmad läsplatta med wifi, det finns inga knappar förutom en menyknapp och en påslagningknapp. E-inkskärmen på 6 tum är tydlig och skarp.
Kobo var tidigt ute med att utveckla sociala funktioner i sina appar och läsplattor, som att möjliggöra delning av boktips och citat i sociala medier. En del av detta finns även inbyggt i Kobo Touch i funktionen Reading Life som presenterar statistik på ens läsning och ger utmärkelser i form av märken (badges) när ett visst antal böcker blivit lästa eller när man kopplar samman tjänsten med ett Facebook-konto.

Läsning av epub-filer fungerar utmärkt, man kan ställa in både skärpa och svärta på texten, förutom storlek och typsnitt. Pdf-filer fungerar sämre, i och med att formatet är mer statiskt. Att förstora texten är nödvändigt eftersom den annars blir för liten, något man tyvärr inte kan göra genom att ”nypa och dra” på skärmen direkt utan måste välja förstora i menyval. Eftersom plattan saknar fysiska knappar att bläddra sida med blir det väldigt krångligt i förstorat läge. Man måste ”swipa” först till höger tills man når kanten av den nuvarande sidan, sedan kan man swipa igen för att bläddra och sedan ta sig tillbaka till vänsterkanten av sidan för att läsa texten. Att läsa dikter, som ofta behöver vara i pdf-format för att radbrytningen ska bli korrekt, är därmed inget att rekommendera på just denna platta.

Kobo Touch klarar Adobes DRM-skydd men det går inte att auktorisera plattan via wifi utan dator och Digital Editions krävs. Men lika bra är det eftersom det ändå inte fungerar att ladda ner bibliotekets e-böcker via plattans webbläsare. Troligtvis kan webbläsaren inte hantera de script som Elib har. Webbläsaren är undangömd under Settings – Extras och beskrivs vara en bonus som inte officiellt stöds av Kobo. Vissa fria e-böcker verkar gå bra att ladda ner, men webbläsaren kraschar på flera sidor. Det säkraste är att föra över e-böckerna via dator.

Man kan också köpa e-böcker i Kobo Books som är inbyggt i gränssnittet eller ladda ner någon av de ca 200 fria titlarna som finns sökbara. På Kobos webbsida finns många fler gratis e-böcker, men de verkar man behöva föra över via en dator för att kunna läsa.

Kobo har också en självpubliceringsplattform, den intresserade kan läsa mer på www.kobobooks.com/kobowritinglife.

För sitt relativt låga pris på ca 1200 kr är plattan acceptabel, sin usla webbläsare till trots.

Kindle Fire 7”

Kindle Fire är i grunden en enklare surfplatta med ett av Amazon anpassat Android operativsystem. Det fungerar alltså fint att använda internet på plattan, även om skärmen inte är lika högupplöst som på exempelvis nyare iPhone eller iPad. Plattan är också väl tung för att passera som smidig och bekväm att läsa böcker på.

Plattan släpptes i USA i september 2011 och säljs även i Sverige även om den egentligen inte är anpassad för svenska, eller för den delen europeiska, användare. Problemet är det inte går att ladda ner appar eftersom Amazon har en egen Appstore som kräver att man har en adress i USA, IP-adress i USA och ett amerikanskt kreditkort. Det fungerar heller inte att surfa in på Google Play Store via webbläsaren eftersom plattan inte stöds av Google Play. Det fungerar dock att köpa Amazons e-böcker direkt i plattan med svensk adress och kreditkort.

Det går att ladda ner och installera appar om man kan få tag på installeringsfilen utanför dessa Appstores, exempelvis från tjänstens egen hemsida. Man måste först ändra i plattans inställningar för att tillåta att appar från okända sidor får installeras. Jag testade att installera både Bluefire och Overdrive, med resultatet att jag inte kunde välja vilken app boken skulle öppnas i utan den öppnades bara i den ena.

För att installera Bluefire Reader gör man så här:

  • Öppna Settings (det lilla kugghjulet längst upp till höger). Välj More och Device. Där kan man aktivera Allow Installation of Application from Unknown Sources.
  • Öppna sedan webbläsaren och ladda ner appen från Bluefires hemsida www.bluefirereader.com/files/BluefireReader.apk.
  • En liten etta (1) dyker då upp längst upp på skärmen, klicka på den och sedan på den nedladdade filen för att installera appen på plattan.
  • Auktorisera sedan appen med ditt Adobe id för att kunna ladda ner e-böcker från biblioteket.

