Arkiv för ‘Okategoriserade’

E-böckerna flyttar in på biblioteket

23 augusti 2014

 

20140823_150923 Dagens Nyheter fokuserar på läsning denna lördag, samma dag som Stockholms stadsbibliotek öppnar sitt nya bibliotek i Kista galleria. Ett bibliotek som byggts upp av flera olika rum; rum för eget skapande med ljud, film och teknik, rum för debatt och berättelser, rum för studier och inte minst rum för läsning. I biblioteket har vi också placerat ut digitala tjänster för att göra e-böckerna mer tillgängliga i biblioteket. Genom digitala skyltar som den på bilden här bredvid kan du få boktips och hjälp att enkelt ladda ner e-böcker direkt till mobil eller surfplatta. Kista bibliotek är en fantastisk plats, särskilt i kombination med det digitala biblioteket. Vi vet att klockan 21.00 då vi stänger biblioteket i Kista och ett par timmar efteråt är den tid på dygnet då vi lånar ut flest e-böcker.

DN skriver på ledarplats att det inte finns något egenvärde i att älska litteratur. Däremot visar aktuell hjärnforskning att läsförmåga är en viktig grund, inte bara för att kunna ta till sig samhällsinformation, utan även för att utveckla minnesförmåga och möjlighet att uppfatta även talade budskap. Människan behöver kunna läsa för att minnas, förstå och kommunicera så bra som möjligt. Och ska man ändå lära sig att läsa, så varför inte göra det med en bra bok som är rolig, eller intressant, eller skrämmande, eller upprörande?

I DN beskrivs också hur boken Jag är Zlatan fick unga killar att börja läsa, något som vi märkte här på Digitala biblioteket eftersom den  fick e-boksutlåningen att explodera. E-boksutlåningen är den del av bibliotekets verksamhet som fortsätter att växa mest. Detta har lett till oro hos förlagen som prövar olika metoder för att hindra e-böckerna från att nå fram till låntagarna som karantän, att ta bort populära titlar, och en kommande ny prismodell som riskerar att helt underminera bibliotekens roll som läsfrämjande instans i samhället. Prismodellen har jag berättat om här, och den nämns också i den intervju som DN gjorde med mig i dagens tidning.

I artikeln säger jag att det finns en enorm potential i e-böcker på bibliotek. Om samhället strävar efter en hög läsförmåga hos sin befolkning så har biblioteket en viktig roll tillsammans med skolan. E-böckerna är en utmärkt möjlighet att nå ut till fler läsare så att fler får chansen att ta del av litteratur och fakta. Det som krävs nu är att biblioteken tar ett större ansvar för sina användare även digitalt, bland annat genom att själva styra över e-boksutlåningen istället för att vara i händerna på förlag och andra aktörer. Jag har skrivit mer om det tidigare här.

I slutet av DN-artikeln nämns att vi i Stockholms stad, tillsammans med Malmö stadsbibliotek, nu startar ett projekt för ett nationellt digitalt bibliotek, öppet för alla landets kommuner som vill delta. Det gör vi just för att kunna ta mer ansvar för våra användare. Om du är intresserad av att veta mer om detta spännande projekt, så kom gärna och besök oss på scenen och i vår monter på Digitala Torget på Bok- och Biblioteksmässan den 25 september. Eller läs mer här framöver.

Lästips 1: Om du som jag tänker lite extra på Birgitta Stenberg dessa dagar, passa gärna på att låna hennes Eldar och is som bland annat finns som e-bok och som berättar om hennes bakgrund och uppväxt.

Lästips 2:  Lotta Olssons 10 tips som får barn att börja läsa.

Hur kan det digitala folkbiblioteket utvecklas?

05 november 2013

Stockholms stadsbibliotek har fått utvecklingsstöd från Svensk Biblioteksförening för att utreda frågor om organisation och gemensam teknisk plattform för det digitala folkbiblioteket. Utredningen kommer att genomföras fram till och med mars 2014. Den ska undersöka och beskriva hur folkbiblioteken kan dela organisation, teknik och innehåll för det digitala biblioteket.

