Arkiv för ‘Mobilt’

E-boksenkät

09 juli 2012

Foto: Flickr/Joseph Robertson

E-böcker är en genial idé året runt, men nu i semestertider  blir idén faktiskt ännu ett litet snäpp bättre. Inget att packa! (Förutom läsplattan som väger som en chokladkaka… eller möjligen dendär datorn som det av någon anledning (hörde jag ”luthersk”?) är så svår att lämna hemma…)

 Just nu genomför biblioteket.se en enkät för alla som lånar e-medier i någon form. Att e-böcker och bibliotek är en kombo som inte ses på med helt blida ögon av alla är väl numera rätt känt (läs äldre inlägg i den här bloggen om du vill ha en guidad tur). Just därför är det viktigt för oss att ha koll på vad låntagarna tycker, kräver, önskar och gör vågen för. Och ju fler som gör enkäten, desto bättre koll får vi.

Något som jag tycker är helt rörande är att en del lånar färre e-böcker med argumentet att ”det blir så dyrt för biblioteken”. Det är faktiskt sött på riktigt, man ser på biblioteket som en vän som inte ska utsättas för bekymmer. Men fysiska lån kostar också. Kultur kostar! Men att läsa böcker är (imho) bland det bästa som finns. Så jag hoppas att alla lånar och läser exakt så många böcker de vill – sen må det vara barnböcker, romaner, biografier, faktaböcker, tjocka böcker, tunna böcker, ljudböcker eller till och med e-böcker.

Så låna en e-bok eller två (tre, fyra…) och gör den lilla enkäten.

Trevlig lässommar!

Version 3.0 av webbplatsen biblioteket.se

04 april 2012

Webbplatsen Biblioteket.se uppdateras ständigt. Idag görs en större release, version 3.0  med flera olika delar.   Nyheterna finns främst  inom sök, filtersökning, mina sidor och  presentationsformat. Dessutom har en del buggar rättats. En testversion med begränsat antal digitala talböcker för direkt nedladdning (för berättigade talbokslåntagare). Några av nyheterna:

Sök/träfflista

  • CD /mp3  är tydligare uppmärkta så man ser skillnad (ej heltäckande, beroende på vilka uppgifter som finns i katalogposterna)
  • Filtrering på klassifikationskod möjlig
  • Sökning på serie ger träff och filtreringsmöjlighet
  • Sökning på årsintervall möjligt med dragreglage
  • Möjlighet att få en förenklad träfflista i tabellform (för kortare utskrifter)
  • Länkar till Libris, Ab katalogsök, bibliotek.se vid noll träffar
  • Markering direkt i träfflista att  boken finns inne, boken finns inne på mitt favoritbibliotek
  • Man kan välja hur många poster som ska visas, 25, 50 eller 100
  • Alla informationsfält är valbara filter/fasetter i träfflistan
  • Rättstavningsförslag uppdaterat

Övrigt

  • Automatisk utloggning efter 15 minuter (meddelande i förväg)
  • +/- tecken vid expandera lista är rättat
  • Index är uppdaterat med en mängd nya titlar, därför ändras också relevansrankningen
  • testversion med ett antal titlar av direkt nedladdning av digitala talböcker för berättigade låntagare

Zlatan till tusen personer på fjorton dagar

07 december 2011

Natten mellan den 8:e och 9:e november i år släpptes boken ”Jag är Zlatan”. Två veckor senare hade vi lånat ut boken till 1.000 personer. Av dessa var så många som 986 e-bokslån.

En liknande e-effekt såg vi i oktober då 420 personer på kort tid lånade Tranströmers samlade dikter som e-bok. Det är mycket glädjande att se att e-böckerna verkligen är ett alternativ när stockholmarna vill stilla sin nyfikenhet på litteraturen.

Utlåningen av "Jag är Zlatan"

Utlåningen av "Jag är Zlatan"

 

Nu finns Bluefire även för Android

12 oktober 2011

Nu finns även appen Bluefire för Android. Det innebär att du kan välja mellan Aldiko och Bluefire när du vill läsa bibliotekets e-böcker i din mobil eller surfplatta. E-böckerna från Elib är skyddade  med Adobes drm-skydd vilket få läsappar klarar av.