Kindle Fire kostar ca 1700, vilket är ett lågt pris för en surfplatta, om än enkel, men ett högt pris för en surfplatta där centrala funktioner är begränsade till kunder i USA.

85 000 talböcker till Stockholmarna

20 november 2012

Stockholms stadsbibliotek (SSB) arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågor, både ute på biblioteken och på webben. Bibliotekets låntagare ställer höga krav på tillgänglighet av både medier och öppettider vilket ställer krav på ett tillgängligt digitalt bibliotek. Via webben når biblioteket en stor del av låntagarna dygnet runt.

Ambitionen är att erbjuda bibliotekets tjänster både i det fysiska biblioteket och i det digitala biblioteket. Tjänster som alla låntagare kan ta del av oavsett eventuella funktionshinder som läs- och skrivsvårigheter, rörelsehinder, kognitiv funktionsnedsättning, synskada med flera.

Ett projekt som fokuserat på tillgänglighet är Dollyprojektet som har avslutats och levererats under året.

En viktig användargrupp när man arbetar med tillgänglighet är de låntagare med behov av talböcker. Tidigare har dessa låntagare varit tvungna att låna DAISY-skivor specialanpassade för DAISY-spelare. Dessa DAISY-skivor lånas antingen genom att låntagaren går in på ett bibliotek och får en cd-romskiva med sig hem eller genom att ringa och beställa hem skivan via posten. Detta har många, både låntagare och personal, upplevt som begränsande.

Dolly (Daisy OnLine LibrarY) innebär åtkomst till Talboks- och Punktskriftsbibliotekets katalog med talböcker via webbgränssnitt, vilket i praktiken innebär att talbokslåntagaren kan sitta hemma och ladda ner talboksfiler till sin dator.

På SSB har de bibliografiska talboksposterna från BTJ integrerats med övriga poster i bibliotekssystemet. Detta ger de registrerade talbokslåntagarna möjlighet att ta del av talböckerna inom ramen för det digitala biblioteket. Talbokslåntagarna får även tillgång till ett stort utbud av andra typer av medier som strömmande ljudböcker, e-böcker, filmer, musik etc. I det digitala biblioteket är hela bibliotekets utbud samlat och sammankopplat med böckerna i form av exempelvis biblioteksevenemang av författarträffar, relevanta artiklar och lästips.

För användarna innebär det en avsevärd förbättring av tillgången till talböcker. I Stockholmarnas digitala bibliotek finns nu direkt tillgång till 85 000 digitala talböcker dygnet runt! Detta utan krav på ytterligare konton, berättigade talbokslåntagare använder helt enkelt sitt vanliga bibliotekskort.

Arbetet med Dollyprojektet är bara början. Med talböckerna integrerade i det digitala biblioteket har det första steget tagits för fortsatt tillgänglighetsarbete på biblioteket.

Många goda idéer föddes under Dollyprojektets gång och en av dessa har SSB realiserat i form av ett projekt. SSB har fått  finansiering av Stockholms stads e-tjänstprogram för att ytterligare öka tillgängligheten på bibliotekswebben.

Projektet arbetar med två parallella spår dels en översyn och förbättring av befintliga funktioner på bibliotekswebben med syfte att öka tillgängligheten och förbättra arbetsprocesserna, dels med att ta fram en separat webbtjänst för personer med läs- och skrivsvårigheter.

Webbtjänsten syftar till att erbjuda en avskalad och förenklad söktjänst. Den erbjuder bland annat låntagaren en möjlighet att antingen skriva in sökord i ett sökfält med både sökförslag och rättstavningshjälp eller söka fram boken med hjälp av olika kategorier. Tjänsten har även ett avskalat gränssnitt för nedladdning och direkt strömmande läsning. Fokus är böcker att lyssna på och söktjänsten innehåller följdaktligen bibliotekets utbud av talböcker och ljudböcker.

