Arkiv för ‘Okategoriserade’

Frågor och svar om e-bokspriser

08 december 2014

Eftersom e-boksfrågan innehåller många olika beståndsdelar som gör den komplex har vi valt att samla vanliga frågor och våra svar på dem här. Innehållet riktar sig främst till bibliotekschefer och medarbetare, men även journalister och invånare med stort intresse för e-böcker på bibliotek kan hämta information här.

Att kunna låna ut e-böcker och andra e-medier, exempelvis strömmande ljudböcker, blir en allt viktigare förutsättning för att biblioteken ska fortsätta vara relevanta för sina användare. För närvarande tas nationella initativ från SKL, Sveriges kommuner och landsting, för att förhandla fram överenskommelser kring prissättning på e-böcker och tillgång till nyutgivna titlar för alla biblioteks räkning. Hittills har en överenskommelse träffats med ett förlag, Natur och Kultur, en överenskommelse som gynnar både bibliotek och förlag. Samtidigt har Elib infört en fri prissättning gentemot bibliotek vilket innebär att en nyutgiven e-bok numera kan kosta biblioteken flera hundra procent mer än för en tid sedan.
Stockholms stadsbibliotek välkomnar den överenskommelse som SKL hittills tagit fram med ett förlag, och utgår ifrån att alla andra förlag följer efter inom rimlig tid. I väntan på att fler förlag ansluter sig till överenskommelsen kommer vi inte att låna ut e-böcker som är dyrare för biblioteken än det snittpris som är kärnan i överenskommelsen och som är 20 kronor per lån. Vi uppmanar andra bibliotek i landet att göra samma sak under den tidsperiod som krävs för att SKL ska kunna fortsätta driva ett arbete som kommer att gynna hela landets låntagare.

Fråga: Varför är e-boksöverenskommelsen mellan SKL och Natur och Kultur så viktig?

Kort svar:

För att den säkerställer ett snittpris för biblioteket på 20 kronor per utlån samtidigt som biblioteken får tillgång till förlagets hela utgivning, inklusive nyheter. Och för att den har lyckats visa att förlagens försäljning inte hotas av att biblioteken fritt får låna ut e-böcker, vilket gör överenskommelsen och prismodellen hållbar och säkerställer en balans mellan bibliotek och marknad på samma sätt som hittills i historien.

Långt svar:

Att förmedla litteratur är en central del av bibliotekets verksamhet och e-boken blir en allt viktigare del av litteraturförmedlingen i takt med att e-boksläsningen ökar i samhället. Under de senaste åren har många förlag oroat sig för att bibliotekens utlåning skulle hota försäljningen av e-böcker och därför vidtagit olika begränsande åtgärder. Oftast har det handlar om att undanhålla nyutgivna titlar från bibliotek genom en karenstid på allt från en månad till ett år, och ibland genom att undanta vissa titlar helt. Det kan även gälla klassiker när de kommer i nyutgåva som e-bok.

Undanhållandet av litteratur är ett stort ingrepp i bibliotekets kärnverksamhet. Den tidigare självklarheten att bibliotek har rätt att att köpa in och låna ut böcker, något som grundar sig på en samhällelig acceptans av ett undantag i upphovsrätten för just bibliotek, är i praktiken satt ur spel när det handlar om e-böcker.

Det senaste som skett är att förlagen infört möjligheten till helt fri prissättning gentemot bibliotek, istället för det fasta priset på 18-20 kronor per utlån som tidigare gällt. Det innebär att en e-bokstitel nu kan kosta hur lite eller hur mycket som helst för ett bibliotek att låna ut, och att priset kan skifta från dag till dag. Den aktuella prissättningen visar att stora förlag som exempelvis Bonniers väljer att höja priset på nya titlar från 18 kronor till ca 70 kronor – en prishöjning på flera hundra procent. Det är en överprissättning som är tänkt att fungera som broms för utlåning eftersom inga bibliotek har råd att låna ut någon större mängd av e-böcker som kostar så mycket. I praktiken är det alltså ett nytt sätt av undanhållande, via prissättningen.

Anledningen till överprissättning, precis som andra former av undanhållande, är att främst de stora förlagen är oroliga för att utlåningen på biblioteken är ett hot mot deras försäljning. Men det som utgör bakgrunden till överenskommelsen mellan SKL och Natur och Kultur är ett statistiskt faktaunderlag som visar att hotet inte finns i verkligheten. Förlaget har, tillsammans med Stockholms stadsbibliotek, arbetat med simuleringar under ett års tid, baserade på uppgifter om faktisk utlåning och försäljning. Slutsaterna, både från förlags- och bibliotekshåll, är att biblioteksutlåningen inte har någon negativ effekt på försäljningen. Vi kan snarare se en tendens om motsatsen – när böckerna görs tillgängliga på biblioteken så lånas de visserligen ut mycket men försäljningen verkar samtidigt ta fart och ökar också.

