Archive for the ‘E-medier’ Category

Nyheter på biblioteket.se

torsdag, februari 7th, 2013

Stockholms stadsbiblioteks webbplats biblioteket.se uppdateras och utvecklas ständigt. Vi skiljer på frontendutveckling, det vill säga det som direkt syns för användaren i form av gränssnitt och funktioner och backend, det vill säga det som sker bakom kulisserna för att allt ska fungera (prestanda, teknik etc). Den senaste tiden har fokus legat på backend men vissa frontend funktioner syns också.

Några av de senaste förbättringarna:

  • Kundtjänst har en egen ingång / genväg på startsidan
  • För att ladda ner fria ebokstitlar behöver man inte längre logga in
  • Relevansrankningen är förbättrad
  • I fullposten har delen med andra versionen uppdaterats och stadats upp. Om det finns en eboksversion kommer den högst.
  • Buggfix: automatisk utloggning på strömmande meiedier efter15 minuter är löst
  • Buggfix: vissa nya ebokstitlar syntes inte, är löst
  • Buggfix: i boksnurran visas alla titlar nu, inte bara fem

Test av läsplattor: Kobo Touch och Kindle Fire

torsdag, november 29th, 2012

Vi på biblioteket får regelbundet frågor från våra användare om e-böcker och läsplattor. Det brukar handla om allt från hur man kommer igång, nedladdningar som inte fungerar och kryptiska felmeddelanden. Vi försöker hålla oss á jour med de största plattorna på marknaden för att veta hur våra tjänster fungerar på olika plattformar och för att kunna besvara användarnas frågor. Nu har vi köpt in två läsplattor, Kobo Touch och Kindle Fire.

 

Kindle Fire och Kobo Touch

 

Kobo Touch

Kobo Touch är en lätt och slimmad läsplatta med wifi, det finns inga knappar förutom en menyknapp och en påslagningknapp. E-inkskärmen på 6 tum är tydlig och skarp.
Kobo var tidigt ute med att utveckla sociala funktioner i sina appar och läsplattor, som att möjliggöra delning av boktips och citat i sociala medier. En del av detta finns även inbyggt i Kobo Touch i funktionen Reading Life som presenterar statistik på ens läsning och ger utmärkelser i form av märken (badges) när ett visst antal böcker blivit lästa eller när man kopplar samman tjänsten med ett Facebook-konto.

Läsning av epub-filer fungerar utmärkt, man kan ställa in både skärpa och svärta på texten, förutom storlek och typsnitt. Pdf-filer fungerar sämre, i och med att formatet är mer statiskt. Att förstora texten är nödvändigt eftersom den annars blir för liten, något man tyvärr inte kan göra genom att ”nypa och dra” på skärmen direkt utan måste välja förstora i menyval. Eftersom plattan saknar fysiska knappar att bläddra sida med blir det väldigt krångligt i förstorat läge. Man måste ”swipa” först till höger tills man når kanten av den nuvarande sidan, sedan kan man swipa igen för att bläddra och sedan ta sig tillbaka till vänsterkanten av sidan för att läsa texten. Att läsa dikter, som ofta behöver vara i pdf-format för att radbrytningen ska bli korrekt, är därmed inget att rekommendera på just denna platta.

Kobo Touch klarar Adobes DRM-skydd men det går inte att auktorisera plattan via wifi utan dator och Digital Editions krävs. Men lika bra är det eftersom det ändå inte fungerar att ladda ner bibliotekets e-böcker via plattans webbläsare. Troligtvis kan webbläsaren inte hantera de script som Elib har. Webbläsaren är undangömd under Settings – Extras och beskrivs vara en bonus som inte officiellt stöds av Kobo. Vissa fria e-böcker verkar gå bra att ladda ner, men webbläsaren kraschar på flera sidor. Det säkraste är att föra över e-böckerna via dator.

Man kan också köpa e-böcker i Kobo Books som är inbyggt i gränssnittet eller ladda ner någon av de ca 200 fria titlarna som finns sökbara. På Kobos webbsida finns många fler gratis e-böcker, men de verkar man behöva föra över via en dator för att kunna läsa.

Kobo har också en självpubliceringsplattform, den intresserade kan läsa mer på www.kobobooks.com/kobowritinglife.