Bakgrunden är bland annat att vi på Stockholms stadsbibliotek fått förfrågningar om att återanvända och/eller samverka kring vår egenutvecklade tekniska plattform från flera bibliotek både i Stockholms län och i Sverige som helhet. Vi har också inlett ett aktivt samarbete med Malmö Stadsbibliotek om det digitala bibliotekets utveckling och framtid, och vi deltar i ett samarbetsprojekt om digitalt innehåll för barn tillsammans med andra bibliotek inom Stockholms län.

Den här utredningen kommer vi själva att ha stor nytta av för att fortsätta utveckla våra digitala tjänster, och vi tror att den också kan bli ett bra underlag för en bred diskussion om hur det digitala biblioteket kan utvecklas generellt. Utan medel från Svensk Biblioteksförening hade det varit svårt att genomföra utredningen, så vi är tacksamma för stödet.

Stort intresse för vår e-boksmodell

01 november 2013

Nu har både kulturministern och ett antal förläggare svarat på vår debattartikel i Dagens Nyheter där vi lanserat ett förslag på en ny affärsmodell och en ny teknisk infrastruktur för e-böcker på bibliotek. Dessutom har SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, gett en snabb och positiv respons på vårt förslag att vara den part som driver förhandlingarna för alla biblioteks räkning. Det känns som att möjligheterna nu har ökat för en mer konstruktiv diskussion om e-böcker på bibliotek.

Det är bra med positiva diskussioner, men vi vill driva på och komma fram till praktiska handlingar så snart som möjligt, för att kunna erbjuda läsare och låntagare ett bra utbud av e-böcker på bibliotek.

Kulturministern påpekar att staten har inlett ett arbete med infrastrukturen inom e-boksområdet, och det tycker vi förstås är bra. Men för att inom rimlig tid få fram en teknisk plattform som gör det möjligt för alla bibliotek att själva styra över sin e-boksutlåning behövs ett riktat uppdrag till Kungliga Biblioteket om just detta. Annars kommer den inte att bli verklighet, och affärsmodellen fungerar inte utan ett verktyg som kan tillämpa modellen. Vi hjälper gärna till att beskriva hur ett sådant uppdrag skulle behöva formuleras ur folkbibliotekens perspektiv. Vi tycker också att det är synd att kulturministern inte lämnade något svar på vår uppmaning om att ta ett tydligt kulturpolitiskt ansvar för att digitalisera en större mängd titlar ur den svenska kulturskatten. Förlag och bibliotek digitaliserar titlar, men det räcker inte.

När det gäller själva affärsmodellen så välkomnar vi Förläggarföreningens och ett antal förlags positiva inställning till att biblioteken själva ges möjlighet att styra sin e-boksutlåning. Det vi saknar svar på i deras replik är vårt krav på att bibliotek ska få tillgång även till nya e-böcker, utan karenstid, och att böcker inte plötsligt ska tas bort från det digitala biblioteket. Det som vår modell, Stockholmsmodellen, visar är att det går att låna ut även nya titlar utan att hota förlagets försäljning.

Nu jobbar vi vidare i konkreta förhandlingar både med förlag, andra bibliotek och med Sveriges Kommuner och Landsting för att försöka göra Stockholmsmodellen till en Sverigemodell, en modell som vi ser är unik även i ett internationellt perspektiv, och värd att kämpa för.

Här finns kulturministerns replik på DN Debatt från i onsdags

Här finns ett antal förlags replik på DN Debatt från igår

Här finns vår slutreplik i debatten från dagens DN debatt

 

Sprid Stockholmsmodellen över hela landet!

29 oktober 2013

I dagens DN debatt skriver jag och stadsbibliotekarien Inga Lundén att det är dags att biblioteken själva får styra över sin e-boksutlåning istället för att förlagen ska göra det via karenstider och krångliga licensmodeller. Vi hävdar att det går att låta biblioteken styra över utlåning och betala förlagen per utlånad bok utan att förlagens försäljning påverkas negativt.