Det är enkelt att beskriva hur man ska hantera en iPhone eller en iPad. Alla fungerar lika. Androidmobiler och surfplattor är däremot olika, även när de har samma Androidversion. När Bluefire är installerad går det vissa mobiler att klicka och direkt kunna öppna i Bluefire, i andra måste man trycka tills man får upp en meny för att spara länken. Det går inte att beskriva allt men det blir ändå rätt mycket information på hemsidan:

  • Hämta appen Aldiko alternativt Bluefire till din mobil eller platta. Det fungerar med gratisappen.
  • Du behöver ett Adobe id för att kunna läsa bibliotekets e-böcker. Skapa ett id på Adobes webbplats: https://www.adobe.com/cfusion/membership/index.cfm?nl=1&loc=en_us&nf=1
  • Lägg in ett Adobe id under Settings/Inställningar för Android mobilen/plattan när du är inne i Aldiko alternativt i Bluefire.
  • Gå till Stockholms stadsbiblioteks mobila webb: m.biblioteket.se Logga in med ditt bibliotekskortsnummer. Välj en bok. Välj sedan format och tryck på länken Ladda ned tills du får upp en meny där du kan spara länken.
  • Du hittar sedan e-boksfilen i rullgardinsmenyn på din Android. Klicka på den så öppnas den i Aldiko appen och du kan börja läsa.

OBS! Det finns många olika Androidmobiler och surfplattor som fungerar på lite olika sätt. Från Aldiko kan du också göra lån direkt från appen Aldiko, vilket ibland fungerar bättre.

Du kan även hämta e-böcker via din dator. Läs mer om Adobe Digital Editions och Adobe id

Ladda ner e-bok enkelt via mobilwebben

26 maj 2011

Skärmdump på e-bok i mobilwebbenFrån och med idag den 26 maj kan  man enkelt ladda ner e-böcker direkt i mobilen från Stockholm stadsbiblioteks mobilwebb.

Utan att lämna vårt eget gränssnitt kan man mycket enklare än tidigare  ladda ner direkt till mobilen. En e-boksläsare måste vara installerad i förväg på mobilen, sedan är det bara att leta upp böckerna på mobilwebben och med några få klick, bibliotekskortet och pinkod har man e-boken på plats. Denna möjlighet kommer på desktop-webben (vanlig dator ) först i samband med att beta-versionen av biblioteket.se lanseras (försommar för SSB-personal, sensommar för allmänhet).

Böckerna är precis som tidigare från leverantören e-lib, men man slipper att som hittills gå in via e-libs krångliga gränssnitt.  I stället är man hela tiden i SSB:s virtuella enhets egenutvecklade mobilgränssnitt, och klicken är betydligt färre.

Några nya fria e-medier från Vertigos förlag också tillgängliga. Dessa byggs på framöver, med andra förlag och titlar.

Se en film om hur man laddar ner!

Mobilwebben lanserades 3 april i år(se tidigare inlägg), och nu går det alltså också att ladda ner e-böcker. Själva mobilwebben fungerar på alla mobiler som kan gå ut på internet, e-boksnedladdning kräver däremot att man har en smartphone. Mobilwebben är en anpassad webbsida, alltså inte en app/appplikation/program man laddar ner till sin mobil. Du kan därför testa den i såväl smartphones som enklare mobiltelefoner och dessutom på din vanliga dator.

Rapportera gärna in alla fel och underligheter du hittar, det är viktigt för oss att få alla buggrapporter och underligheter. Mejla dessa till: synpunkter.mbiblioteket@stockholm.se

Effektkartläggning för digitala biblioteket

19 maj 2011

Stockholms stadsbibliotek  arbetar med  effektkartläggning. På virtuella enheten handlar det om digitala biblioteket, hittills främst om våra webbar: mobilwebben och desktopwebben men framöver också bland annat om sociala medier. Metoden är spännande och har tillfört oss nya insikter om hur man väljer vad man ska göra och vissa prioriteringar blir lättare att göra när de är direkt kopplade till syfte och effekt.