För sitt relativt låga pris på ca 1200 kr är plattan acceptabel, sin usla webbläsare till trots.

Kindle Fire 7”

Kindle Fire är i grunden en enklare surfplatta med ett av Amazon anpassat Android operativsystem. Det fungerar alltså fint att använda internet på plattan, även om skärmen inte är lika högupplöst som på exempelvis nyare iPhone eller iPad. Plattan är också väl tung för att passera som smidig och bekväm att läsa böcker på.

Plattan släpptes i USA i september 2011 och säljs även i Sverige även om den egentligen inte är anpassad för svenska, eller för den delen europeiska, användare. Problemet är det inte går att ladda ner appar eftersom Amazon har en egen Appstore som kräver att man har en adress i USA, IP-adress i USA och ett amerikanskt kreditkort. Det fungerar heller inte att surfa in på Google Play Store via webbläsaren eftersom plattan inte stöds av Google Play. Det fungerar dock att köpa Amazons e-böcker direkt i plattan med svensk adress och kreditkort.

Det går att ladda ner och installera appar om man kan få tag på installeringsfilen utanför dessa Appstores, exempelvis från tjänstens egen hemsida. Man måste först ändra i plattans inställningar för att tillåta att appar från okända sidor får installeras. Jag testade att installera både Bluefire och Overdrive, med resultatet att jag inte kunde välja vilken app boken skulle öppnas i utan den öppnades bara i den ena.

För att installera Bluefire Reader gör man så här:

  • Öppna Settings (det lilla kugghjulet längst upp till höger). Välj More och Device. Där kan man aktivera Allow Installation of Application from Unknown Sources.
  • Öppna sedan webbläsaren och ladda ner appen från Bluefires hemsida www.bluefirereader.com/files/BluefireReader.apk.
  • En liten etta (1) dyker då upp längst upp på skärmen, klicka på den och sedan på den nedladdade filen för att installera appen på plattan.
  • Auktorisera sedan appen med ditt Adobe id för att kunna ladda ner e-böcker från biblioteket.

Kindle Fire kostar ca 1700, vilket är ett lågt pris för en surfplatta, om än enkel, men ett högt pris för en surfplatta där centrala funktioner är begränsade till kunder i USA.

Enad front för e-boken!

fredag, november 23rd, 2012

Det lilla ordet ”avtal” är kanske inte det som väcker mest entusiasm och nyfikenhet. Men vissa avtal är verkligen något att tala om. SSB har idag undertecknat ett ytterst viktigt avtal – ett pilotprojekt mellan bokförlaget Ordfront och Stockholms stadsbibliotek. Rent tekniskt är avtalet enkelt. Idéerna bakom dem desto större. Och symboliskt tror jag rent av det kan vara banbrytande!

Avtalet gäller ett pilotprojekt för e-boksutlåning som sträcker sig över 20 månader. Rent faktiskt får då biblioteket tillgång till ytterligare 300 e-böcker. Förutom att Stockholms stadsbibliotek genom detta kan erbjuda fler e-bokstitlar totalt, kan vi också erbjuda låntagarna helt nyutgivna böcker (många av förlagen håller i dag nya e-böcker i karantän, som kan sträcka sig från i ett par månader till obestämd tid).

Det som är banbrytande är att vi får tillfälle att testa modeller för e-boksutlåningen och samarbete över huvud taget. Jag har länge förespråkat en differentierad modell, där äldre e-böcker skulle vara billigare att låna ut än nya. Nu har vi en sådan modell: för frontlist, nya titlar, betalar biblioteket 25 spänn per lån, för äldre titlar 15 kronor. Dessutom ser vi till att få fram ännu fler titlar genom att stå för digitaliseringen av 25 böcker (till en kostnad av 4 500:-/titel), som vi får låna ut helt utan kostnad.

Simuleringar vi gjort visar på att vi trots det faktum att nya titlar kan tillgängliggöras sänker kostnaderna för utlåningen jämfört med Elibavtalet.

Vi får också tillfälle att slå våra kloka huvuden ihop när det gäller sådant som metadata (till exempel ämnesord), beskrivningstexter av böckerna (de som finns i dag lämnar ofta en del övrigt att önska), redaktionellt kringmaterial som författarintervjuer samt användargenererat material (till exempel betyg, boktips, listor) – och inte minst statistik på användningen.

