Archive for the ‘Omvärldsbevakning’ Category

Rekordstort deltagande i e-boksenkäten 2015

torsdag, februari 25th, 2016

Under sommaren 2015 genomförde vi den traditionsenliga e-boksenkäten för fjärde året i rad. Redan efter en vecka hade vi fått in 1 000 svar, något som normalt brukar ta hela sommaren. I början av augusti när enkäten avslutades hade vi fått in drygt 2 800 svar vilket är ett rekordstort deltagande. Att svaren nästan tredubblades är troligen en kombination av flera faktorer;

  • enkäten var bättre mobilanpassad än tidigare år – eftersom 70% av våra besökare använder surfplattor eller mobiltelefoner när de lånar e-böcker så påverkar det avsevärt svarsfrekvensen
  • sommaren var regnig och e-boksläsningen satte nya rekord
  • vi hade ett halvår tidigare stängt ner möjligheten att låna e-böcker hos Elib.se och hänvisade de kvarvarande låntagarna därifrån till Biblioteket.se.

Vad är det då vi kan utläsa av dessa 2800 svar? Det mest tydliga är att det inte sker några dramatiska förändringar, vare sig i läsvanor, synpunkter eller vilka som läser e-böcker. Men vi har ändå försökt att summera några trender vi kan urskilja.

Från yngre män till typiska biblioteksanvändare

Över de fyra år som enkäten gjorts kan vi se att e-boksläsarna mer och mer liknar våra läsare av tryckta böcker. I tidigare enkäter har vi sett att andelen yngre män varit mycket högre bland e-bokläsarna än bland biblioteksanvändarna i övrigt. Nu ser vi tydligt tendensen att fler pensionärer och äldre läser e-böcker, medan andelen studenter minskar, vilket gör att e-boksläsarna generellt nu mer liknar de typiska biblioteksanvändarna. 2012 var andelen kvinnor 61% jämfört med 67% 2015 – vilket kan jämföras med Stockholms stadsbiblioteks totala utlån 2015, där kvinnor stod för 68% av lånen.

Jämförelsesiffror för e-bokslåntagare 2012 – 2015:

  • Pensionärer 12%  –> 18%
  • Studenter 16%  –> 12%
  • Kvinnor 61%  –> 67%

Vi ser att e-boksläsarna blir mer vana vid e-böcker, hela 87% tycker att det är enkelt att låna en e-bok. Andelen respondenter som anger att de lånade fler e-böcker för ett halvår sedan har sjunkit från 69% 2012 till 48% 2015. Dessutom sjunker andelen som tror att de kommer låna fler om ett halvår, vilket pekar på att e-boksläsarna i större utsträckning funnit sig tillrätta och inte längre är nyblivna e-boksläsare.
Lånesiffrorna för e-böcker för barn är fortsatt låga. En av förklaringarna har åtminstone under tidigare år varit det dåliga utbudet av e-böcker för barn, men långsamt börjar utbudet att förbättras. Vi ser också att barn behöver både ett förenklat e-bokslån och tydligare vägledning och presentation av e-böckerna för att låna. Bland respondenterna som anger att de skulle låna fler e-böcker om de fick bättre lästips på Biblioteket.se finns en överrepresentation i åldersgrupperna 10-12 år samt 13-16 år. För e-boksläsare i dessa åldrar är det också extra viktigt att kunna provläsa eller provlyssna på e-boken.

E-bokslåntagare från andra kommuner

75% av respondenterna är bosatta i Stockholm, 17% i annan kommun i Stockholms län, 4% i övriga landet och 4% i utlandet. Av de e-bokslåntagare som bor utanför Stockholms stad görs flest lån av invånare i Solna, Nacka, Värmdö, Huddinge och Järfälla. Då Solna, Nacka och Huddinge är de största kranskommunerna är det inte så konstigt att vi har många låntagare därifrån. Lånen i Värmdö och Järfälla beror sannolikt på att många pendlar in till arbete i Stockholm och därför har lånekort även i Stockholm. Vi har inte kunnat se något samband med regelverken kring hur många e-böcker man får låna i de olika kommunernas bibliotek; både Nacka och Huddinge har en gräns på 5 lån per vecka precis som Stockholm.