Vi samarbetar med InUse och effektkartläggningsarbetet inleddes 2009, då främst ur ett tillgänglighetsperspektiv och nu på bred front. Ett 20-tal intervjuer genomfördes och  fram till dags dato har ett 60-tal intervjuer genomförts. En webbenkät gjordes och mönster kring läsande, webbesök och biblioteksanvändning började visa sig. Utifrån detta material utkristalliserades först  fem målgrupper, dessa har senare förfinats: spetsigare formulerade och fler. Ett antal personor har skapats, mer om dessa kommer i andra blogginlägg.

Under 2010 arbetade vi både med  webbyrån Creuna för  framtagning av koncept och med InUse för effektkartläggning av målgrupper och drivkrafter. Från lite lösare samarbetsmodeller har vi nu  formaliserat en del : effektkartläggarna deltar också i beställargruppsmöte med webbyrån, demo av färdiga funktioner och ibland också i referensgruppsammanhang. Framöver ser vi också ett samarbete inom beställarstöd och  digital strategi.

Metoden effektkartläggning bygger på några byggstenar: syfte, mätpunkter, målgrupper, användningsmål och åtgärder. Tanken är att man börjar med syftet: en huvudsats utan bisatser och dessutom ett antal mätpunkter. Värt att notera är att bara för att man har en mätpunkt, det finns ett sätt att mäta, betyder det  inte att man faktiskt mäter alla mätpunkter – det blir ofta för kostsamt. Syfte och mätpunkter utgör tillsammans effektmålet. Målgrupperna är sedan de som faktiskt skapar den önskade effekten, alltså inte de man diffust tror är en ”target group”. Målgrupperna definieras utifrån beteendemönster,  inte som vi är vana vid av socioekonomiska, geografiska och liknande termer . En av de svåraste sakerna i en effektkartläggning är sedan att prioritera sina målgrupper. Vilken kommer faktiskt först? Detta gör man utifrån hur mycket gruppen bidrar till uppfyllande av effekten, inte nödvändigtvis bara baserat på hur många de är i förhållande till andra grupper. De olika målgrupperna har olika drivkrafter, så kallade användningsmål. Utformas som VILL, som kommer inifrån och SKA, önskad förändring från verksamheten. Först nu börjar man prata om åtgärder! Vilka åtgärder kan man göra utifrån användningsmålen? Formuleras hellre som goda egenskaper än funktioner.

Att komma fram till  syftet med en produkt/insats/projekt är inte så lätt som man tror. Det är lätt att komma på många olika syften, men att välja ett och hitta den bästa formuleringen för det tar tid och många iterationer. Och när man sedan ska komma överens och få det godkänt på alla håll blir det inte lättare. Hösten /vintern 2010/2011 enades Stockholms stadsbiblioteks ledningsgrupp om ett syfte  och inriktning, men vi är faktiskt inte helt klara med själva formuleringen för bibliotekets webbplatser. Arbetet med att förbättra och utöka effektkartan pågår för fullt.

Kommande användningstester kommer att ta avstamp i effektkartan. Olika målgrupper kommer att få ”komma till tals” genom användning så vi kan se hur webben motsvarar deras användningsmål. Då ser man den tydliga röd linjen mellan syfte-målgrupp-användningsmål-funktion.

Även Stadsbibliotekets Asplundhus har  gjort en effektkartläggning av sina fysiska besökare, också tillsammans med InUse.

Mobilwebben: hur kom vi fram till vad vi ville göra?

06 maj 2011

Mobilwebben lanserades 3 april 2011 och vi har skrivit om den här på bloggen. Men hur gick det till när vi arbetade fram den?