Vårt förslag är att den ersättningsmodell som vi provat tillsammans med Ordfront förlag och distributören Publit, och som kommit att kallas Stockholmsmodellen, utvecklas och sprids nationellt, med hjälp av bland andra SKL, Sveriges kommuner och landsting. Och vi efterlyser två andra viktiga insatser på nationell nivå. Dels att Kungliga biblioteket skapar en teknisk plattform som gör det möjligt för biblioteken själva att hantera vilket urval av e-böcker man vill erbjuda sina låntagare, dels en ökad digitalisering av den svenska litteraturskatten från statens sida.

På det här sättet ser vi att det digitala biblioteket kan arbeta med urval och spridning av litteratur på samma sätt som det fysiska biblioteket har gjort i alla tider, vilket har gagnat både marknaden, läsarna och utvecklingen av kunskapssamhället.

Här finns debatt-artikeln på Dagens Nyheters debattsida.

Här finns Stockholmsmodellen beskriven i ett tidigare blogginlägg

 

Mer om vårt samarbete med Ordfront

02 juli 2013

Helgens artikel i DN om vårt samarbete med Ordfront har gett lite ringar på det sommarvarma mediavattnet. Kul, såklart, även om det är första veckan på min semester!

Daniel Åberg ställer ett antal frågor i sin blogg som lett till nya frågor på bland annat Twitter. Jag är inte rätt person att svara på allt, men hoppas kunna reda ut några frågetecken.

Bakgrunden till avtalet, hur det ser ut lite mer i detalj etc. finns att läsa om i ett tidigare inlägg här på bloggen.

Så till Daniels undranden. Det första gällde om detta verkligen var en nyhet – den mediala tystnaden har ju inte varit total. Men det DN lyfte fram i lördags var att stockholmarna nu kan börja låna Ordfronts e-böcker på biblioteket.se.

För det andra undrade Daniel Åberg varför inte Ordfront slöt ett avtal med Elib. Rent ekonomiskt är avtalet mer fördelaktigt för både Ordfront och för Stockholms stadsbibliotek än vad motsvarande upplägg hade varit med Elib som distributör. Sedan skapar detta nära samarbete mellan förlag och bibliotek helt nya förutsättningar till gemensamt lärande och förståelse för e-boken.

På den tredje frågan: ”Är det inte ett problem att avtalet begränsar sig till Stockholms stadsbibliotek?” kan jag både svara ”Absolut inte!” och ”Jo, absolut!”.

”Absolut inte” för att biblioteksstrukturen i Sverige ser ut som den gör. Stockholms stadsbibliotek finansieras av stockholmarnas skattepengar, så det är på det sättet självklart att det bara är stockholmarna som kan skörda frukterna.

Om jag i stället svarar ”Ja, absolut!” pekar jag på svagheterna med lokala, det vill säga kommunala, system för att hantera något som med fördel borde kunna hanteras nationellt. Inte minst med avseende på avtal och innehåll och infrastuktur. Att hitta nationella lösningar för digitala bibliotekstjänster är en av de frågor vi ständigt jobbar med, och som ligger mig varmt om hjärtat!

Den sista frågan, om varför Publit inte nämns i artikel, har jag ingen direkt åsikt om. Det hade kanske blivit (eller ska kanske bli?) en annan artikel. Men faktum är att det i detta fall är fråga om ett direktavtal mellan förlag och bibliotek.

Publika miljön på SSB – också digitala biblioteket

21 maj 2013

Image1Digitala biblioteket vid Stockholms stadsbibliotek är inte bara webb och e-böcker, även om vi ofta talar om det. Minst lika viktigt för våra kunder är den så kallade publika miljön.  Redan 1996 hade vi en publik datormiljö för användarna, i det så kallade IT-biblioteket beläget i nuvarande Internationella biblioteket på plan 1 – se bild. Den har växt något.

Bibliotekets publika miljö består idag  av 360 datorer/tunna klienter. 260 är netloanmaskiner som allmänheten kan använda för sina datorbehov. De är utrustade med webbläsare, vissa kontorsprogram etc. Cirka 100 är så kallade sökdatorer, alltså vanliga datorer reserverade för sökning i bibliotekskataloger. Dessa är begränsade till ett visst antal tillåtna adresser, resten av internet är blockerat på just dessa maskiner.  Cirka 15 är speciella Pressdisplaydatorer, reserverade för att läsa dagstidningar i Pressdisplay. Antalet datorer är förhållandevis stabilt, sedan vi fick trådlöst nätverk har vi inte lika kraftig ökan i efterfrågan. Pressdisplay är den publika datorform som mest påtagligt ökar nu.