Sedan maj 2015 registreras e-lånen i vårt biblioteksdatasystem och då kan vi se att 18% av e-lånen görs av låntagare bosatta i grannkommuner. Svaren i enkäten verkar alltså stämma bra med hur det ser ut i verkligheten.

Synpunkter på utbudet

ordmoln

Totalt kom det in 220 fritextsvar med synpunkter på utbudet av e-böcker. Det vanligaste är att man önskar större utbud över huvud taget och att man vill ha nya titlar i samband med utgivningen av den tryckta utgåvan. Bland övriga önskemål hittar man:

  • engelska titlar
  • klassiker
  • inte bara deckare utan mer allmän skönlitteratur
  • förlagens tidigare utgivning av skönlitteratur från de senaste 10-20 åren
  • ungdomsböcker
  • facklitteratur inom historia, resehandböcker, kokböcker, träning, naturvetenskap….

Det har även kommit in en del synpunkter på att enstaka noveller, egenutgivna titlar, erotik och enstaka tidskriftsartiklar inte är någonting som borde finnas i vårt utbud.

Flera av respondenterna önskar mer topplistor, tipslistor, nyhetslistor och annat som gör det lättare och mer lustfyllt att hitta ny läsning.

Andelen respondenter som önskar större utbud för barn har ökat något under åren som vi gjort enkäten men ligger fortfarande lägre än önskemålen om större utbud för vuxna.

När det gäller e-böcker på andra språk än svenska är efterfrågan överlägset störst på engelska, men även tyska, franska, spanska finns bland önskemålen.

Nöjda användare

En del användare som tidigare använt Elib.se uttrycker att de saknar enkelheten i de topplistor som tidigare fanns på Elib.se. På Biblioteket.se finns inte topplistorna på en lika framträdande plats och e-böckerna trängs här med hundratusentals tryckta böcker vilket gör att de får en mindre framträdande plats än på Elib. Det är värt att fundera över hur och om detta ska korrigeras – eftersom 80% av e-låntagarna också läser tryckta böcker så finns det uppenbara fördelar med att ha ett samlat gränssnitt på Biblioteket.se. Det är även en stor mängd titlar som saknas som e-böcker. Knappt 6% av vårt utbud av böcker på svenska är e-böcker.

Trots detta så är användarna fortsatt mycket nöjda med Biblioteket.se och e-bokslånen:
andelen som instämmer mycket eller helt i att “Det är enkelt att låna e-böcker på biblioteket.se” ökade 2015 till 87%. Detta förstärks även av resultatet från den för året nya frågan:

“Hur troligt är det att du skulle rekommendera vår webbplats till en vän eller kollega?” som ger mycket höga betyg; 59% av våra användare ger högsta möjliga 10 av 10 och bara 8% ger 5 eller lägre.

Betyg på biblioteket.se

Tack!

Ett stort tack till alla er som tagit er tid att besvara enkäten! Ni har bidragit till att öka förståelsen för hur ni som läsare uppfattar våra tjänster, vad ni uppskattar med de olika bokformaten och vad ni vill förbättra.