Arbetet inleddes i juni 2010  med en heldagsworkshop för virtuella enheten på Stockholms stadsbibliotek och webbyrån Creuna. Gemensamma värdeord kring bibliotekets digitala närvaro identifierades. En brainstorming  kring vilka funktioner man kunde tänka sig genomfördes. Både konkreta funktioner som nu är realiserade och mer visionära idéer som egen e-boksläsare fanns med. En övning kallad “ettan” gick ut på att i grupp formulera en löpsedel för vad DN skulle skriva om vår mobilwebb. “Böckernas Spotify” “Mobilwebben når nya målgrupper” var några förslag. I en annan övning fick alla gå ut från lokalen och fundera på nya idéer i ett mobilt sammanhang. Vad kommer man på för nytt när man byter  till den miljö där verktyget – i detta fall mobilen – normalt används.

Under sommaren som följde jobbade Creuna med omvärldsbevakning kring mobilwebb: vad görs på annat håll samt framåtblickande konceptutveckling. InUse, specialister på att designa bra användarupplevelser för verkliga männisor, jobbade parallellt med målgruppsanalyser, användningsmål och effektkartläggning. Detta inkluderades i konceptet.

Våra egna erfarenheter från vår nuvarande webb och de problem som finns där summerades. Creunas arbete presenterades och på VE enades man om att bibliotekets totala digitala närvaro måste vara tydlig och ta ett avstamp i enkelhet och  bastjänster genom att:

  • inspirera till läsning och lärande
  • förenkla tillgången till och utlåningen av medier
  • lyfta fram verksamheten på de fysiska biblioteken (och underlätta besöket)

Den mobila kanalen bör utnyttjas till det den är bäst på: snabbt, enkelt och personligt, fokus på det viktigaste-det man har  behov av när man är i rörelse, mobilens speciella fördelar (t. ex geopositionering).

Diskussioner kring om det skulle vara en app eller en mobilwebb  ledde till ett beslut att satsa på en mobil webb i stället för app av flera skäl: lättare att nå ut till fler, lägre utvecklingskostnad, och bättre funktionalitet.

De fem vanligaste behoven hos användarna identifierades och planerades för mobilen (de fyra första är nu verklighet, den femte står på kö i utvecklingen):

  • Välja och hitta bok
  • Reservera bok
  • Låna om
  • Se öppettider
  • Se evenemang

Processkartläggning gjordes för dessa fem behov, till exempel: hur gör låntagarna när de väljer och hittar bok, var i kedjan blir det problem, och hur gör vi det lättare lättare för låntagarna?

Skisser togs fram (se överst) för hur det skulle kunna se ut och en bruttolista, en total önskelista med funktioner skrevs. Därefter gjordes prioriteringar: vad börjar vi med och vad fortsätter vi med?

I september 2010  flyttade några av Creunas medarbetare in i VE:s lokaler och arbetade tätt ihop med VE:s personal.  Agil projektmetodik, daily standups, projektavstämningar, konceptskisser, grafiska skisser, demo på funktioner var viktiga inslag i detta arbete. Helt ny arbetsmetodik för VE, inte för Creuna. Mycket blev gjort på kort tid, och i december var mobilwebben egentligen färdigutvecklad. Därefter tog praktiskt arbete med servrar vid, därför blev mobilwebben lanserad först i början av april 2011.

Biblioteksmedarbetaren och Mediesprånget

15 april 2011

Mediesprånget är ett projekt inom Stockholms stadsbibliotek som syftar till att stärka medarbetarnas kompetens att förmedla intressant och relevant innehåll oberoende av om det är förpackat i papperspärmar eller består av ettor och nollor. Biblioteket ska arbeta aktivt med digitala medier och mediebärare.

Många förändringar har skett och sker inom medieområdet idag och viktiga diskussioner förs om hur biblioteket anskaffar, visar och tillgängliggör olika typer av medier. Den här bloggen tar upp Stockholms stadsbiblioteks arbete med digitala tjänster och hur man jobbar för att utveckla dem. En annan sida av det här arbetet är hur biblioteksmedarbetarna hanterar och använder dessa tjänster, om vår kompetens och erfarenhet av digitala medier och nya läsesätt. Tekniken har tagit ett stort kliv in i våra liv och påverkar också våra metoder att sprida och ta till oss litteratur och information. Vi kan läsa i mobilen, med öronen, på läsplatta. Och vi förväntar oss i högre grad att nå det vi vill ha genast.

