Arkiv för ‘Interaktionsdesign’

Nyheter på biblioteket.se

07 februari 2013

Stockholms stadsbiblioteks webbplats biblioteket.se uppdateras och utvecklas ständigt. Vi skiljer på frontendutveckling, det vill säga det som direkt syns för användaren i form av gränssnitt och funktioner och backend, det vill säga det som sker bakom kulisserna för att allt ska fungera (prestanda, teknik etc). Den senaste tiden har fokus legat på backend men vissa frontend funktioner syns också.

Några av de senaste förbättringarna:

  • Kundtjänst har en egen ingång / genväg på startsidan
  • För att ladda ner fria ebokstitlar behöver man inte längre logga in
  • Relevansrankningen är förbättrad
  • I fullposten har delen med andra versionen uppdaterats och stadats upp. Om det finns en eboksversion kommer den högst.
  • Buggfix: automatisk utloggning på strömmande meiedier efter15 minuter är löst
  • Buggfix: vissa nya ebokstitlar syntes inte, är löst
  • Buggfix: i boksnurran visas alla titlar nu, inte bara fem

Nya webben, utvecklingsprocessen

17 november 2011

I ett tidigare inlägg har vi skrivit om utvecklingsprocessen på Stockholms stadsbiblioteks virtuella enhet för mobilwebben. Det börjar dra ihop sig även för desktopwebben, då dagens biblioteket.se ska bytas ut mot beta.biblioteket.

Beta-versionen av desktopwebben släpptes till personalen i juni, och till allmänheten i augusti/september. Sedan dess har vi tagit in ett hundratal kommentarer, önskemål och buggrapporter. Vi har genomfört tre omgångar av användningstester, se separat blogginlägg.  Hela virtuella enheten, i synnerhet utvecklingsteamet och redaktionen har också listat utvecklingspotential, buggar och önskemål.

Redan under arbetet med mobilwebben hade vi en så kallad product backlog (vanligen kallad backlog) som i scrum och agil utveckling helt enkelt är en lista med funktioner som önskas och utveckling som ska göras. Dessutom har vi ett felrapporteringssystem kallat trac. Varje rapport, varje utvecklingsönskemål inifrån organisationen och från allmänheten hamnar i dessa listor.  Fel eller önskemål åtgärdas inte i ordning de kommer in, utan i en prioritetsordning. Listorna innehåller flera hundra punkter och tillägg kommer hela tiden. Backloggen ägs av beställargruppen och dess ledare och är styrande för hela utvecklingsprocessen.

Beställargruppen utgörs av hela virtuella enheten. Var och en har en egen specialkompetens och ett eget nätverk med kontakter inom och utom organisation där de fångar upp önskemål och strömningar. Gruppen träffas strax före varje sprint och bestämmer vilka funktioner som ska prioriteras och vad man vill ha ut av kommande sprint.

Sprinten är vanligtvis tre veckor (ibland två) och inleds med en sprintplanering. Då träffas utvecklingsteamet (scrumteamet) och beställargruppens ledare för att planera sprintens arbete. Den detaljerade sprintplaneringen syftar till att bryta ner arbetet inom sprintens tre veckor i hanterbara delar dag för dag för utvecklingsteamet. Genom att separera planeringen från utförandet, kan utvecklarna fokusera på att utföra i stället för att växla mellan planering och utförande vilket är mindre effektivt.  Förutom att detta är scrummetodik, är det också klassisk GTD-metodik från David Allen. Det man går igenom under sprintplaneringen är:

  • Vilka resurser har vi under denna sprint? Egna och konsulttimmar, hur används de bäst?
  • Backloggen gås igenom i detalj, punkt för punkt. Vad har ändrats, vilka punkter kan anses vara avklarade? Vilka kan föras nedåt i prioriteringen? Så kallade stoppers identifieras, dvs utan dem fungerar det inte alls. Vilka punkter i backloggen är kritiska, vilka är stora punkter och vilka är små?
  • Trac gås också igenom i detalj, punkt för punkt. Varje ärende (kallad ticket) finns med här. En del kan stängas, avklarade. Även här görs prioriteringar och kvarvarande tickets som är blockers (samma som stoppers) eller kritiska förs över till backloggen.