Det vi har lyft fram här är enbart ett utsnitt av alla intressanta svar och berättelser. Om du vill studera resultatet närmare så kan du ladda ner och läsa hela enkätrapporten här: Stockholms_Stadsbibliotek 150805_edit (6,4 Mb – mer än 1 600 sidor, så klicka inte på print i onödan)

Fakta

  • Undersökningsmetod: responsiv pop-up på e-mediesidorna på biblioteket.stockholm.se
  • Period: 23/6 – 6/8 2014
  • 28 frågor
  • Antal respondenter: 2 823 (2014: 1 068)
  • 22% svarsfrekvens (2014: 12%)
  • Tre gånger så många fritextsvar som 2014
  • Med “e-bok” avser vi alla e-format (e-bok i pdf eller epub, e-ljudbok och nedladdningsbara talböcker) om inget annat anges
  • Svaren summerar inte alltid till 100% pga att flerval många gånger är möjliga

Har du frågor kontakta digitalabiblioteket@stockholm.se

3 x trender och tendenser

fredag, december 12th, 2014

I somras genomförde vi för tredje gången en enkät bland våra e-bokslåntagare. Och för tredje gången var det otroligt många som tog sig tid att svara. Det är verkligen ett suveränt verktyg, att kunna ställa frågor till användarna och få svar på vad man måste bli bättre på, hur förväntningarna och önskemålen ser ut. Att få fylliga, konstruktiva och initierade svar tre år i rad är en verklig guldgruva för oss, så ett stor tack till alla som tog sig tid och delade med sig. Er input är ovärderlig!

Trevligaste trenden

Den allra mest glädjande trenden är att besökarna blir nöjdare och nöjdare med biblioteket.se. 2012, när vi genomförde den första enkäten, tyckte 76 % att det var enkelt eller mycket enkelt att låna e-böcker hos oss. I år var den siffran hela 85 %.
Glädjande, förstås, men vi kommer självklart att jobba för att göra utlåningen av e-böcker ännu smidigare.
Även om man tittar på fritextsvaren, alltså de kommentarer som kan handla om vad som helst, så ser man att andelen taggade med ”problem och svårigheter” minskat. 2012 var det 26 % av kommentarerna som handlade om en brist, i år bara 13 %.
En annan sak som ökat är tips och förbättringsförslag. Här finns idéer om allt från att man borde kunna lämna tillbaka en e-bok (för att få låna en ny) och sätta betyg på böcker till att man vill veta om och när en bok kommer som e-bok och funktioner i stil med ”andra som gillade den här boken gillade också”-tips.

Barnen ökar

Ser man till de som svarat kan vi notera flera intressanta saker. Det roligaste tycker jag är att de unga användarna ökar. I år angav 11 % att de lånade barnböcker, mot 7 % 2012.
(Här noterade vi för övrigt en lustighet med statistiken – först såg det ut som att den genomsnittliga utbildningsnivån hade sjunkit, men när vi skärskådade siffrorna insåg vi att det var barn och unga – som ju omöjligt kan vara högskoleutbildade – som ökat.)
Även de äldre ökar, vilket också är skoj. Att folk över 60 i ökande grad är en del av det digitala samhället är en fråga om delaktighet och demokrati. Många äldre påpekar också fördelen med att läsa digitalt – man kan dra upp teckensnittet i böckerna när inte läsglasögonen räcker till.

Stockholmarna lånar allt fler e-böcker. Någon gång under vår-vintern kommer Stockholms stadsbibliotek att låna ut sin miljonte e-bok – helt otroligt. Men en sak vi kan se i både enkäten och verkligheten är att takten på ökningen avtar. Från att ha varit närmare 100 % 2011 är den nu nere på beskedliga 25 %. Detta speglar sig i enkäten. Påståendet ”Jag kommer troligen att låna fler e-böcker i framtiden” höll 79 % med 2012, i år är den siffran 73 %. 2012 sa 69 % att ”Jag lånar oftare e-böcker nu än för ett halvår sen”, i år var den siffrarn 60 %.