Överenskommelsen är alltså lika viktig för förlagen som för biblioteken men framför allt är den viktig för läsarna som nu får tillgång till ett betydligt bredare och färskare utbud samtidigt som skattekronorna i bibliotekens mediebudgetar används på ett mer ansvarsfullt sätt.

Fråga: Vad går överenskommelsen ut på?

Kort svar:

Biblioteket får tillgång till alla förlagets e-böcker, även de nyutgivna, och får låna ut dem hur många gånger som helst genom att betala för varje lån, en så kallad acessbaserad modell. Bibliotekets snittpris för utlån ska inte överstiga 20 kronor vilket följs upp löpande. Titlarna delas upp i tre grupper beroende på hur nya de är och biblioteket betalar lite mer för de nyare titlarna med ett maxpris på 30 kronor. Titlar som är 3-24 månader gamla kostar 20 kronor, och titlar som är äldre än 24 månader kostar 13 kronor att låna ut.
Långt svar:

Biblioteket får tillgång till alla förlagets e-böcker och får låna ut dem hur många gånger som helst till ett visst pris per lån, vilket är en så kallad acessbaserad modell. Priset per lån varierar beroende på hur nyutgiven boken är, men modellen är utformad med utgångspunkt i att snittpriset för alla lån ska bli 20 kronor för biblioteket. Om detta inte visar sig stämma ska prismodellen justeras så att snittkostnaden hålls. Biblioteket tycker att det är rimligt att betala något mer för nyare böcker än för äldre, men inte så mycket som flera hundra procents påslag, vilket kan bli verkligheten med helt fri prissättning utan överenskommelse. I den här överenskommelsen finns ett tak på 30 kronor per nyutgiven titel. I takt med att titlar åldras sjunker priset på dem gradvis.

Böcker som är 0-3 månader kostar 30 kronor per utlån för biblioteket. Böcker som är 3-24 månader kostar 20 kronor och äldre böcker kostar 13 kronor. Förlaget och författarna får högre ersättning per e-bokslån än idag, samtidigt som biblioteket behåller ett snittpris som ligger nära den tidigare kostnaden på 18 kronor för alla e-bokslån, vilket delvis möjliggörs genom att den tidigare höga distributionskostnaden har sänkts.

Eftersom det är SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, som förhandlat fram överenskommelsen kan alla Sveriges bibliotek använda sig av den här prismodellen för det aktuella förlagets titlar. Det är frivilligt för biblioteken att göra detta, och man gör det genom att sätta 30 kronor som högsta tillåtna kostnad för titlar i utlåningssystemet från de förlag som SKL har en överenskommelse med. Förlaget uppdaterar kontinuerligt priset på titlarna enligt trappstegsmodellen.  SKL och förlaget följer tillsammans upp att modellens principer och prissättning följs. Modellen testas under ett år. Efter denna period träffas parterna för att stämma av hur arbetet har gått. Under tiden förs diskussioner mellan SKL och andra förlag för att se om fler kan ansluta sig till överenskommelsen.

Fråga: Vad är det för skillnad mellan accessbaserad och licensbaserad prismodell?

Den accessbaserade modellen innebär att biblioteket betalar för varje enskilt lån medan en licensavgift ger tillgång till en viss mängd lån under en viss tid. En del bibliotek har upplevt att det är enklare att hålla sina inköpsbudgetar med licenser eftersom man betalar ett fast pris, som ett abbonemang. Vi på Stockholms och Malmös stadsbibliotek ser dock en stor mängd nackdelar för biblioteket och deras e-bokslåntagare med en licensmodell så som den är utformad i dagsläget, och många fler fördelar med en accessbaserad modell, särskilt i kombination med en bra överenskommelse om prissättning som i fallet mellan SKL och Natur och kultur.