Men det kanske allra viktigaste är att vi testar något över huvud taget. Att vi kommer framåt med e-boksfrågan. E-boken har blivit förlagens svarta får – det framstår som de inte vet hur de ska hantera den. Men, och det är det viktigaste för biblioteket – läsarna gillar e-boken! De vill gärna läsa fler e-böcker, och för att det ska bli verklighet krävs fler titlar.

Att det blev just Ordfront vi samarbetar med har flera anledningar. Jag lärde känna Pelle Andersson, vd för Ordfront, när han satt som representant från Förläggarföreningen och förhandlade om e-böcker. Det visade sig med tiden att hans och min vision verkade ha en del gemensamt.

Pelle har tidigare jobbat på Aftonbladet, just under den tid då tidningen satsade brett (och med tiden lönsamt) på att på att bli Sveriges bästa nättidning. Så här skrev han redan 2011 i en debattartikel i Svensk Bokhandel:

”Rädsla är den absolut sämsta grunden för kreativitet. Och en bransch som bokbranschen existerar inte utan kreativitet. [—] Förläggarna och bokhandlarna borde snabbt lägga fram en gemensam strategi för den digitala framtiden. [—] Vi måste se till att vår backlist får nytt liv med pod-utgivningen – vi måste skapa system för nedladdning av e-böcker i den fysiska bokhandeln. Vi måste göra e-böckerna och app-böckerna till handelsplatser av fysiska böcker och pod-böcker. [—] Möjligheterna är oändliga – men det krävs mycket kreativitet. Och samarbete. När kan vi ses och snacka?”

Jag önskar Pelle lycka till i snacket med bokhandlarna, och är glad för att han även valde att snacka med biblioteket!

Nu får båda parter – förlag och bibliotek – se vad resultatet av detta snack kan ge. I en bransch som präglats av rädsla, försiktighet och en ovilja att ta tag i problemet känns det som en stor seger. Äntligen får vi tillfälle att testa oss fram till fungerande modeller. Och vid närmare eftertanke är vi nog tre parter – förlag, bibliotek och läsare.

Vi kommer att fortsätta rapportera här på bloggen hur det går för oss, och för e-boken.

Läs hela Pelles debattinlägg i Svensk bokhandel här.

85 000 talböcker till Stockholmarna

tisdag, november 20th, 2012

Stockholms stadsbibliotek (SSB) arbetar aktivt med tillgänglighetsfrågor, både ute på biblioteken och på webben. Bibliotekets låntagare ställer höga krav på tillgänglighet av både medier och öppettider vilket ställer krav på ett tillgängligt digitalt bibliotek. Via webben når biblioteket en stor del av låntagarna dygnet runt.

Ambitionen är att erbjuda bibliotekets tjänster både i det fysiska biblioteket och i det digitala biblioteket. Tjänster som alla låntagare kan ta del av oavsett eventuella funktionshinder som läs- och skrivsvårigheter, rörelsehinder, kognitiv funktionsnedsättning, synskada med flera.

Ett projekt som fokuserat på tillgänglighet är Dollyprojektet som har avslutats och levererats under året.

En viktig användargrupp när man arbetar med tillgänglighet är de låntagare med behov av talböcker. Tidigare har dessa låntagare varit tvungna att låna DAISY-skivor specialanpassade för DAISY-spelare. Dessa DAISY-skivor lånas antingen genom att låntagaren går in på ett bibliotek och får en cd-romskiva med sig hem eller genom att ringa och beställa hem skivan via posten. Detta har många, både låntagare och personal, upplevt som begränsande.

Dolly (Daisy OnLine LibrarY) innebär åtkomst till Talboks- och Punktskriftsbibliotekets katalog med talböcker via webbgränssnitt, vilket i praktiken innebär att talbokslåntagaren kan sitta hemma och ladda ner talboksfiler till sin dator.

På SSB har de bibliografiska talboksposterna från BTJ integrerats med övriga poster i bibliotekssystemet. Detta ger de registrerade talbokslåntagarna möjlighet att ta del av talböckerna inom ramen för det digitala biblioteket. Talbokslåntagarna får även tillgång till ett stort utbud av andra typer av medier som strömmande ljudböcker, e-böcker, filmer, musik etc. I det digitala biblioteket är hela bibliotekets utbud samlat och sammankopplat med böckerna i form av exempelvis biblioteksevenemang av författarträffar, relevanta artiklar och lästips.