Ständigt detta utbud

Den kritik som kommer handlar ofta om utbudet. Användarna vill ha fler och nyare böcker att läsa, och gärna på flera olika språk också. Detta är något som vi jobbar med hela tiden, men tyvärr har många förlag nyligen höjt priserna på nya e-böcker. Vi får hoppas att de istället börjar se biblioteken som en samarbetspartner, och ansluter sig tillden överenskommelse som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) förhandlat fram, och som Natur & Kultur som första stora förlag undertecknat.
En trend som håller i sig är att många användare oroar sig för att e-böcker är dyrt för biblioteken. I och med de nya priserna har vi satt en gräns på hur dyra e-böcker vi kan låna ut. Läs mer här om de nya priserna.
Mer än var tredje användare köper e-böcker. Och viljan att köpa e-böcker ökar. I år kunde 43 % tänka sig att köpa e-böcker om de var billigare, mot 34 % 2012.

Det känns härligt att ha så engagerade användare, och jag kan bara hålla med om både förbättringsförslagen och kritiken. Det mesta skulle vi gärna genomföra bums, om vi bara var ett halvt dussin fler medarbetare. Så håll ut – vi jobbar envetet vidare med att förbättra det digitala biblioteket.

 

För dig som vill ta en riktigt nära titt: här finns hela enkäten.

TANKAR KRING ELIBS NYA SYSTEM FÖR E-BÖCKER

torsdag, augusti 7th, 2014

I förrgår blev jag intervjuad i TV om det nya systemet för e-böcker som ska börja gälla i höst. Inslaget gick ut på att det kan komma att bli svårt att låna vissa titlar på biblioteket framöver. I reportaget sas också att e-bokslånen har exploderat. (Här håller jag inte riktigt med. Visst ökar e-bokslånen, men numera med modesta 20 %. Försäljningen av e-böcker har däremot ökat mycket kraftigare. Mellan 2012 och 2013 fördubblades intäkterna på e-bokssidan hos förlagen, enligt statistik från Svenska Förläggareföreningen.)

Det är Elib, som ägs av de stora förlagen, som kommer med ett nytt system där alla förlag sätter sina priser och biblioteken sätter sina spärrar. Tidigare har alla lån kostat 18-20 kronor. Nu är det meningen att priserna ska kunna differentieras, något som jag i grunden tycker är bra. Att nya böcker kostar mer att låna ut än gamla är i sig inget orimligt.

Det är lite väl tidigt att säga något om var de nya prisnivåerna kommer landa. I dagsläget har bara 150 av 515 förlag angett sina nya priser i Elibs nya modell. Bland de 28 största förlagen (de som har mer än 100 titlar i Elib) har hälften satt nya priser på större delen av sitt utbud. De som inte aktivt satt sina priser får ett “standardpris” på 20 kronor. Bland de som avvaktar finns Natur & Kultur, Piratförlaget, Studentlitteratur, Rabén & Sjögren och B Wahlströms.

Ytterligare en sak som är bra med det nya systemet är att kostnaden för distribution sjunker kraftigt. Tidigare har Elib krävt 8-10 kronor/lån av biblioteken i distributionsavgift. Nu kommer den istället att bli 20 % av kostnaden för ett lån. Distributionskostnaden för ett lån sjunker från 8-10 kronor till 2,50. Om bibliotek och förlag kunde använda denna vinst skulle biblioteken kunna sänka sina kostnader, samtidigt som förlagen skulle få mer betalt.

book m flickr fortune cookie

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad ska boken kosta?

Foto: fortune cookie/flickr

Med detta som bakgrund blir vissa priser i det nya Elib-systemet uppenbart orimliga. Är det vettigt att biblioteken ska betala 77 kronor för ett enda lån när e-boken kostar 162 kronor att köpa (Den man älskar, Mari Jungstedt, Albert Bonniers Förlag)? Ännu värre är det med Fröknarna von Phalen, där man kan köpa samlingsvolymen för 59 kronor, men att låna den ska kosta 95 kronor (e-bokspriser från Dito). Den här typen av prissättning innebär en ökning av förlagens intäkter på flera hundra procent och är i praktiken samma sak som att hålla böckerna i karantän.