Under hösten utförs ett antal användningstester på webbtjänsten. Vi har som ambition att träffa användare med olika typer av funktionsnedsättning för att få ett brett underlag inför framtida utveckling. Reaktionerna på användningstesterna har varit väldigt positiva och visat att vi är på rätt väg. Vi har också fått mycket positiv respons från olika handikapporganisationer som Dyslexiförbundet och FUB (Föreningen för Utvecklingsstörda Barn o ungdomar). Det finns ett stort behov av anpassade tjänster som inkluderar fler låntagare.

 

 

 

 

 

Startsida – Prototyp e-tjänst Öka tillgängligheten

 
 
 
 

Prototyp strömmande

 

Ladda ner talböcker direkt hos Stockholms stadsbibliotek

03 maj 2012

Som en del av Stockholms stadsbiblioteks satsning på det digitala biblioteket och tillgänglighet är det nu möjligt att ladda ner talböcker direkt från webbplatsen http://biblioteket.stockholm.se Genom sin vanliga inloggning hos biblioteket kan låntagare med några få klick ladda ner en talbok utan att behöva byta webbplats och gränssnitt.

Som registrerad talbokslåntagare på Stockholms stadsbibliotek laddar man ner talböcker i DAISY-format (DAISY ljud eller DAISY text och ljud) till den egna datorn i form av mp3-filer.

Alla låntagare kan provlyssna ett stycke ur boken och är du registrerad och inloggad som talbokslåntagare kan du ladda ner den till din dator.

Stockholms stadsbibliotek har integrerat de bibliografiska talboksposterna med övriga poster i bibliotekssystemet. Detta ger ett enhetligt sökindex för alla poster oavsett format.  De nedladdningsbara talböckerna är sökbara precis som övriga medier och det är möjligt att filtrera fram önskad talbok med hjälp av befintligt sökträd.

I ett gemensamt projekt med TPB har Stockholms stadsbibliotek utvecklat ett tekniskt gränssnitt som gör det möjligt att hämta talböckerna direkt från TPB när låntagaren väljer att ladda ner boken.

Detta är ett första steg i utvecklingen av nedladdningsbara talböcker. Utvecklingen fortsätter och varvas med användningstester. Vid användningstesterna träffar vi våra låntagare som då får testa systemet och chans att ge synpunkter inför framtida utvecklingsinsatser.

/Annica Oreland och Elisabet Fornell

Version 3.0 av webbplatsen biblioteket.se

04 april 2012

Webbplatsen Biblioteket.se uppdateras ständigt. Idag görs en större release, version 3.0  med flera olika delar.   Nyheterna finns främst  inom sök, filtersökning, mina sidor och  presentationsformat. Dessutom har en del buggar rättats. En testversion med begränsat antal digitala talböcker för direkt nedladdning (för berättigade talbokslåntagare). Några av nyheterna:

Sök/träfflista

  • CD /mp3  är tydligare uppmärkta så man ser skillnad (ej heltäckande, beroende på vilka uppgifter som finns i katalogposterna)
  • Filtrering på klassifikationskod möjlig
  • Sökning på serie ger träff och filtreringsmöjlighet
  • Sökning på årsintervall möjligt med dragreglage
  • Möjlighet att få en förenklad träfflista i tabellform (för kortare utskrifter)
  • Länkar till Libris, Ab katalogsök, bibliotek.se vid noll träffar
  • Markering direkt i träfflista att  boken finns inne, boken finns inne på mitt favoritbibliotek
  • Man kan välja hur många poster som ska visas, 25, 50 eller 100
  • Alla informationsfält är valbara filter/fasetter i träfflistan
  • Rättstavningsförslag uppdaterat

Övrigt

  • Automatisk utloggning efter 15 minuter (meddelande i förväg)
  • +/- tecken vid expandera lista är rättat
  • Index är uppdaterat med en mängd nya titlar, därför ändras också relevansrankningen
  • testversion med ett antal titlar av direkt nedladdning av digitala talböcker för berättigade låntagare

Myrdalböckerna också i iBookstore

31 januari 2012

Fortare än vi trodde finns nu Alva och Gunnar Myrdalböckerna också i Apples iBookStore att ladda ner gratis för alla. Det blev en fin present på vad som skulle ha varit Alva Myrdals 110-årsdag!

Gå in i iBookstore, sök på Myrdal och ladda ner.