Därefter sker själva utvecklingen och åtgärderna under sprinten, av utvecklingsteamet.

Vid sprintens slut görs en sprintdemo för hela enheten då all utveckling, alla fixar som gjorts under sprinten visas upp. Sedan börjar nästa sprint…

Användningstester

11 november 2011

Biblioteket.se kommer fram emot årsskiftet att bytas ut mot det som idag är beta.biblioteket.stockholm.se. För att verkligen involvera användarna och  se hur det fungerar i praktiken har vi på virtuella enheten i flera omgångar genomfört användningstester. Först gjorde vår konsultbyrå InUse tester i maj, i samband med att vi internt utbildade oss inom området. Därefter gjordes det tester i samband med beta-lanseringen till personal i juni.  I slutet av oktober har vi själva genomfört tester inför de sista utvecklinggsprintarna.

Att testa användningen av webbplatsen på riktiga användare är nödvändigt för att få reda på hur det fungerar vid normal användning. Målet är att användarna och deras upplevelse ska driva utvecklingen. Det är givetvis inte användarna som testas utan användning av webbplatsen, vilket vi också påpekar för testpersonerna.

Rekrytering av testpersoner, testpiloter som vi kallade dem, skedde i huvudsak via vanliga webbplatsen, biblioteket.se, genom en notis där man ombads anmäla sig om man var intresserad. Tidigare försök att rekrytera via affischer i biblioteken har varit helt resultatlösa, men genom notisen på webben har vi fått fler intresserade än vi behöver och har kunnat välja ut så att våra olika målgrupper har varit representerade. Några specialkompetenser har rekryterats genom handikapporganisationer.

Vi rekryterade totalt 7 personer till detta test. Av dessa hade en person  syn-funktionshinder, en var dyslektiker och övriga kom från våra andra  vanliga användargrupper: yngre, äldre, män, kvinnor, studerande etc.

Vi har genomfört testen i våra egna lokaler dagtid. Ett rum med en vanlig standarddator (PC) och lite plats för deltagarna är det enda som behövs. Har man personer med funktionshinder och de vanligen har något hjälpmedel underlättar det om de får använda sin egen dator med sina program. Våra hade till exempel egna datorer med skärmläsaren Jaws installerad. Eftersom den kostar cirka 1000$ har vi på biblioteket tyvärr inte den.

1 timme har vi beräknat för testerna, utom för de med funktionshinder där deras hjälpmedel har gjort att det tagit längre tid: uppåt två timmar.

Testet inleds lite socialt, med att man hämtar upp testpersonen vid överenskommen plats (man kommer inte in i våra lokaler själv utan problem) och installerar dem framför datorn med en kopp kaffe eller motsvarande. Handledaren är den som förklarar hur allt går till och driver testet framåt, och avbryter också övningar vid behov. Observatör och vittne presenteras, men sitter tysta. Efter testets slut får de möjlighet att kommentera eller ställa frågor.

Ett manus med scenarier och uppgifter har tagits fram i förväg och handledaren lotsar testpersonen vidare i detta. Frågorna kan vara av typen:

  • Du vill läsa en e-bok exempelvis Kinesen med Henning Mankell. Hitta rätt format för datorn
  • Du har hört att barn kan få hjälp med läxorna på biblioteket. Hitta ett bibliotek i närheten (av där du bor) som kan hjälpa till med detta och vilken tid denna service finns

Handledaren leder testet, men hjälper som sagt inte till att lösa frågorna. Om någon skulle köra fast totalt, kan man i vissa fall ställa ledande frågor (speciellt om man vill utforska en speciell funktion). Annars kan man också bryta om testpersonen kört fast och gå vidare till nästa fråga. När tiden är ute, efter en timme, avslutas testet även om alla frågor inte hunnits med. Testpersonen får ställa frågor och kan få en del svar. Vittne och observatör får här möjlighet att också komma med förtydligande frågor.