I det nya systemet finns även möjlighet att teckna licenser. Då betalar biblioteket ett högt pris i förskott, och tar därmed en stor ekonomisk risk, men får bara låna ut verket tio gånger. Detta är svåradministrerat, och gör det omöjligt för biblioteken att räkna ut vad ett lån kostar på förhand. På de 1 800 licenstitlarna är snittpriset just nu 123,52 kronor.

Som jag ser det är detta en kombination av de sämsta sidorna av licensmodellerna från USA. För övrigt har de amerikanska e-bokslåntgarna inte haft mycket gott att säga om någon licensmodell, så att importera dessa över huvud taget har jag svårt att förstå värdet av.

Men blir det inte fler titlar då? Något som jag och våra låntagare hoppats på i många år. Mjä. I den “gamla modellen” har folkbiblioteken tillgång till 9 782 e-böcker på svenska och 1 492 e-ljudböcker, totalt 11 274. I den nya modellen finns det cirka 11 600 böcker totalt, e-ljudböcker inkluderat. Vi får alltså (som det ser ut nu) ett tillskott på sisådär 300 e-böcker, en ytterst marginell ökning.

Det är däremot fortfarande flera förlag som har betydande andelar av sin e-bokskatalog i karantän. Norstedts undanhåller nästan 100 e-bokstitlar från folkbiblioteken. Modernista har 17 % av sin e-bokskatalog i karantän. Och ljudböckerna undanhålls fortfarande i samma utsträckning som innan.

Vad den här modellen leder till är svårt att veta. I värsta fall blir baksidan av de differentierade priserna en begränsning av (det redan bristfälliga) utbudet. Om förlagen sätter för höga priser på sina e-böcker, kommer inte biblioteken att ha råd att låna ut dem. Slår det så snett som många fruktar, blir konsekvensen färre utlån av e-böcker per skattekrona. Det tycker jag är synd i en tid då allt pekar på att vi borde göra vad vi kan för att uppmuntra folk att läsa. Vi vet dessutom att den grupp som biblioteken har svårast att nå ut till, de unga männen, gillar själva formatet med e-böcker. (Den uppmuntrande nyheten från i somras om att läsningen ökat var tyvärr en anka.)

En annan nackdel är oförutsägbarhet. Vilka titlar kan vi låna ut och till vilka kostnader? Om förlagen plötsligt skruvar upp priset för en bok, kommer vi då att tvingas ta bort den, eller begränsa lånen på något annat sätt? Just förutsägbarhet står högt upp på önskelistan för biblioteken, något som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) betonar i sitt arbete med att ta fram ett ramavtal mellan biblioteken (det vill säga kommunerna) och förlagen.

Biblioteken har en ekonomisk verklighet att förhålla sig till. Budgeten ska vara i balans. Många bibliotek har redan börjat begränsa e-bokslånen fast e-boken bara står för en marginell del av lånen (på Stockholms stadsbibliotek står de tryckta böckerna för drygt 90 % ). Biblioteken har inte ekonomi att möta den allt större efterfrågan som finns på e-böcker, och kan därför inte, som många förlag fruktar, bli marknaden för e-böcker. Hur den marknaden bäst ska odlas – av oss, förlagen, politikerna och distributörerna – återstår att se.

E-boken når fler!

tisdag, november 26th, 2013

Sommaren 2012 genomförde vi en enkät på webben, som riktade sig till alla som lånade e-medier på biblioteket.se. Eftersom vi fick fram så intressanta och engagerade svar bestämde vi oss för att gör om samma sak i år. Enkäten låg uppe lika länge och under samma period som förra året. Vi var så klart mest nyfikna på om det skulle vara någon skillnad!

Nu när vi har resultatet kan vi konstatera att skillnaderna är små – men vi tror ändå att de är viktiga. Lägger man samman våra enkätsvar med annan information får man en väldigt god uppfattning om vart e-boken befinner sig.