För användarna innebär det en avsevärd förbättring av tillgången till talböcker. I Stockholmarnas digitala bibliotek finns nu direkt tillgång till 85 000 digitala talböcker dygnet runt! Detta utan krav på ytterligare konton, berättigade talbokslåntagare använder helt enkelt sitt vanliga bibliotekskort.

Arbetet med Dollyprojektet är bara början. Med talböckerna integrerade i det digitala biblioteket har det första steget tagits för fortsatt tillgänglighetsarbete på biblioteket.

Många goda idéer föddes under Dollyprojektets gång och en av dessa har SSB realiserat i form av ett projekt. SSB har fått  finansiering av Stockholms stads e-tjänstprogram för att ytterligare öka tillgängligheten på bibliotekswebben.

Projektet arbetar med två parallella spår dels en översyn och förbättring av befintliga funktioner på bibliotekswebben med syfte att öka tillgängligheten och förbättra arbetsprocesserna, dels med att ta fram en separat webbtjänst för personer med läs- och skrivsvårigheter.

Webbtjänsten syftar till att erbjuda en avskalad och förenklad söktjänst. Den erbjuder bland annat låntagaren en möjlighet att antingen skriva in sökord i ett sökfält med både sökförslag och rättstavningshjälp eller söka fram boken med hjälp av olika kategorier. Tjänsten har även ett avskalat gränssnitt för nedladdning och direkt strömmande läsning. Fokus är böcker att lyssna på och söktjänsten innehåller följdaktligen bibliotekets utbud av talböcker och ljudböcker.

Under hösten utförs ett antal användningstester på webbtjänsten. Vi har som ambition att träffa användare med olika typer av funktionsnedsättning för att få ett brett underlag inför framtida utveckling. Reaktionerna på användningstesterna har varit väldigt positiva och visat att vi är på rätt väg. Vi har också fått mycket positiv respons från olika handikapporganisationer som Dyslexiförbundet och FUB (Föreningen för Utvecklingsstörda Barn o ungdomar). Det finns ett stort behov av anpassade tjänster som inkluderar fler låntagare.

 

 

 

 

 

Startsida – Prototyp e-tjänst Öka tillgängligheten

 
 
 
 

Prototyp strömmande

 

Brave New World (& For Whom the Bell Tolls)

tisdag, november 6th, 2012

So, it is time to tell the world what we are doing—hence the swopping of languages. “We” are the digital branch of Stockholm City Library, and we run and develop the digital library, as well various systems needed for the entire organisation. We provide 14 % of all the Swedish e-books, and we advocate user-driven innovation to improve and to develop new services. Asking the users about what they want saves us from guessing, and this summer we asked the borrowers of e-books and other e-media about their reading and borrowing habits, thoughts and hopes, wishes and demands for the future.

About 20 % of the visitors took some of their time to help us by answering the quite rich questionnaire (compared to the 5 % that can be expected on average). The most striking thing was that they loved borrowing e-books from the library. “Best thing ever happened during my time as a borrower” said one respondent.

That e-books are increasingly popular comes as no shock—the e-loan figures were doubled between 2010 and 2011, and this year they will double again. This means that a total of 150 000 e-loans will have been completed through us by the end of this year.

The visitors of course liked the most obvious advantages: it is easy, you can do it in the middle of the night in your own home and you don’t have to worry about returning your book (or paying the fee if you are overdue—the book just disintegrates itself when your 28 days are up).

Some figures:

  • 21 % have obtained their library card only to borrow e-media. In this group, 63 % were male.
  • 69 % borrow more e-media compared to one year ago.
  • 79 % believe they will borrow ever more e-media in the future.
  • 75 % would borrow more if there were a greater number of titles available.

The Way We Live Now: Midnight’s Children & Catch-22

Most of the e-books were borrowed when the physical library was closed. 55 % read on a tablet, 19 % on an e-book reader and 28 % on a smartphone (the figure exceeding 100 % because multiple choices were allowed—some people just can’t make up their minds!). 

E-PUB is the youngest, yet the dominant format. About 2/3 of all e-media was downloaded as an E-PUB file, and Bluefire reader was the most popular way to decipher it.