Direkt efter testet samlas handledare, observatör och vittne och går igenom vad som hände under testet Vilka var huvudpunkterna, var körde de speciellt fast etc. Observatören skriver snarast ut anteckningarna och alla i gruppen ser till att allt kommit med.

Efter alla tester gjorts samlas alla erfarenheter ihop i ett meningsfullt dokument. Vi har gjort helt vanliga google docs-anteckningar kring varje test som delats ut till alla i testgruppen och sedan har en sammanfattning gjorts i textformat. Dessutom har det sammantagna resultatet också presenterats i keynote-presentation (motsvarande powerpoint) bestående av skärmdumpar med pratbubblor, se bild överst på denna sida. Detta gör det enklare för personer som inte alls är insatta i själva testandet att förstå vilka användningsproblemen är.

Navigation och bibliotekiska

26 september 2011

När vi i redaktionen för ett par år sedan på allvar började diskutera en ny webbplats etablerade vi snabbt några riktlinjer som skulle följa oss hela vägen.

1. Vi ville ha EN stor sökruta

De flesta som besöker en bibliotekswebb vill söka efter något – det kan vara en bok, öppettider till ett bibliotek, information om låneregler eller kanske tidpunkt för något evenemang. Många söker via Google eller liknande och kommer in direkt på någon av våra sidor utan att gå till vår startsida, men oavsett hur man hamnar på vår sida, så behöver sökfunktionen vara tydlig och närvarande på alla sidor på webbplatsen. Därför valde vi att lägga ett stort sökfönster uppe i sidhuvudet som alltid finns med. I sökrutan kan man söka efter allt vårt innehåll – böcker, bibliotek, artiklar, öppettider, evenemang osv. Man får också förslag på vanliga sökningar så fort man börjar skriva i sökrutan. Det finns heller inga alternativa sökfönster, som t ex en separat avancerad sök – sådant har bara en tendens att förvirra användarna.

 

Den gamla webbplatsen har många ingångar till sök.

Den gamla webbplatsen har många ingångar till sök.

På nya webbplatsen finns allt med i samma sökfönster.

På nya webbplatsen finns allt med i samma sökfönster.

 

2. Vi ville ha tydliga ingångar till våra tjänster

Biblioteket gör många olika saker. Vi lånar ut och tipsar om böcker, filmer och skivor. Vi har evenemang som författarbesök, läxhjälp, babysång, juridisk rådgivning, bokcirklar och mycket annat. Vi har över 40 bibliotekslokaler. Vi är till för alla medborgare i Stockholm. Hur presenterar man allt detta utan att det blir en enda röra?

När vi tittade på vår gamla webbplats var det lätt att bli självkritiska när det gällde presentationen – här fanns mycket att lära. Om man tittar på förstasidan på gamla Biblioteket.se upprepas information om och om igen och vissa saker är knappt begripliga om man inte testar att klicka på en länk. Och då har vi ändå rensat bort och stuvat om en hel del! Vi ville alltså öka tydligheten och förenkla navigationen så mycket som möjligt. Huvudflikarna på den nya webbplatsen är egentligen utformade utifrån fyra önskemål från besökaren:

  • Jag vill ha tips om en bra bok (Inspiration)
  • Jag vill hitta öppettider etc till ett visst bibliotek (Öppettider och kartor)
  • Jag vill veta vad som händer på biblioteket (Kalender)
  • Jag vill veta hur jag kan använda biblioteket (Att använda biblioteket)
Förutom rena sökningar är detta de vanligaste frågorna som användarna har. Sökfunktionen finns hela tiden med som en konstant.
Flikarna på nya webbplatsen.
Flikarna på nya webbplatsen.
3. Bort med bibliotekiskan!