En av de vanligaste kommentarerna förra sommaren när vi frågade om folk köpte/kunde tänka köpa sig e-böcker var ”nä, den är för dyr, om den kostade som en pocketbok eller något mindre skulle jag nog köpa”. Det som hänt i år är att förlagen förstått detta, och sänkt priset på många e-böcker rejält. Och prissänkningen har gett resultat – försäljningen har hittills i år ökar med 133 % (enligt siffror från e-lib). Utlåningen av e-böcker från Stockholms stadsbibliotek, som tidigare år ökat med 100 % per år har däremot sänkt takten något – nu är ökningen ”bara” 58 %.

Flickr reading Mo Riza

Vad ska man då tro om de nytillkomna 58 procenten? Det verkar som om e-bokslånarna blir aningen mer lika de ”vanliga” låntagarna. De som svarade på enkäten i år var något äldre, tjänade något mindre och bodde i större utsträckning utanför innerstaden jämfört med 2012.

 

 

 

Flickr/Mo Riza

En lite större andel av årets svarare var också kvinnor – även om det fortfarande är fler män som lånar e-böcker jämfört med hur många som lånar vanliga böcker.

På frågan ”skaffade du lånekort hos oss enbart för att låna e-böcker” svarar 21 % ja, förra året var det 23 %. Även här verkar alltså e-lånaren ha blivit lite ”normalare”, även om förändringen är väldigt liten. Även siffran för om låntagarna lånar vanliga böcker från bibblan är lite högre. Så allt tyder på att det är de traditionella låntagarna som i större utsträckning hittar e-boken, och inkluderar e-läsning i sina liv.

Alla sorters böcker lånas ut mer. Glädjande nog har det kommit lite fler barnböcker och faktaböcker, och även om skönlitteraturen är i topp, ökar de andra kategorierna också. Även här breddas bilden – fler lånar mer. 60 % säger att de idag lånar fler e-böcker än för ett halvår sedan. 2012 var den siffran hisnande 70 %, så även det tyder på att den helt hysteriska ökningstakten slagit om från fullt sken till galopp.

Den trista siffran är om vårt utbud är gott nog eller inte. Det tycker bara 22 % – visserligen en liten ökning, men långt ifrån bra. Bara en liten del av bibliotekets utbud finns som e-böcker – något vi jobbar varje dag med att ändra på. Bättre avtal med förlagen, fler och flexiblare modeller för e-lån, inga karantäntider på nya titlar och pengar från våra politiker för att digitalisera äldre titlar står högt på Digitala bibliotekets önskelista – precis som förra året.

Här kan du ladda ner hela enkäten:

Eboken_&_Sthlm_Stadsbibliotek_131108_2

Jag mötte Jenny

fredag, februari 8th, 2013

När jag var liten drömde jag om att bli spion. Vad kunde vara mer spännande än att få sitta i ödsliga kyrkor och muttra fram ”Spring is early in Moscow this year” och få med sig jättesuperhemliga papper därifrån?

Men supermakterna grusade med gemensamma krafter mina karriärplaner, och i ren besvikelse jobbade jag med allt från att blanda drinkar till att skriva manus, tills jag för ett knappt år sen kom till det digitala biblioteket.

Vi bedriver (tyvärr) ingen signalspaning, inget förlagsspionage, inte ens diskret övervakning av våra systerenheter. Men i höstas fick jag till slut veta en stor hemlighet: att ”Var det bra så”? skulle bli årets Stockholm läser-bok. Att jag fick tillträde till de invigdas skara var rent pragmatisk: jag skulle intervjua Lena Andersson, bokens författare, och då var det ju en bra idé att faktiskt ha läst den. Jag läste boken ensam på min kammare och teg som muren. Inte för att någon frågade mig om nåt, men i alla fall.