Alla bibliotek inom Stockholms stadsbibliotek har minst 1 netloandator och 1 sökdator. Många har fler.

Neloan kommer från företaget Lorensbergs, vi köpte därirfrån från början. Nu köper vi från vår leverantör av bilbioteksdataystem Axiell och får vissa integreringsvinster eftersom vi har vårt biblioteksdatasystem Book-it därifrån också.

En stor uppgradering gjordes i vintras och många problem löstes, bland annat utskrifter. Ett grundproblem är att netloanapplikationen inte är optimerad för tunna klienter, utan för vanliga datorer. Vi bytte till tunna klienter 2009, och det fungerade faktiskt ännu sämre innan vi bytte. Det har blivit bättre som sagt, men inte fullt ut. Kvarstående problem är att usb-minnen inte fungerar, vissa gör det men inte alla. Inte heller streaming fungerar på de publika datorerna.

Man kan i dagsläget inte skriva ut från egen dator på bibliotekets skrivare via det trådlösa nätverket. Detta är ett starkt önskemål från både kunder och oss, ändringsbegäran är inskickad.

Förhoppningsvis hittar vi en långsiktig lösning inom kort med stabila klienter. En ny klient, windowsbaserad skulle lösa både usb och streming, men det kostar en del att byta system för 260 maskiner. Samtidigt lägger personalen ute på biblioteken ner mycket tid på neloanmaskiner som inte fungerar.

 Virtuella enheten vid Stockholms stadsbibliotek  ansvarar för alla 260 maskiner plus 12 terminalservrar och 8 systemservrar.

 

Tillbakablick: bibliotekskatalog och webb

13 mars 2013

December 1998

Mars 2013

Stockholms stadsbibliotek var ganska sent med att få en datoriserad bibliotekskatalog. Ända fram till 1998 hade man kortkatalog, men den 1 november 1988 driftsattes Dobis Libis i dåvarande Facksal 1 för juridik. Dobis/Libis var skrivet i PL/1 och kördes på en så kallad CICS (transaktionsserver på stordator). Det var förhållandevis kraftfull, men allt annat än användarvänligt och krävde stora resurser. Den datorbaserade katalogen fanns bara på huvudbiblioteket och i det så kallade bashuset för administration, talboksdepå, mediedepå, lånecentral och katalogavdelning. Filialerna fick snällt ringa till huvudbiblioteket och fråga om böckerna som vanligt.

Datoriseringen fortsatte i flera år och slutfördes först 1995, sist ut var Östermalms bibliotek. Kortkatalogerna fanns kvar länge på biblioteken. På huvudbiblioteket på Sveavägen försvann inte den sista ur de publika lokalerna förrän 2002 när man bytte och fick sitt tredje datorsystem.

På bild det stora katalogskåpet från Stockholms stadsbiblioteks huvudbibliotek, ritat av samma arkitekt som ritat huset och många andra inredningsdetaljer: Gunnar Asplund. Kortkatalogen finns sparad, i personalutrymmen.

1993 byttes Dobis Libis ut mot den så kallade Stocken, ett BTJ 2000 system. Driftsstart var 4 oktober 1993, och utrullningen var klar hösten 1995.

Men när kunde man söka hemifrån?


 

 

 

 

 

Den första katalogen man kunde söka i hemifrån kom sent 2000. Via webbplatsen till vänster gjorde man en sökning i Btj 2000, till höger. Ville man reservera en bok eller låna om fick man fortfarande vända sig till det fysiska biblioteket. Observera att man bara kunde söka mellan klockan 7 och 21! Långt ifrån 24/7. Varför då tro?