Vi använder många konstiga ord på biblioteket: katalog, fullpost, OPAC, reservationsavgift, talbokslåntagare, medier, referensexemplar osv osv. Vissa ord är mer begripliga än andra, men det är mycket som känns onödigt tillkrånglat och internt. Det finns ingen anledning att “lära upp” användarna, varken om vårt interna språk eller om vår organisation, i synnerhet inte om det går att tala om det vi gör på ett enkelt sätt. Vi har börjat peta i allt det här och vissa saker låter sig omformuleras ganska lätt, medan annat kommer att ta tid eftersom vi faktiskt måste uppfinna ett språk på nytt. Vi måste lyssna på vilka ord användarna använder när de utför vissa moment, som att göra omlån, reservationer eller djupdykningar i katalogdatat.

Numera är bibliotekskortet gratis istället för kostnadsfritt. Istället för att säga “Om återlämning inte sker i tid uttas en förseningsavgift från första förseningsdagen” säger vi “Om en bok är försenad ska du betala en avgift”. Vi försöker tona ner användandet av ordet reservera för att istället prata om att ställa sig i kö på en bok.

Vi kan fortsätta att rabbla exempel, men det räcker nog så. Mycket återstår som sagt, men det är en befrielse att arbetet är igång! Vi vill kommunicera, vi vill vara begripliga och vi vill vara till för användarna.

beta.biblioteket.stockholm.se

 

Effektkartläggning för digitala biblioteket

19 maj 2011

Stockholms stadsbibliotek  arbetar med  effektkartläggning. På virtuella enheten handlar det om digitala biblioteket, hittills främst om våra webbar: mobilwebben och desktopwebben men framöver också bland annat om sociala medier. Metoden är spännande och har tillfört oss nya insikter om hur man väljer vad man ska göra och vissa prioriteringar blir lättare att göra när de är direkt kopplade till syfte och effekt.

Vi samarbetar med InUse och effektkartläggningsarbetet inleddes 2009, då främst ur ett tillgänglighetsperspektiv och nu på bred front. Ett 20-tal intervjuer genomfördes och  fram till dags dato har ett 60-tal intervjuer genomförts. En webbenkät gjordes och mönster kring läsande, webbesök och biblioteksanvändning började visa sig. Utifrån detta material utkristalliserades först  fem målgrupper, dessa har senare förfinats: spetsigare formulerade och fler. Ett antal personor har skapats, mer om dessa kommer i andra blogginlägg.

Under 2010 arbetade vi både med  webbyrån Creuna för  framtagning av koncept och med InUse för effektkartläggning av målgrupper och drivkrafter. Från lite lösare samarbetsmodeller har vi nu  formaliserat en del : effektkartläggarna deltar också i beställargruppsmöte med webbyrån, demo av färdiga funktioner och ibland också i referensgruppsammanhang. Framöver ser vi också ett samarbete inom beställarstöd och  digital strategi.

Metoden effektkartläggning bygger på några byggstenar: syfte, mätpunkter, målgrupper, användningsmål och åtgärder. Tanken är att man börjar med syftet: en huvudsats utan bisatser och dessutom ett antal mätpunkter. Värt att notera är att bara för att man har en mätpunkt, det finns ett sätt att mäta, betyder det  inte att man faktiskt mäter alla mätpunkter – det blir ofta för kostsamt. Syfte och mätpunkter utgör tillsammans effektmålet. Målgrupperna är sedan de som faktiskt skapar den önskade effekten, alltså inte de man diffust tror är en ”target group”. Målgrupperna definieras utifrån beteendemönster,  inte som vi är vana vid av socioekonomiska, geografiska och liknande termer . En av de svåraste sakerna i en effektkartläggning är sedan att prioritera sina målgrupper. Vilken kommer faktiskt först? Detta gör man utifrån hur mycket gruppen bidrar till uppfyllande av effekten, inte nödvändigtvis bara baserat på hur många de är i förhållande till andra grupper. De olika målgrupperna har olika drivkrafter, så kallade användningsmål. Utformas som VILL, som kommer inifrån och SKA, önskad förändring från verksamheten. Först nu börjar man prata om åtgärder! Vilka åtgärder kan man göra utifrån användningsmålen? Formuleras hellre som goda egenskaper än funktioner.