Intervjutillfället närmade sig, och jag blev mer och mer nervös. Som alla vet botas nervositet enbart av att man försöker förbereda sig ännu bättre. Jag knallade iväg till närmsta bibliotek som råkade ha boken inne, och det var Plattan-biblioteket. Bra, tänkte jag. Bara in snabbt och hugga boken och så hem och läsa, lägga pannan i djupa veck, göra några anteckningar…

Men när jag kommer in på biblioteket står det en varelse i disken jag genast känner igen – superkändisstjärnbibliotekarien Jenny Lindh! Herself! Jag, som i otaliga månader hade försökt närma mig denna ikon men inte kommit närmare än Facebook, inser genast att jag mitt hemliga uppdrag till trots är tvungen att försöka gripa tillfället i flykten (en bra spion jobbar agilt). Så jag presenterar mig, vi pratar lite, jag säger att det är roligt att äntligen få träffa henne, hon säger ingenting om detta (tror jag) och jag, mitt nöt, mumlar att ”jag skulle egentligen bara ha en bok”.

Första missen. Jenny är bibliotekarie. Så fort hon hör ordet ”bok” tänds något i hennes blick. Jag begår misstag nummer två genom att mumla att ”äsch, det är bara till jobbet”… så dumt. Nu är Jennys blick inte bara besjälad, utan också beslutsam. Blicken berättar att just den boken ska hon se till att jag snart har i mina händer, om det så är den sista felutplacerade bok hon ska hitta i detta liv. Jag säger att nej nej, det är lugnt, jag hittar den nog, och flyr in mellan hyllorna.

Andersson. Jag står och kurar borta vid A och försöker se ut som om jag inte tittar efter något särskilt. Många Andersöner ser jag, men ingen Lena. Har någon precis lånat den? Står den på en annan avdelning? Vilken, i så fall? Hur ska jag… Men där är den ju! Så bra!

”Hittar du boken?” Jenny har genom en listig, kringgående manöver materialiserat sig bakom mig. Min hand, som är på väg mot målet, skakar till och jag drar i panik ut en helt annan bok. ”Vilken är det?” Jenny tittar nyfiket och intresserat på alstret, ”Hela vägen hem” av en författare som heter Pelle Andersson. Pelle… Andersson. Kan det vara samma Pelle Andersson som…

Jag vänder på boken, och det är ju han! Pelle! Samma Pelle Andersson som är vd för Ordfront, som Stockholms stadsbibliotek just slutit ett avtal om med e-böcker. Har han skrivit en bok? Det hade jag ingen aning om. Men nu kan jag ju i alla berätta om e-boksavtalet och krysta ur mig något om att man vill ju få lite koll på de man ska samarbeta med. Jag svamlar på, och Jenny ser på mig med (vad jag tolkar som en ytterst) oförstående min. Varför välja just den när Ordfront har så många alldeles utmärkta författare? tycks den säga.

Nu vill jag bara härifrån. Jag lånar boken och flyr över Plattan. I ryggen inbillar jag mig att jag känner Jennys frågande blick.

Förlåt att jag ljög för dig, Jenny. Men är man ute på hemligt uppdrag så är man. Och förlåt Pelle för att jag aldrig läste din bok. Och förlåt Lena för att jag inte var tillräckligt påläst. Det blev en intervju i alla fall, och den finns att läsa här. Mer om allt som händer kring boken kan du läsa om i vår systerblogg Stockholm läser, och alla evenemang finns också listade i kalendern på biblioteket.se.

 

Biblioteksmedarbetaren och Mediesprånget

fredag, april 15th, 2011

Mediesprånget är ett projekt inom Stockholms stadsbibliotek som syftar till att stärka medarbetarnas kompetens att förmedla intressant och relevant innehåll oberoende av om det är förpackat i papperspärmar eller består av ettor och nollor. Biblioteket ska arbeta aktivt med digitala medier och mediebärare.