Det som är dåligt med licensmodellen är bland annat att biblioteket betalar i förskott utan att veta om antalet lån som ingår i licensen verkligen kommer att utnyttjas. Licenserna gäller inte för samtidiga lån, vilket gör att låntagarna tvingas stå i kö för populära titlar, trots att en av de stora fördelarna med digital utlåning är att den möjliggör många samtidiga läsare. Utbudet av titlar i de licenser som finns är litet och motsvarar mindre än en femtedel av alla titlar. Det är också krångligt att hantera licenserna administrativt eftersom biblioteket behöver flera med olika livslängd. Biblioteket får det också svårt att köpa in enskilda titlar efter förfrågan från användarna. För små bibliotek blir det dyrt och svårt att bygga en större e-bokskatalog med hjälp av licenser. I USA, där licenser är vanligast, har stora bibliotek ett bredare utbud av e-böcker än små bibliotek, vilket inte är en utveckling som är önskvärd i Sverige.

Fråga: Hur ska biblioteken kunna ha kontroll över kostnaden för sina e-bokslån?

Begränsningar, eller friktion, bör inte finnas inlagd i förlagens prismodell, vilket blir fallet både med licenser och med helt fri prissättning. Biblioteken behöver själva kunna hantera sin utlåning och styra över hur eventuella begränsningar gentemot låntagarna ska utformas. Det finns behov av ett tekniskt gränssnitt som alla bibliotek kan använda gentemot alla nuvarande och kommande distributörer av e-böcker och det är önskvärt att KB, Kungliga biblioteket, tar ansvar för ett sådant tekniskt gränssnitt, en nationell e-bokshubb.

Om det i grunden finns en överenskommelse mellan SKL och många förlag som ger garantier för en rimlig prissättning över längre tid, så underlättar det för biblioteken att göra beräkningar av kostnaderna för sin e-boksutlåning.

Fråga: Passar överenskommelsen bättre för Stockholms stadsbibliotek än för mindre bibliotek?

Simuleringen som ligger till grund för överenskommelsen har baserats på utlåningen i hela landet. Den är alltså inte mer fokuserad på Stockholms stadsbibliotek än på något annat bibliotek. Eftersom överenskommelsen använder en accessbaserad prismodell blir det dessutom billigare för mindre bibliotek att bibehålla en stor e-bokskatalog än via inköp av licenser. Vår övertygelse är att överenskommelsen är en mycket bra lösning för hela landets bibliotek och låntagare genom att den ger tillgång till alla nyutkomna titlar till många samtidiga läsare och att snittkostnaden för e-bokslånen ligger kvar på en rimlig nivå.

Nya priser gör att böcker försvinner från Biblioteket.se

03 december 2014

Tidigare betalade biblioteket ett fast pris till förlagen för varje e-bok som lånades ut. Från och med nu sätter förlagen själva prisnivåerna på sina e-böcker och det blir upp till oss som bibliotek att bestämma vad som är den övre gränsen för ett e-bokslån. I och med den nya affärsmodellen försvinner cirka 800 e-bokstitlar som inte längre går att låna via biblioteket.se. Låt mig förklara varför.

Vi börjar från början. Året är 2001 och Stockholms stadsbibliotek, Nacka och nystartade e-boksdistributören Elib går in i ett samarbete där en modell för e-boksutlån tas fram. Där och då slås det fast att ett e-bokslån ska kosta 18-20 kronor och av dessa tar Elib 8-10 kronor i distributionsavgift. Det här systemet har sedan gällt ända tills nu.

Det nya systemet som vi nu börjar använda innebär en sak som är väldigt bra. Elib sänker kostnaden för distributionen. Istället för 8-10 kronor, närmare hälften av lånekostnaden, tar Elib en femtedel av kostnaden för lånet. Ett lån som i det nya systemet kostar 20 kronor ger därför förlaget och författaren 60 procents ökad ersättning istället för distributionskostnad.
En dålig sak med det nya systemet är däremot att det har ett inbyggt stöd för en licensmodell istället för en så kallad accessbaserad modell där biblioteket betalar per lån. Det finns många nackdelar med licensmodellen. En tydlig nackdel är att mindre kommuner inte har råd att bygga upp en e-bokskatalog så de får ett sämre utbud av e-böcker än vad ett större bibliotek har råd med. Jag har skrivit om den tidigare här. Eftersom vi på Stockholms stadsbibliotek förespråkar den accessbaserade modellen kommer vi  inte att köpa några licenser.

Ett annat problem med det nya systemet är att förlagen nu kan sätta vilka priser de vill på sina e-böcker, och de kan ändra priserna när de vill, från dag till dag. Biblioteken får då arbeta med att sätta gränser för hur mycket ett lån maximalt får kosta och kan aktivt välja vilka förlag och vilka titlar som ska finnas tillgängliga i det digitala biblioteket.