2002 var det dags att byta system igen. Då bytte man till Axiells Book-it vilket är det system vi fortfarande har idag, men idag är vi uppe i version 6 på SSB. Andra bibliotek har hunnit få version 7.0. Först 2002 kunde våra kunder äntligen låna om och reservera hemifrån i opac. Opac och webbplatsen var två helt olika platser på webben. Olika funktioner, olika utseende och tilltal. Webbplatsen utvecklades under åren med ett allt större innehåll, tack vare marknadsavdelningen som ansvarade för webben.

Opac

 

 

 

 

 

 

 

 

Virtuella enheten övertog 2005 ansvaret för hela webbplatsen och 2007 lanserades en helt ny webbplats med integrerad sökning och inspiration. Och vi fick en helt ny adress: biblioteket.stockholm.se eller bara biblioteket.se

 

 

I december 2011 lanserades sedan den webb vi har idag, egenbyggd med datat från Book-its api:er och byggt i Drupal med ett eget sökindex (Solr).

2013

Tack till Martin Hafström, Cristina Csanady och Michael Nordström för faktauppgifter!

Brave New World (& For Whom the Bell Tolls)

06 november 2012

So, it is time to tell the world what we are doing—hence the swopping of languages. “We” are the digital branch of Stockholm City Library, and we run and develop the digital library, as well various systems needed for the entire organisation. We provide 14 % of all the Swedish e-books, and we advocate user-driven innovation to improve and to develop new services. Asking the users about what they want saves us from guessing, and this summer we asked the borrowers of e-books and other e-media about their reading and borrowing habits, thoughts and hopes, wishes and demands for the future.

About 20 % of the visitors took some of their time to help us by answering the quite rich questionnaire (compared to the 5 % that can be expected on average). The most striking thing was that they loved borrowing e-books from the library. “Best thing ever happened during my time as a borrower” said one respondent.

That e-books are increasingly popular comes as no shock—the e-loan figures were doubled between 2010 and 2011, and this year they will double again. This means that a total of 150 000 e-loans will have been completed through us by the end of this year.

The visitors of course liked the most obvious advantages: it is easy, you can do it in the middle of the night in your own home and you don’t have to worry about returning your book (or paying the fee if you are overdue—the book just disintegrates itself when your 28 days are up).

Some figures:

  • 21 % have obtained their library card only to borrow e-media. In this group, 63 % were male.
  • 69 % borrow more e-media compared to one year ago.
  • 79 % believe they will borrow ever more e-media in the future.
  • 75 % would borrow more if there were a greater number of titles available.

The Way We Live Now: Midnight’s Children & Catch-22

Most of the e-books were borrowed when the physical library was closed. 55 % read on a tablet, 19 % on an e-book reader and 28 % on a smartphone (the figure exceeding 100 % because multiple choices were allowed—some people just can’t make up their minds!). 

E-PUB is the youngest, yet the dominant format. About 2/3 of all e-media was downloaded as an E-PUB file, and Bluefire reader was the most popular way to decipher it.

The visitors to the digital library assured us that they usually do finish their e-books—57 % said they did so, whilst for physical books the figure was slightly lower.

The comments showed that the borrowers were true library lovers: many agonised over the fact that e-books are supposedly expensive (meaning bad) for the library. The cost is high-ish, but that is only because e-books are popular. And as a library, you cannot whine when you are supplying the citizens with what they want. Also, there are costs (in fact, higher costs) deriving from the lending out of physical books too.

A Confederacy of Dunces: The Idiot & The Clan of the Cave Bear

The fondness for books showed by the respondents does not stretch as far as the cradle (or kindergarten) for the books: the publishers. Quite the reverse: the publishing industry is hit by the sound and the fury of the borrowers.

Apart from the highly priced e-books (for libraries as well as book buyers), the borrowers are annoyed with the quarantine the publishers subject their books to: when an e-book is released, it will not become available for borrowing until two, three or maybe more months later.

“Stone age” says one, ”To treat your best customers as enemies is like putting a bullet in your own foot and the total opposite of a successful game plan” says another.

Even though the survey says that people will not buy an e-book in quarantine (they rather wait and grit their teeth), the figures show that the e-book borrowers are, to a large extent, the e-book buyers as well. Not surprisingly, the more money you earn, the more e-books you buy. So the well-to-do booklover borrow or buy what s/he wants, and the poor booklover waits—maybe in vain. In some cases, the publishers decide that certain titles will never be eligible for the libraries.