Nya webben, utvecklingsprocessen

17 november 2011

I ett tidigare inlägg har vi skrivit om utvecklingsprocessen på Stockholms stadsbiblioteks virtuella enhet för mobilwebben. Det börjar dra ihop sig även för desktopwebben, då dagens biblioteket.se ska bytas ut mot beta.biblioteket.

Beta-versionen av desktopwebben släpptes till personalen i juni, och till allmänheten i augusti/september. Sedan dess har vi tagit in ett hundratal kommentarer, önskemål och buggrapporter. Vi har genomfört tre omgångar av användningstester, se separat blogginlägg.  Hela virtuella enheten, i synnerhet utvecklingsteamet och redaktionen har också listat utvecklingspotential, buggar och önskemål.

Redan under arbetet med mobilwebben hade vi en så kallad product backlog (vanligen kallad backlog) som i scrum och agil utveckling helt enkelt är en lista med funktioner som önskas och utveckling som ska göras. Dessutom har vi ett felrapporteringssystem kallat trac. Varje rapport, varje utvecklingsönskemål inifrån organisationen och från allmänheten hamnar i dessa listor.  Fel eller önskemål åtgärdas inte i ordning de kommer in, utan i en prioritetsordning. Listorna innehåller flera hundra punkter och tillägg kommer hela tiden. Backloggen ägs av beställargruppen och dess ledare och är styrande för hela utvecklingsprocessen.

Beställargruppen utgörs av hela virtuella enheten. Var och en har en egen specialkompetens och ett eget nätverk med kontakter inom och utom organisation där de fångar upp önskemål och strömningar. Gruppen träffas strax före varje sprint och bestämmer vilka funktioner som ska prioriteras och vad man vill ha ut av kommande sprint.

Sprinten är vanligtvis tre veckor (ibland två) och inleds med en sprintplanering. Då träffas utvecklingsteamet (scrumteamet) och beställargruppens ledare för att planera sprintens arbete. Den detaljerade sprintplaneringen syftar till att bryta ner arbetet inom sprintens tre veckor i hanterbara delar dag för dag för utvecklingsteamet. Genom att separera planeringen från utförandet, kan utvecklarna fokusera på att utföra i stället för att växla mellan planering och utförande vilket är mindre effektivt.  Förutom att detta är scrummetodik, är det också klassisk GTD-metodik från David Allen. Det man går igenom under sprintplaneringen är:

  • Vilka resurser har vi under denna sprint? Egna och konsulttimmar, hur används de bäst?
  • Backloggen gås igenom i detalj, punkt för punkt. Vad har ändrats, vilka punkter kan anses vara avklarade? Vilka kan föras nedåt i prioriteringen? Så kallade stoppers identifieras, dvs utan dem fungerar det inte alls. Vilka punkter i backloggen är kritiska, vilka är stora punkter och vilka är små?
  • Trac gås också igenom i detalj, punkt för punkt. Varje ärende (kallad ticket) finns med här. En del kan stängas, avklarade. Även här görs prioriteringar och kvarvarande tickets som är blockers (samma som stoppers) eller kritiska förs över till backloggen.

Därefter sker själva utvecklingen och åtgärderna under sprinten, av utvecklingsteamet.

Vid sprintens slut görs en sprintdemo för hela enheten då all utveckling, alla fixar som gjorts under sprinten visas upp. Sedan börjar nästa sprint…

Ladda ner e-bok enkelt via mobilwebben

26 maj 2011

Skärmdump på e-bok i mobilwebbenFrån och med idag den 26 maj kan  man enkelt ladda ner e-böcker direkt i mobilen från Stockholm stadsbiblioteks mobilwebb.

Utan att lämna vårt eget gränssnitt kan man mycket enklare än tidigare  ladda ner direkt till mobilen. En e-boksläsare måste vara installerad i förväg på mobilen, sedan är det bara att leta upp böckerna på mobilwebben och med några få klick, bibliotekskortet och pinkod har man e-boken på plats. Denna möjlighet kommer på desktop-webben (vanlig dator ) först i samband med att beta-versionen av biblioteket.se lanseras (försommar för SSB-personal, sensommar för allmänhet).