I dagsläget är det bara 200 av drygt 500 förlag som aktivt angivit nya priser. Resten har kvar förinställningen 20 kronor per lån som tidigare. Problemet är de förlag som kraftigt höjt priserna, särskilt på de nyutgivna titlarna som logiskt nog är mest populära. Flertalet sådana titlar kostar nu mellan 40 och 100 kronor/lån för biblioteket. Som exempel kan vi ta utlåning av e-böcker från Bonnier eller Norstedts. Våra simuleringar visar att deras prissättning, om vi inte satte ett takpris, skulle ge en orimlig kostnadsökning på flera hundra procent för oss som bibliotek. Eftersom vi inte kan hantera en sådan drastisk och ojämnt fördelad kostnadsökning i vår budget måste vi som motåtgärd sätta ett maxpris på 20 kronor per titel. Det innebär att nya e-bokstitlar från dessa förlag inte kommer att finnas på biblioteket.se om inte priserna sänks. Eftersom den nya prismodellen innebär att förlagen när som helst kan höja priset på en titel så kan vi inte heller garantera att en e-bok som går att låna i dag också går att låna imorgon. Konsekvensen blir att förlagen håller undan nya e-böcker från biblioteket genom en överprissättning som biblioteksbudgeten inte kan hantera.

Det nya Elibsystemet kan bara fungera väl tillsammans med en överenskommelse mellan förlag och bibliotek om maxpriser på e-böcker. Som jag berättat om här tidigare stödjer Stockholms stadsbibliotek den överenskommelse som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tagit fram med hittills ett förlag, Natur och Kultur. Simuleringar som vi har gjort under ett års tid innan överenskommelsen trädde i kraft visar att försäljningen av nya e-böcker inte hotas även om biblioteken får låna ut dem direkt till ett rimligt pris.

Nu är min förhoppning att alla förlag i Sverige hakar på överenskommelsen så snart som möjligt. Det är också viktigt att biblioteken ställer sig bakom överenskommelsen och använder den som grund för vilka e-bokspriser de ser som rimliga. Det gynnar biblioteken, författarna, förlagen – men framför allt läsarna!

 

Äntligen! En bra nationell överenskommelse om e-böcker

07 november 2014

E-bokslasningIdag rapporterade Sveriges Radios Kulturnytt att Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och förlaget Natur och Kultur har enats om principer och en modell för utlåning av e-böcker som alla bibliotek i landet kan använda sig av. Det tycker jag är fantastiskt! Vi på Stockholms stadsbibliotek har arbetat i flera år för att få till en överenskommelse av det här slaget, och nu finns den äntligen. Det innebär bland annat att stockholmarna kan låna Lena Anderssons nya roman Utan personligt ansvar eller Klas Östergrens Twist som e-bok samtidigt som den kommer ut i bokhandlarna.

 

SKL beskriver överenskommelsen som unik, och enligt min kännedom är den unik i hela världen, genom kombinationen av hög tillgänglighet för biblioteken även av nya titlar och en prismodell där snittpriset är acceptabelt för bibliotek samtidigt som förlagens försäljning inte hotas. Vi på Stockholms stadsbibliotek har under ett års tid arbetat tillsammans med Natur och Kultur med simuleringar som har lett fram till den här modellen. Slutsatsen är att både e-bokslånen och förlagets försäljning av e-böcker ökar samtidigt, alltså en ökning av läsandet.

Modellen går kortfattat ut på att böcker delas upp i tre grupper, beroende på hur nyutgivna de är. Biblioteket betalar lite mer per lån för de nyare böckerna än för de äldre men genomsnittspriset per lån hamnar kring 20 kronor, ungefär samma som idag. Biblioteket får också tillgång till alla förlagets e-böcker och får låna ut dem hur många gånger som helst till ett styckpris, vilket är en så kallad acess-baserad modell.

Ni som följt den här frågan sedan tidigare vet att vi inledde utformandet av den så kallade Stockholmsmodellen redan under 2013 då vi också skrev en debattartikel i Dagens Nyheter. I artikeln uppmanade vi till en nationell samordning av e-boksavtal mellan bibliotek och förlag, vilket SKL glädjande nog hörsammade.