Många förändringar har skett och sker inom medieområdet idag och viktiga diskussioner förs om hur biblioteket anskaffar, visar och tillgängliggör olika typer av medier. Den här bloggen tar upp Stockholms stadsbiblioteks arbete med digitala tjänster och hur man jobbar för att utveckla dem. En annan sida av det här arbetet är hur biblioteksmedarbetarna hanterar och använder dessa tjänster, om vår kompetens och erfarenhet av digitala medier och nya läsesätt. Tekniken har tagit ett stort kliv in i våra liv och påverkar också våra metoder att sprida och ta till oss litteratur och information. Vi kan läsa i mobilen, med öronen, på läsplatta. Och vi förväntar oss i högre grad att nå det vi vill ha genast.

Navet i våra bibliotek – eller vår affärsidé om man så vill – är vi, biblioteksmedarbetarna, som hjälper och guidar användaren till läsupplevelser och kvalitetsmässiga informationskällor. För att lyckas med det uppdraget krävs att vi själva hela tiden fortsätter att lära oss och följa med i utvecklingen inom medieområdet. Mot den bakgrunden gör Stockholms stadsbibliotek nu en satsning för att utveckla personalens kompetens kring digitala medier och den teknik som hör ihop med läsandet, som exempelvis läsplattor av olika slag. Lika självklart som det är att visa en låntagare hur man söker och lånar en fysisk bok måste det vara att kunna visa hur man som talbokslåntagare laddar ner böcker eller hur man som pendlare läser böcker i mobilen.

Kunskap av det här slaget är i högsta grad en färskvara, eftersom medielandskapet utvecklas och förändras. Målet vi jobbar mot är rörligt, därför krävs av oss ett kontinuerligt lärande och ett prövande förhållningssätt till digitalt innehåll och teknik. Vi planerar därför en kompetensutveckling som till stor del ska gå ut på att testa och utforska olika typer av innehåll och mediebärare. Biblioteket har en roll att spela som introduktör och att göra det möjligt för användarna att följa med i medieutvecklingen, varför en del av den planerade kompetensutvecklingen även ska komma användaren till del. Vi vill bjuda in användaren att testa och utforska tillsammans med oss, till exempel genom läsplattecirklar och mer teknik i biblioteksrummet.

Mobilen först

tisdag, april 12th, 2011

För drygt ett år sedan myntade Google uttrycket “mobile first”, dvs att utveckla kraftfulla digitala tjänster för mobilen först. Mobilen finns i nästan var människas hand, dagligen och överallt. Därför är det strategiskt rätt att satsa nyutveckling på mobilen först, i stället för på “vanliga webben”. Det som pratades om då som en vacker idé  är ett faktum idag när många företag och organisationer utvecklar sina digitala tjänster.  Så också vi på Stockholms stadsbiblioteks virtuella enhet: vi lanserade en mobilwebb med helt  ny sökfunktionalitet innan vi började jobba med sök på vår desktopwebb (“vanliga” webben, som man ser på dator).  Det finns flera skäl till detta:

  • Arbetar man med mobila tjänster  tvingas man fokusera och prioritera – nyttiga hemläxor innan man utvecklar för det “stora” webbformatet
  • Mobiltätheten exploderar bland befolkningen, i Sverige såväl som internationellt
  • Mobilen har man alltid tillgänglig, utan lång starttid
  • Mobilen öppnar nya möjligheter som inte funnits på datorerna hittills, gps och geopositionering för att bara nämna något

Välkommen till Digitala biblioteket på SSB

torsdag, mars 3rd, 2011

Välkommen hit! Du har nu hittat till Digitala biblioteket på SSB och vår blogg.  Vi kommer här att skriva om den utveckling vi bedriver inom projektet digitala biblioteket, hur vi jobbar och vad vi kommer fram till.  Det blir  teknik såväl som mjukare områden inom  projektmetodik och e-medier. Kategorierna hittar du till höger, de kommer att utvecklas efterhand som vi bygger på med inlägg. Målgruppen är en BiblioteksNorden, alltså de som är intreserade av biblioteksutveckling och kan läsa på svenska. Välkommen med svar och diskussion kring inlägg!

/Elisabet Fornell