The visitors to the digital library assured us that they usually do finish their e-books—57 % said they did so, whilst for physical books the figure was slightly lower.

The comments showed that the borrowers were true library lovers: many agonised over the fact that e-books are supposedly expensive (meaning bad) for the library. The cost is high-ish, but that is only because e-books are popular. And as a library, you cannot whine when you are supplying the citizens with what they want. Also, there are costs (in fact, higher costs) deriving from the lending out of physical books too.

A Confederacy of Dunces: The Idiot & The Clan of the Cave Bear

The fondness for books showed by the respondents does not stretch as far as the cradle (or kindergarten) for the books: the publishers. Quite the reverse: the publishing industry is hit by the sound and the fury of the borrowers.

Apart from the highly priced e-books (for libraries as well as book buyers), the borrowers are annoyed with the quarantine the publishers subject their books to: when an e-book is released, it will not become available for borrowing until two, three or maybe more months later.

“Stone age” says one, ”To treat your best customers as enemies is like putting a bullet in your own foot and the total opposite of a successful game plan” says another.

Even though the survey says that people will not buy an e-book in quarantine (they rather wait and grit their teeth), the figures show that the e-book borrowers are, to a large extent, the e-book buyers as well. Not surprisingly, the more money you earn, the more e-books you buy. So the well-to-do booklover borrow or buy what s/he wants, and the poor booklover waits—maybe in vain. In some cases, the publishers decide that certain titles will never be eligible for the libraries.

This very uncertain state of the e-book must change. Right now, the negotiations between the central parties (libraries/publishers) are on hold. In the meantime, we discuss solutions with those interested, and try to make the most of what we have.

And we do have loving borrowers. Thank you all and especially those who answered the survey. You make it all worthwhile!  

If you want to know more about the state and possible fate of the e-book in Sweden, please contact Mikael Petrén, Head of the Digital Library.
If you want to discuss the survey in great detail, contact Daniel Andersson.
If you wish to know anything else about the Stockholm City Library, contact Head of Information, Anna Wåglund Söderström.
 

Brave New World: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11848

For Whom the Bell Tolls: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11802

The Way We Live Now: https://biblioteket.stockholm.se/titel/662043

Midnight’s Children: https://biblioteket.stockholm.se/titel/151437

Catch-22: https://biblioteket.stockholm.se/titel/11840

A Confederacy of Dunces: https://biblioteket.stockholm.se/titel/241573

The Idiot: https://biblioteket.stockholm.se/titel/395761

The clan of the Cave Bear: https://biblioteket.stockholm.se/titel/223661

The Sound and the Fury: https://biblioteket.stockholm.se/titel/231575

En e-boksenkät ser dagens ljus!

onsdag, oktober 24th, 2012

Som DN rapporterar idag så genomförde vi en e-boksenkät bland e-bokslåntagarna på biblioteket.se under sommaren. Resultatet är oerhört intressant!

Det har spekulerats en hel del i många aspekter av e-boksfrågan. Vi kan med resultatet från denna enkät sluta gissa och istället räta ut en del frågetecken kring vilka det är som lånar, hur deras lån- och läsvanor ser ut samt deras attityder till e-boksmarknaden.

Drygt tusen personer svarade på enkäten och resultatet visar tydligt att det digitala biblioteket är mycket uppskattat! De tycker att det är enkelt att låna, de lånar allt mer och de läser ut e-böckerna. Enkäten bekräftar också en förhoppning om att det digitala biblioteket kan vara ett sätt att nå nya låntagare. Var femte person som svarade på enkäten hade skaffat lånekort enbart för att kunna låna e-böcker (välkomna!). Det är dessutom glädjande att männen (som traditionellt lånar färre böcker än kvinnor) var överrepresenterade bland de nyfrälsta e-boksläsarna. Tänk om e-böcker är det som får fart på mäns läsande?!

E-böcker är alltså en hit i bibliotekssammanhanget. Men hur ser förutsättningarna ut för ett fungerande ekosystem för e-böcker i Sverige? Fungerande i den meningen att förutsättningarna ska vara gynnsamma för såväl författare, förlag, bibliotek och inte minst läsarna. Med enkätresultatet som bakgrund kan man konstatera att det finns flera hinder som måste undanröjas. Läsarna ger som väntat tummen ner till både priserna på e-boksmarknaden och till utbudet. Och det kanske inte är så konstigt när en e-bok är minst dubbelt så dyr som en pocketbok och det bara finns ynka 6.000 svenska e-bokstitlar.