En annan viktig fråga som vi lyfte i debattartikeln är möjligheten för biblioteken att enkelt kunna administrera hur tillgängliga olika e-bokstitlar ska vara och därmed kunna anpassa utlåningen efter sin budget. Uppdraget att ta fram och hantera en sådan administrativ plattform för landets bibliotek bör ligga hos Kungliga biblioteket och det vore ett lämpligt uppdrag att utföra inom ramen för Bibliotekslyftet – regeringens nyligen presenterade satsning på ökad tillgänglighet till e-böcker. Vi kommer att driva på i den frågan, precis som vi kommer att fortsätta driva på så att både fler förlag och fler bibliotek ansluter sig till den nya, världsunika, modell som nu finns för utlåning av e-böcker. Vi fortsätter att berätta om utvecklingen här i bloggen och vi kommer också att berätta lite mer om den kunskap vi samlat på oss under det senaste årets simuleringar av e-boksutlån där även nyutgivna böcker ingår.

Tills vidare, tips på aktuella böcker, i elektroniskt format eller i pappersformat, hittar du alltid på Biblioteket.se!

E-böckerna flyttar in på biblioteket

23 augusti 2014

 

20140823_150923 Dagens Nyheter fokuserar på läsning denna lördag, samma dag som Stockholms stadsbibliotek öppnar sitt nya bibliotek i Kista galleria. Ett bibliotek som byggts upp av flera olika rum; rum för eget skapande med ljud, film och teknik, rum för debatt och berättelser, rum för studier och inte minst rum för läsning. I biblioteket har vi också placerat ut digitala tjänster för att göra e-böckerna mer tillgängliga i biblioteket. Genom digitala skyltar som den på bilden här bredvid kan du få boktips och hjälp att enkelt ladda ner e-böcker direkt till mobil eller surfplatta. Kista bibliotek är en fantastisk plats, särskilt i kombination med det digitala biblioteket. Vi vet att klockan 21.00 då vi stänger biblioteket i Kista och ett par timmar efteråt är den tid på dygnet då vi lånar ut flest e-böcker.

DN skriver på ledarplats att det inte finns något egenvärde i att älska litteratur. Däremot visar aktuell hjärnforskning att läsförmåga är en viktig grund, inte bara för att kunna ta till sig samhällsinformation, utan även för att utveckla minnesförmåga och möjlighet att uppfatta även talade budskap. Människan behöver kunna läsa för att minnas, förstå och kommunicera så bra som möjligt. Och ska man ändå lära sig att läsa, så varför inte göra det med en bra bok som är rolig, eller intressant, eller skrämmande, eller upprörande?

I DN beskrivs också hur boken Jag är Zlatan fick unga killar att börja läsa, något som vi märkte här på Digitala biblioteket eftersom den  fick e-boksutlåningen att explodera. E-boksutlåningen är den del av bibliotekets verksamhet som fortsätter att växa mest. Detta har lett till oro hos förlagen som prövar olika metoder för att hindra e-böckerna från att nå fram till låntagarna som karantän, att ta bort populära titlar, och en kommande ny prismodell som riskerar att helt underminera bibliotekens roll som läsfrämjande instans i samhället. Prismodellen har jag berättat om här, och den nämns också i den intervju som DN gjorde med mig i dagens tidning.

I artikeln säger jag att det finns en enorm potential i e-böcker på bibliotek. Om samhället strävar efter en hög läsförmåga hos sin befolkning så har biblioteket en viktig roll tillsammans med skolan. E-böckerna är en utmärkt möjlighet att nå ut till fler läsare så att fler får chansen att ta del av litteratur och fakta. Det som krävs nu är att biblioteken tar ett större ansvar för sina användare även digitalt, bland annat genom att själva styra över e-boksutlåningen istället för att vara i händerna på förlag och andra aktörer. Jag har skrivit mer om det tidigare här.

I slutet av DN-artikeln nämns att vi i Stockholms stad, tillsammans med Malmö stadsbibliotek, nu startar ett projekt för ett nationellt digitalt bibliotek, öppet för alla landets kommuner som vill delta. Det gör vi just för att kunna ta mer ansvar för våra användare. Om du är intresserad av att veta mer om detta spännande projekt, så kom gärna och besök oss på scenen och i vår monter på Digitala Torget på Bok- och Biblioteksmässan den 25 september. Eller läs mer här framöver.

Lästips 1: Om du som jag tänker lite extra på Birgitta Stenberg dessa dagar, passa gärna på att låna hennes Eldar och is som bland annat finns som e-bok och som berättar om hennes bakgrund och uppväxt.

Lästips 2:  Lotta Olssons 10 tips som får barn att börja läsa.

Hur kan det digitala folkbiblioteket utvecklas?