Böckerna är precis som tidigare från leverantören e-lib, men man slipper att som hittills gå in via e-libs krångliga gränssnitt.  I stället är man hela tiden i SSB:s virtuella enhets egenutvecklade mobilgränssnitt, och klicken är betydligt färre.

Några nya fria e-medier från Vertigos förlag också tillgängliga. Dessa byggs på framöver, med andra förlag och titlar.

Se en film om hur man laddar ner!

Mobilwebben lanserades 3 april i år(se tidigare inlägg), och nu går det alltså också att ladda ner e-böcker. Själva mobilwebben fungerar på alla mobiler som kan gå ut på internet, e-boksnedladdning kräver däremot att man har en smartphone. Mobilwebben är en anpassad webbsida, alltså inte en app/appplikation/program man laddar ner till sin mobil. Du kan därför testa den i såväl smartphones som enklare mobiltelefoner och dessutom på din vanliga dator.

Rapportera gärna in alla fel och underligheter du hittar, det är viktigt för oss att få alla buggrapporter och underligheter. Mejla dessa till: synpunkter.mbiblioteket@stockholm.se

Effektkartläggning för digitala biblioteket

19 maj 2011

Stockholms stadsbibliotek  arbetar med  effektkartläggning. På virtuella enheten handlar det om digitala biblioteket, hittills främst om våra webbar: mobilwebben och desktopwebben men framöver också bland annat om sociala medier. Metoden är spännande och har tillfört oss nya insikter om hur man väljer vad man ska göra och vissa prioriteringar blir lättare att göra när de är direkt kopplade till syfte och effekt.

Vi samarbetar med InUse och effektkartläggningsarbetet inleddes 2009, då främst ur ett tillgänglighetsperspektiv och nu på bred front. Ett 20-tal intervjuer genomfördes och  fram till dags dato har ett 60-tal intervjuer genomförts. En webbenkät gjordes och mönster kring läsande, webbesök och biblioteksanvändning började visa sig. Utifrån detta material utkristalliserades först  fem målgrupper, dessa har senare förfinats: spetsigare formulerade och fler. Ett antal personor har skapats, mer om dessa kommer i andra blogginlägg.

Under 2010 arbetade vi både med  webbyrån Creuna för  framtagning av koncept och med InUse för effektkartläggning av målgrupper och drivkrafter. Från lite lösare samarbetsmodeller har vi nu  formaliserat en del : effektkartläggarna deltar också i beställargruppsmöte med webbyrån, demo av färdiga funktioner och ibland också i referensgruppsammanhang. Framöver ser vi också ett samarbete inom beställarstöd och  digital strategi.

Metoden effektkartläggning bygger på några byggstenar: syfte, mätpunkter, målgrupper, användningsmål och åtgärder. Tanken är att man börjar med syftet: en huvudsats utan bisatser och dessutom ett antal mätpunkter. Värt att notera är att bara för att man har en mätpunkt, det finns ett sätt att mäta, betyder det  inte att man faktiskt mäter alla mätpunkter – det blir ofta för kostsamt. Syfte och mätpunkter utgör tillsammans effektmålet. Målgrupperna är sedan de som faktiskt skapar den önskade effekten, alltså inte de man diffust tror är en ”target group”. Målgrupperna definieras utifrån beteendemönster,  inte som vi är vana vid av socioekonomiska, geografiska och liknande termer . En av de svåraste sakerna i en effektkartläggning är sedan att prioritera sina målgrupper. Vilken kommer faktiskt först? Detta gör man utifrån hur mycket gruppen bidrar till uppfyllande av effekten, inte nödvändigtvis bara baserat på hur många de är i förhållande till andra grupper. De olika målgrupperna har olika drivkrafter, så kallade användningsmål. Utformas som VILL, som kommer inifrån och SKA, önskad förändring från verksamheten. Först nu börjar man prata om åtgärder! Vilka åtgärder kan man göra utifrån användningsmålen? Formuleras hellre som goda egenskaper än funktioner.

Att komma fram till  syftet med en produkt/insats/projekt är inte så lätt som man tror. Det är lätt att komma på många olika syften, men att välja ett och hitta den bästa formuleringen för det tar tid och många iterationer. Och när man sedan ska komma överens och få det godkänt på alla håll blir det inte lättare. Hösten /vintern 2010/2011 enades Stockholms stadsbiblioteks ledningsgrupp om ett syfte  och inriktning, men vi är faktiskt inte helt klara med själva formuleringen för bibliotekets webbplatser. Arbetet med att förbättra och utöka effektkartan pågår för fullt.