Att komma fram till  syftet med en produkt/insats/projekt är inte så lätt som man tror. Det är lätt att komma på många olika syften, men att välja ett och hitta den bästa formuleringen för det tar tid och många iterationer. Och när man sedan ska komma överens och få det godkänt på alla håll blir det inte lättare. Hösten /vintern 2010/2011 enades Stockholms stadsbiblioteks ledningsgrupp om ett syfte  och inriktning, men vi är faktiskt inte helt klara med själva formuleringen för bibliotekets webbplatser. Arbetet med att förbättra och utöka effektkartan pågår för fullt.

Kommande användningstester kommer att ta avstamp i effektkartan. Olika målgrupper kommer att få ”komma till tals” genom användning så vi kan se hur webben motsvarar deras användningsmål. Då ser man den tydliga röd linjen mellan syfte-målgrupp-användningsmål-funktion.

Även Stadsbibliotekets Asplundhus har  gjort en effektkartläggning av sina fysiska besökare, också tillsammans med InUse.

Mobilwebben: hur kom vi fram till vad vi ville göra?

06 maj 2011

Mobilwebben lanserades 3 april 2011 och vi har skrivit om den här på bloggen. Men hur gick det till när vi arbetade fram den?

Arbetet inleddes i juni 2010  med en heldagsworkshop för virtuella enheten på Stockholms stadsbibliotek och webbyrån Creuna. Gemensamma värdeord kring bibliotekets digitala närvaro identifierades. En brainstorming  kring vilka funktioner man kunde tänka sig genomfördes. Både konkreta funktioner som nu är realiserade och mer visionära idéer som egen e-boksläsare fanns med. En övning kallad “ettan” gick ut på att i grupp formulera en löpsedel för vad DN skulle skriva om vår mobilwebb. “Böckernas Spotify” “Mobilwebben når nya målgrupper” var några förslag. I en annan övning fick alla gå ut från lokalen och fundera på nya idéer i ett mobilt sammanhang. Vad kommer man på för nytt när man byter  till den miljö där verktyget – i detta fall mobilen – normalt används.

Under sommaren som följde jobbade Creuna med omvärldsbevakning kring mobilwebb: vad görs på annat håll samt framåtblickande konceptutveckling. InUse, specialister på att designa bra användarupplevelser för verkliga männisor, jobbade parallellt med målgruppsanalyser, användningsmål och effektkartläggning. Detta inkluderades i konceptet.

Våra egna erfarenheter från vår nuvarande webb och de problem som finns där summerades. Creunas arbete presenterades och på VE enades man om att bibliotekets totala digitala närvaro måste vara tydlig och ta ett avstamp i enkelhet och  bastjänster genom att:

  • inspirera till läsning och lärande
  • förenkla tillgången till och utlåningen av medier
  • lyfta fram verksamheten på de fysiska biblioteken (och underlätta besöket)

Den mobila kanalen bör utnyttjas till det den är bäst på: snabbt, enkelt och personligt, fokus på det viktigaste-det man har  behov av när man är i rörelse, mobilens speciella fördelar (t. ex geopositionering).

Diskussioner kring om det skulle vara en app eller en mobilwebb  ledde till ett beslut att satsa på en mobil webb i stället för app av flera skäl: lättare att nå ut till fler, lägre utvecklingskostnad, och bättre funktionalitet.

De fem vanligaste behoven hos användarna identifierades och planerades för mobilen (de fyra första är nu verklighet, den femte står på kö i utvecklingen):

  • Välja och hitta bok
  • Reservera bok
  • Låna om
  • Se öppettider
  • Se evenemang

Processkartläggning gjordes för dessa fem behov, till exempel: hur gör låntagarna när de väljer och hittar bok, var i kedjan blir det problem, och hur gör vi det lättare lättare för låntagarna?