This very uncertain state of the e-book must change. Right now, the negotiations between the central parties (libraries/publishers) are on hold. In the meantime, we discuss solutions with those interested, and try to make the most of what we have.

And we do have loving borrowers. Thank you all and especially those who answered the survey. You make it all worthwhile!  

If you want to know more about the state and possible fate of the e-book in Sweden, please contact Mikael Petrén, Head of the Digital Library.
If you want to discuss the survey in great detail, contact Daniel Andersson.
If you wish to know anything else about the Stockholm City Library, contact Head of Information, Anna Wåglund Söderström.
 

Brave New World: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11848

For Whom the Bell Tolls: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11802

The Way We Live Now: https://biblioteket.stockholm.se/titel/662043

Midnight’s Children: https://biblioteket.stockholm.se/titel/151437

Catch-22: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11840

A Confederacy of Dunces: https://biblioteket.stockholm.se/titel/241573

The Idiot: https://biblioteket.stockholm.se/titel/395761

The clan of the Cave Bear: https://biblioteket.stockholm.se/titel/223661

The Sound and the Fury: https://biblioteket.stockholm.se/titel/231575

Datorstopp 3 september

03 september 2012

Nätet är nere i hela stan. Det ryktas om en avgrävd kabel i Spånga. Ingen vet hur lång tid det kan ta. Alla datorer på alla bibliotket drabbas – hela stockholm.se ligger nere…

Här på biblioteket.se försöker vi förstå hur det är tänkt att informationen ska spridas och hanteras i såna här lägen. Stockholm.se (alltså staden) har ett twitterflöde… som är tyst…
Nåväl, vad är väl en tweet i krisen?

Vågar vi ropa hej?

16 augusti 2012

Jo, ett litet, försiktigt ”hej” kan nog vi här på Virtuella enheten stämma upp i. Efter att under ett par veckor ropat ”heja” åt våra tekniker som farit som skållade troll mellan alla bibliotek från Akalla till Östermalm är datorerna på mycket soligare humör. Allt fungerar inte helt smärtfritt än, ska genast sägas, men mycket som var stört omöjligt för ett par veckor sedan går nu som en dans.

Problemet (som du kan läsa mer om i förra blogginlägget) har i korthet varit att en uppgradering av servrarna tyvärr slog slint så det sjöng om det. Men nu går teknikerna med lättare steg, deras telefoner ringer inte konstant och deras barn börjar känna igen dem igen.

Många har varit oroliga för att förfallet på datorfronten skulle vara inledningen på en avveckling av det som på biblioteksjargong kallas ”de publika datorerna”, det vill säga datorerna ute på biblioteken som alla kan boka in sig på och använda till att skriva och skriva ut, surfa eller leta i databaser. Men så är det absolut inte. De publika datorerna är både välanvända och viktiga. Alla människor har inte en dator, men nästan alla människor behöver en dator ibland. Många människor behöver behärska datorns domäner för att bli attraktiva på arbetsmarknaden.

Internet kan sägas ha bevisat det som biblioteket hävdat i tusentals år – information ska vara tillgänglig för alla, och delas av alla. Men alla har inte, så att säga, tillgång till tillgängligheten. Därför satsar alla bibliotek på vad som kallas digital delaktighet. Då håller biblioteket (ibland tillsammans med ideella organisationer) träffar och studiecirklar i dator-hjälp, IT-hjälp, Seniornet, Digital första hjälpen och så vidare. Under kampanjveckan Get Online Week blev 340 stockholmare digitalt delaktiga genom att ta vägen ut på Internet – via biblioteket.

Naturligtvis är fungerande – till och med bra – datorer ute på alla våra bibliotek en förutsättning för denna digitala delaktighet, för allas rätt till information, nyheter och underhållning. Och dit ska vi, så fort det bara går. Teknikerna ska nu gå från att vara räddare-i-nöden till att bli stenhårda förhandlare, och jobba fram en hållbar lösning som fungerar i längden.