Navet i våra bibliotek – eller vår affärsidé om man så vill – är vi, biblioteksmedarbetarna, som hjälper och guidar användaren till läsupplevelser och kvalitetsmässiga informationskällor. För att lyckas med det uppdraget krävs att vi själva hela tiden fortsätter att lära oss och följa med i utvecklingen inom medieområdet. Mot den bakgrunden gör Stockholms stadsbibliotek nu en satsning för att utveckla personalens kompetens kring digitala medier och den teknik som hör ihop med läsandet, som exempelvis läsplattor av olika slag. Lika självklart som det är att visa en låntagare hur man söker och lånar en fysisk bok måste det vara att kunna visa hur man som talbokslåntagare laddar ner böcker eller hur man som pendlare läser böcker i mobilen.

Kunskap av det här slaget är i högsta grad en färskvara, eftersom medielandskapet utvecklas och förändras. Målet vi jobbar mot är rörligt, därför krävs av oss ett kontinuerligt lärande och ett prövande förhållningssätt till digitalt innehåll och teknik. Vi planerar därför en kompetensutveckling som till stor del ska gå ut på att testa och utforska olika typer av innehåll och mediebärare. Biblioteket har en roll att spela som introduktör och att göra det möjligt för användarna att följa med i medieutvecklingen, varför en del av den planerade kompetensutvecklingen även ska komma användaren till del. Vi vill bjuda in användaren att testa och utforska tillsammans med oss, till exempel genom läsplattecirklar och mer teknik i biblioteksrummet.

EPUB – det mest populära e-boksformatet på biblioteket

12 april 2011

EPUB-formatet har snabbt blivit det mest populära e-boksformatet på biblioteket. Formatet introducerades hos Elib sommaren 2009 och har stadigt växt i användning sedan dess. Runt årsskiftet 2010/2011 lanserades läsar-appar för iPhone/iPad – Bluefire reader och för Android Aldiko Book Reader som gjorde det möjligt att läsa e-böcker även på dessa plattformar. I jämförelse med det tidigare populära mobil-formatet MobiPocket blev det även enklare eftersom man inte behöver ha en PID-kod för att ladda ner en EPUB-fil.

Utslaget på antal titlar så lånas EPUB-titlarna nu i snitt 2,01 gånger per månad och titel. Motsvarande siffra för PDF-böckerna är 0,58 och för e-ljudböckerna är 1,96. Självklart påverkas dessa siffror av vilka titlar som erbjuds men de ger en fingervisning om formatets popularitet.

Nu gör vi det också enklare att komma åt våra e-böcker; i kommande version av vår mobila webbsida m.biblioteket.se kan du direkt ladda ner 2652 e-böcker.

Mobilen först

12 april 2011

För drygt ett år sedan myntade Google uttrycket ”mobile first”, dvs att utveckla kraftfulla digitala tjänster för mobilen först. Mobilen finns i nästan var människas hand, dagligen och överallt. Därför är det strategiskt rätt att satsa nyutveckling på mobilen först, i stället för på ”vanliga webben”. Det som pratades om då som en vacker idé  är ett faktum idag när många företag och organisationer utvecklar sina digitala tjänster.  Så också vi på Stockholms stadsbiblioteks virtuella enhet: vi lanserade en mobilwebb med helt  ny sökfunktionalitet innan vi började jobba med sök på vår desktopwebb (”vanliga” webben, som man ser på dator).  Det finns flera skäl till detta:

  • Arbetar man med mobila tjänster  tvingas man fokusera och prioritera – nyttiga hemläxor innan man utvecklar för det ”stora” webbformatet
  • Mobiltätheten exploderar bland befolkningen, i Sverige såväl som internationellt
  • Mobilen har man alltid tillgänglig, utan lång starttid
  • Mobilen öppnar nya möjligheter som inte funnits på datorerna hittills, gps och geopositionering för att bara nämna något