Skisser togs fram (se överst) för hur det skulle kunna se ut och en bruttolista, en total önskelista med funktioner skrevs. Därefter gjordes prioriteringar: vad börjar vi med och vad fortsätter vi med?

I september 2010  flyttade några av Creunas medarbetare in i VE:s lokaler och arbetade tätt ihop med VE:s personal.  Agil projektmetodik, daily standups, projektavstämningar, konceptskisser, grafiska skisser, demo på funktioner var viktiga inslag i detta arbete. Helt ny arbetsmetodik för VE, inte för Creuna. Mycket blev gjort på kort tid, och i december var mobilwebben egentligen färdigutvecklad. Därefter tog praktiskt arbete med servrar vid, därför blev mobilwebben lanserad först i början av april 2011.

Mobilen först

12 april 2011

För drygt ett år sedan myntade Google uttrycket ”mobile first”, dvs att utveckla kraftfulla digitala tjänster för mobilen först. Mobilen finns i nästan var människas hand, dagligen och överallt. Därför är det strategiskt rätt att satsa nyutveckling på mobilen först, i stället för på ”vanliga webben”. Det som pratades om då som en vacker idé  är ett faktum idag när många företag och organisationer utvecklar sina digitala tjänster.  Så också vi på Stockholms stadsbiblioteks virtuella enhet: vi lanserade en mobilwebb med helt  ny sökfunktionalitet innan vi började jobba med sök på vår desktopwebb (”vanliga” webben, som man ser på dator).  Det finns flera skäl till detta:

  • Arbetar man med mobila tjänster  tvingas man fokusera och prioritera – nyttiga hemläxor innan man utvecklar för det ”stora” webbformatet
  • Mobiltätheten exploderar bland befolkningen, i Sverige såväl som internationellt
  • Mobilen har man alltid tillgänglig, utan lång starttid
  • Mobilen öppnar nya möjligheter som inte funnits på datorerna hittills, gps och geopositionering för att bara nämna något

Det begripliga biblioteket

18 mars 2011

Stockholms stadsbibliotek har nyligen påbörjat utvecklingen av en ny webbplats. Vår nuvarande webbplats www.biblioteket.se lanserades med en betaversion i februari 2007 och ersatte helt den tidigare webbplatsen i februari 2008. Sedan dess har det hänt mycket inom webbutveckling och framför allt har användarnas beteenden och förväntningar förändrats dramatiskt. Man kommer inte längre undan med överlastade webbplatser som i första hand speglar en intern organisation och det duger inte heller med sökfunktioner där användarna måste undvika stoppord eller känna till avancerade kvalifikatorer för att få vettiga träffar. När internet blev allmängods växte det snabbt till ett gigantiskt arkiv med dåligt viktad information – dessa dagar är nu över. Vi vet numera att användarna inte läser vansinneslånga texter på webben, att de inte har tålamod med komplicerade regelverk och konstiga inkonsekvenser, att de vill välja själv om det ska fräsa och blinka på skärmen. Biblioteket kan presenteras på många sätt på webben, och det enklaste att göra är att slänga upp all information om allt vi gör överallt. Kruxet är att det knappast gynnar våra användare. Så frågan vi behöver ställa oss är:

Hur gör man bibliotekets verksamhet begriplig på webben?

Ur redaktionellt perspektiv blir frågan lätt gigantisk, men vi har börjat nysta. Vi har gjort användarundersökningar och effektkartläggningar, vi har inventerat innehållet på nuvarande webbplats, vi har inspirerats av omvärlden och framför allt har vi börjat prioritera och tydliggöra. Varför kommer användarna till webbplatsen? Vilka frågor vill de ha svar på? Kan vi ge dem något mer än det de hade väntat sig, något som ger en positiv upplevelse? Framöver kommer vi att göra nedslag i redaktionens vidare arbete med nya Biblioteket.se. Vi hörs!