05 november 2013

Stockholms stadsbibliotek har fått utvecklingsstöd från Svensk Biblioteksförening för att utreda frågor om organisation och gemensam teknisk plattform för det digitala folkbiblioteket. Utredningen kommer att genomföras fram till och med mars 2014. Den ska undersöka och beskriva hur folkbiblioteken kan dela organisation, teknik och innehåll för det digitala biblioteket.

Bakgrunden är bland annat att vi på Stockholms stadsbibliotek fått förfrågningar om att återanvända och/eller samverka kring vår egenutvecklade tekniska plattform från flera bibliotek både i Stockholms län och i Sverige som helhet. Vi har också inlett ett aktivt samarbete med Malmö Stadsbibliotek om det digitala bibliotekets utveckling och framtid, och vi deltar i ett samarbetsprojekt om digitalt innehåll för barn tillsammans med andra bibliotek inom Stockholms län.

Den här utredningen kommer vi själva att ha stor nytta av för att fortsätta utveckla våra digitala tjänster, och vi tror att den också kan bli ett bra underlag för en bred diskussion om hur det digitala biblioteket kan utvecklas generellt. Utan medel från Svensk Biblioteksförening hade det varit svårt att genomföra utredningen, så vi är tacksamma för stödet.

Stort intresse för vår e-boksmodell

01 november 2013

Nu har både kulturministern och ett antal förläggare svarat på vår debattartikel i Dagens Nyheter där vi lanserat ett förslag på en ny affärsmodell och en ny teknisk infrastruktur för e-böcker på bibliotek. Dessutom har SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, gett en snabb och positiv respons på vårt förslag att vara den part som driver förhandlingarna för alla biblioteks räkning. Det känns som att möjligheterna nu har ökat för en mer konstruktiv diskussion om e-böcker på bibliotek.

Det är bra med positiva diskussioner, men vi vill driva på och komma fram till praktiska handlingar så snart som möjligt, för att kunna erbjuda läsare och låntagare ett bra utbud av e-böcker på bibliotek.

Kulturministern påpekar att staten har inlett ett arbete med infrastrukturen inom e-boksområdet, och det tycker vi förstås är bra. Men för att inom rimlig tid få fram en teknisk plattform som gör det möjligt för alla bibliotek att själva styra över sin e-boksutlåning behövs ett riktat uppdrag till Kungliga Biblioteket om just detta. Annars kommer den inte att bli verklighet, och affärsmodellen fungerar inte utan ett verktyg som kan tillämpa modellen. Vi hjälper gärna till att beskriva hur ett sådant uppdrag skulle behöva formuleras ur folkbibliotekens perspektiv. Vi tycker också att det är synd att kulturministern inte lämnade något svar på vår uppmaning om att ta ett tydligt kulturpolitiskt ansvar för att digitalisera en större mängd titlar ur den svenska kulturskatten. Förlag och bibliotek digitaliserar titlar, men det räcker inte.

När det gäller själva affärsmodellen så välkomnar vi Förläggarföreningens och ett antal förlags positiva inställning till att biblioteken själva ges möjlighet att styra sin e-boksutlåning. Det vi saknar svar på i deras replik är vårt krav på att bibliotek ska få tillgång även till nya e-böcker, utan karenstid, och att böcker inte plötsligt ska tas bort från det digitala biblioteket. Det som vår modell, Stockholmsmodellen, visar är att det går att låna ut även nya titlar utan att hota förlagets försäljning.

Nu jobbar vi vidare i konkreta förhandlingar både med förlag, andra bibliotek och med Sveriges Kommuner och Landsting för att försöka göra Stockholmsmodellen till en Sverigemodell, en modell som vi ser är unik även i ett internationellt perspektiv, och värd att kämpa för.

Här finns kulturministerns replik på DN Debatt från i onsdags

Här finns ett antal förlags replik på DN Debatt från igår

Här finns vår slutreplik i debatten från dagens DN debatt

 

Sprid Stockholmsmodellen över hela landet!

29 oktober 2013

I dagens DN debatt skriver jag och stadsbibliotekarien Inga Lundén att det är dags att biblioteken själva får styra över sin e-boksutlåning istället för att förlagen ska göra det via karenstider och krångliga licensmodeller. Vi hävdar att det går att låta biblioteken styra över utlåning och betala förlagen per utlånad bok utan att förlagens försäljning påverkas negativt.