Kommande användningstester kommer att ta avstamp i effektkartan. Olika målgrupper kommer att få ”komma till tals” genom användning så vi kan se hur webben motsvarar deras användningsmål. Då ser man den tydliga röd linjen mellan syfte-målgrupp-användningsmål-funktion.

Även Stadsbibliotekets Asplundhus har  gjort en effektkartläggning av sina fysiska besökare, också tillsammans med InUse.

Mobilwebben: hur kom vi fram till vad vi ville göra?

06 maj 2011

Mobilwebben lanserades 3 april 2011 och vi har skrivit om den här på bloggen. Men hur gick det till när vi arbetade fram den?

Arbetet inleddes i juni 2010  med en heldagsworkshop för virtuella enheten på Stockholms stadsbibliotek och webbyrån Creuna. Gemensamma värdeord kring bibliotekets digitala närvaro identifierades. En brainstorming  kring vilka funktioner man kunde tänka sig genomfördes. Både konkreta funktioner som nu är realiserade och mer visionära idéer som egen e-boksläsare fanns med. En övning kallad “ettan” gick ut på att i grupp formulera en löpsedel för vad DN skulle skriva om vår mobilwebb. “Böckernas Spotify” “Mobilwebben når nya målgrupper” var några förslag. I en annan övning fick alla gå ut från lokalen och fundera på nya idéer i ett mobilt sammanhang. Vad kommer man på för nytt när man byter  till den miljö där verktyget – i detta fall mobilen – normalt används.

Under sommaren som följde jobbade Creuna med omvärldsbevakning kring mobilwebb: vad görs på annat håll samt framåtblickande konceptutveckling. InUse, specialister på att designa bra användarupplevelser för verkliga männisor, jobbade parallellt med målgruppsanalyser, användningsmål och effektkartläggning. Detta inkluderades i konceptet.

Våra egna erfarenheter från vår nuvarande webb och de problem som finns där summerades. Creunas arbete presenterades och på VE enades man om att bibliotekets totala digitala närvaro måste vara tydlig och ta ett avstamp i enkelhet och  bastjänster genom att:

  • inspirera till läsning och lärande
  • förenkla tillgången till och utlåningen av medier
  • lyfta fram verksamheten på de fysiska biblioteken (och underlätta besöket)

Den mobila kanalen bör utnyttjas till det den är bäst på: snabbt, enkelt och personligt, fokus på det viktigaste-det man har  behov av när man är i rörelse, mobilens speciella fördelar (t. ex geopositionering).

Diskussioner kring om det skulle vara en app eller en mobilwebb  ledde till ett beslut att satsa på en mobil webb i stället för app av flera skäl: lättare att nå ut till fler, lägre utvecklingskostnad, och bättre funktionalitet.

De fem vanligaste behoven hos användarna identifierades och planerades för mobilen (de fyra första är nu verklighet, den femte står på kö i utvecklingen):

  • Välja och hitta bok
  • Reservera bok
  • Låna om
  • Se öppettider
  • Se evenemang

Processkartläggning gjordes för dessa fem behov, till exempel: hur gör låntagarna när de väljer och hittar bok, var i kedjan blir det problem, och hur gör vi det lättare lättare för låntagarna?

Skisser togs fram (se överst) för hur det skulle kunna se ut och en bruttolista, en total önskelista med funktioner skrevs. Därefter gjordes prioriteringar: vad börjar vi med och vad fortsätter vi med?

I september 2010  flyttade några av Creunas medarbetare in i VE:s lokaler och arbetade tätt ihop med VE:s personal.  Agil projektmetodik, daily standups, projektavstämningar, konceptskisser, grafiska skisser, demo på funktioner var viktiga inslag i detta arbete. Helt ny arbetsmetodik för VE, inte för Creuna. Mycket blev gjort på kort tid, och i december var mobilwebben egentligen färdigutvecklad. Därefter tog praktiskt arbete med servrar vid, därför blev mobilwebben lanserad först i början av april 2011.