Vårt förslag är att den ersättningsmodell som vi provat tillsammans med Ordfront förlag och distributören Publit, och som kommit att kallas Stockholmsmodellen, utvecklas och sprids nationellt, med hjälp av bland andra SKL, Sveriges kommuner och landsting. Och vi efterlyser två andra viktiga insatser på nationell nivå. Dels att Kungliga biblioteket skapar en teknisk plattform som gör det möjligt för biblioteken själva att hantera vilket urval av e-böcker man vill erbjuda sina låntagare, dels en ökad digitalisering av den svenska litteraturskatten från statens sida.

På det här sättet ser vi att det digitala biblioteket kan arbeta med urval och spridning av litteratur på samma sätt som det fysiska biblioteket har gjort i alla tider, vilket har gagnat både marknaden, läsarna och utvecklingen av kunskapssamhället.

Här finns debatt-artikeln på Dagens Nyheters debattsida.

Här finns Stockholmsmodellen beskriven i ett tidigare blogginlägg

 

Mer om vårt samarbete med Ordfront

02 juli 2013

Helgens artikel i DN om vårt samarbete med Ordfront har gett lite ringar på det sommarvarma mediavattnet. Kul, såklart, även om det är första veckan på min semester!

Daniel Åberg ställer ett antal frågor i sin blogg som lett till nya frågor på bland annat Twitter. Jag är inte rätt person att svara på allt, men hoppas kunna reda ut några frågetecken.

Bakgrunden till avtalet, hur det ser ut lite mer i detalj etc. finns att läsa om i ett tidigare inlägg här på bloggen.

Så till Daniels undranden. Det första gällde om detta verkligen var en nyhet – den mediala tystnaden har ju inte varit total. Men det DN lyfte fram i lördags var att stockholmarna nu kan börja låna Ordfronts e-böcker på biblioteket.se.

För det andra undrade Daniel Åberg varför inte Ordfront slöt ett avtal med Elib. Rent ekonomiskt är avtalet mer fördelaktigt för både Ordfront och för Stockholms stadsbibliotek än vad motsvarande upplägg hade varit med Elib som distributör. Sedan skapar detta nära samarbete mellan förlag och bibliotek helt nya förutsättningar till gemensamt lärande och förståelse för e-boken.

På den tredje frågan: ”Är det inte ett problem att avtalet begränsar sig till Stockholms stadsbibliotek?” kan jag både svara ”Absolut inte!” och ”Jo, absolut!”.

”Absolut inte” för att biblioteksstrukturen i Sverige ser ut som den gör. Stockholms stadsbibliotek finansieras av stockholmarnas skattepengar, så det är på det sättet självklart att det bara är stockholmarna som kan skörda frukterna.

Om jag i stället svarar ”Ja, absolut!” pekar jag på svagheterna med lokala, det vill säga kommunala, system för att hantera något som med fördel borde kunna hanteras nationellt. Inte minst med avseende på avtal och innehåll och infrastuktur. Att hitta nationella lösningar för digitala bibliotekstjänster är en av de frågor vi ständigt jobbar med, och som ligger mig varmt om hjärtat!

Den sista frågan, om varför Publit inte nämns i artikel, har jag ingen direkt åsikt om. Det hade kanske blivit (eller ska kanske bli?) en annan artikel. Men faktum är att det i detta fall är fråga om ett direktavtal mellan förlag och bibliotek.

Publika miljön på SSB – också digitala biblioteket

21 maj 2013

Image1Digitala biblioteket vid Stockholms stadsbibliotek är inte bara webb och e-böcker, även om vi ofta talar om det. Minst lika viktigt för våra kunder är den så kallade publika miljön.  Redan 1996 hade vi en publik datormiljö för användarna, i det så kallade IT-biblioteket beläget i nuvarande Internationella biblioteket på plan 1 – se bild. Den har växt något.

Bibliotekets publika miljö består idag  av 360 datorer/tunna klienter. 260 är netloanmaskiner som allmänheten kan använda för sina datorbehov. De är utrustade med webbläsare, vissa kontorsprogram etc. Cirka 100 är så kallade sökdatorer, alltså vanliga datorer reserverade för sökning i bibliotekskataloger. Dessa är begränsade till ett visst antal tillåtna adresser, resten av internet är blockerat på just dessa maskiner.  Cirka 15 är speciella Pressdisplaydatorer, reserverade för att läsa dagstidningar i Pressdisplay. Antalet datorer är förhållandevis stabilt, sedan vi fick trådlöst nätverk har vi inte lika kraftig ökan i efterfrågan. Pressdisplay är den publika datorform som mest påtagligt ökar nu.

Alla bibliotek inom Stockholms stadsbibliotek har minst 1 netloandator och 1 sökdator. Många har fler.

Neloan kommer från företaget Lorensbergs, vi köpte därirfrån från början. Nu köper vi från vår leverantör av bilbioteksdataystem Axiell och får vissa integreringsvinster eftersom vi har vårt biblioteksdatasystem Book-it därifrån också.

En stor uppgradering gjordes i vintras och många problem löstes, bland annat utskrifter. Ett grundproblem är att netloanapplikationen inte är optimerad för tunna klienter, utan för vanliga datorer. Vi bytte till tunna klienter 2009, och det fungerade faktiskt ännu sämre innan vi bytte. Det har blivit bättre som sagt, men inte fullt ut. Kvarstående problem är att usb-minnen inte fungerar, vissa gör det men inte alla. Inte heller streaming fungerar på de publika datorerna.

Man kan i dagsläget inte skriva ut från egen dator på bibliotekets skrivare via det trådlösa nätverket. Detta är ett starkt önskemål från både kunder och oss, ändringsbegäran är inskickad.

Förhoppningsvis hittar vi en långsiktig lösning inom kort med stabila klienter. En ny klient, windowsbaserad skulle lösa både usb och streming, men det kostar en del att byta system för 260 maskiner. Samtidigt lägger personalen ute på biblioteken ner mycket tid på neloanmaskiner som inte fungerar.

 Virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek  ansvarar för alla 260 maskiner plus 12 terminalservrar och 8 systemservrar.

 

Tillbakablick: bibliotekskatalog och webb

13 mars 2013

December 1998

Mars 2013

Stockholms stadsbibliotek var ganska sent med att få en datoriserad bibliotekskatalog. Ända fram till 1998 hade man kortkatalog, men den 1 november 1988 driftsattes Dobis Libis i dåvarande Facksal 1 för juridik. Dobis/Libis var skrivet i PL/1 och kördes på en så kallad CICS (transaktionsserver på stordator). Det var förhållandevis kraftfull, men allt annat än användarvänligt och krävde stora resurser. Den datorbaserade katalogen fanns bara på huvudbiblioteket och i det så kallade bashuset för administration, talboksdepå, mediedepå, lånecentral och katalogavdelning. Filialerna fick snällt ringa till huvudbiblioteket och fråga om böckerna som vanligt.

Datoriseringen fortsatte i flera år och slutfördes först 1995, sist ut var Östermalms bibliotek. Kortkatalogerna fanns kvar länge på biblioteken. På huvudbiblioteket på Sveavägen försvann inte den sista ur de publika lokalerna förrän 2002 när man bytte och fick sitt tredje datorsystem.

På bild det stora katalogskåpet från Stockholms stadsbiblioteks huvudbibliotek, ritat av samma arkitekt som ritat huset och många andra inredningsdetaljer: Gunnar Asplund. Kortkatalogen finns sparad, i personalutrymmen.

1993 byttes Dobis Libis ut mot den så kallade Stocken, ett BTJ 2000 system. Driftsstart var 4 oktober 1993, och utrullningen var klar hösten 1995.

Men när kunde man söka hemifrån?


 

 

 

 

 

Den första katalogen man kunde söka i hemifrån kom sent 2000. Via webbplatsen till vänster gjorde man en sökning i Btj 2000, till höger. Ville man reservera en bok eller låna om fick man fortfarande vända sig till det fysiska biblioteket. Observera att man bara kunde söka mellan klockan 7 och 21! Långt ifrån 24/7. Varför då tro?

2002 var det dags att byta system igen. Då bytte man till Axiells Book-it vilket är det system vi fortfarande har idag, men idag är vi uppe i version 6 på SSB. Andra bibliotek har hunnit få version 7.0. Först 2002 kunde våra kunder äntligen låna om och reservera hemifrån i opac. Opac och webbplatsen var två helt olika platser på webben. Olika funktioner, olika utseende och tilltal. Webbplatsen utvecklades under åren med ett allt större innehåll, tack vare marknadsavdelningen som ansvarade för webben.

Opac

 

 

 

 

 

 

 

 

Virtuella enheten övertog 2005 ansvaret för hela webbplatsen och 2007 lanserades en helt ny webbplats med integrerad sökning och inspiration. Och vi fick en helt ny adress: biblioteket.stockholm.se eller bara biblioteket.se

 

 

I december 2011 lanserades sedan den webb vi har idag, egenbyggd med datat från Book-its api:er och byggt i Drupal med ett eget sökindex (Solr).

2013

Tack till Martin Hafström, Cristina Csanady och Michael Nordström för faktauppgifter!