Här finns våra analyser av enkäten:

Analys E-boksenkät del 1: Underbar och älskad av alla

Analys E-boksenkät del 2: Den fjättrade Prometheus

Här finns hela enkäten.

Läsarna saknar 60 hyllmeter böcker

måndag, september 17th, 2012

Library vanishing point Foto: Eva the Weaver / Flickr

“Kan e-böckerna plötsligt försvinna?”

En låntagare hörde nyligen av sig till biblioteket med en fråga:

– Jag har just läst första boken i 1Q84 och jag ser att de andra finns som e-böcker men de går inte att ladda ner. Kan e-böckerna plötsligt försvinna?

Svaret på den frågan är:

– Ja, när det gäller e-böcker så är det tyvärr förlagen som bestämmer vad som skall finnas på bibliotekens digitala bokhyllor. Ibland händer det också att böckerna först kommer ut på biblioteket och sedan dras tillbaka.

Orsaken är att förlagen inför en alltmer omfattande karantän på e-böcker och e-ljudböcker. Det innebär att nyutkomna böcker inte kan nå låntagarna på biblioteken, eller ännu värre: att förlagen plockar bort titlar från bibliotekens digitala hyllor permanent. Låntagare som är intresserade av ny litteratur måste nu vänta i flera månader på att förlagen skall sälja klart och släppa på begränsningarna. Förlagens förhoppning är att detta skall få läsarna att börja köpa e-böcker för sisådär 150 kronor istället.

Totalt så är 2 000 titlar – 27,5% av alla e-böcker och e-ljudböcker hos leverantören Elib nu satta i karantän. Detta motsvarar ca 60 hyllmeter med mestadels ny och mycket efterfrågad litteratur.

Vilka förlag har karantän?

Vi har under en tid försökt få klarhet i vilka svenska förlag som undanhåller e-böcker och e-ljudböcker från utlåning på bibliotek och hur länge denna karantän är tänkt att gälla. Elib har nu levererat en lista på vilka dessa förlag är. Många förlag har en relativt tydligt deklarerad karantänperiod på tre eller fyra månader medan andra undanhåller alla sina böcker eller drar bort böcker mer godtyckligt. Diagrammet nedan är baserad på uppgifter vi fått från Elib men är ändå inte fullständig. Det saknas ytterligare drygt 500 titlar** men som inte ligger hos något av förlagen i listan. Är det någon som vet vilka förlag som saknas så får ni gärna höra av er så kan vi fylla på listan.

Förlagens karantän

Förlagens e-karantän september 2012 - Klicka på bilden för ett interaktivt diagram (Tillägg 120919 - tyvärr verkar den annars eminenta beta-tjänsten infogr.am ligga nere just nu - testa senare)

 

 

 

Förlag E-bok karantän E-ljudbok karantän dagar Titlar till försäljning Antal titlar till utlån Antal titlar i karantän
Bokförlaget Bonnier Existens 

 

120 dagar* 12 12 0
Bokförlaget Forum 

 

120 dagar* 176 150 26
Albert Bonniers förlag 

 

120 dagar* 412 382 30
Bonnier Carlsen 

 

120 dagar* 216 201 15
Bonnier Fakta 

 

120 dagar* 8 6 2
Bonnier Audio Inga e-ljudböcker släpps till biblioteken (enligt uppgift Elib 111101) 

 

427 0 427
Fitnessförlaget 

 

120 dagar* 1 1 0
Mix Bokförlag 

 

120 dagar* 89 76 13
Modernista 

 

120 dagar* 36 14 22
Wahlström & Widstrand 

 

120 dagar* 156 127 29
Natur & Kultur 

 

Ej uppgift från Elib 390 367 23
Norstedts 

 

90 dagar* 402 361 41
Norstedts Audio 30 (enligt uppgift Elib 111101) 

 

225 0 225
Piratförlaget 

 

90 dagar* 321 309 12
Rabén & Sjögren 

 

90 dagar* 177 115 62
Reporto 

 

90 dagar* 3 1 2
Strange Publishing 

 

14 dagar* 12 12 0
Storyside 30 (enligt uppgift Elib 111101) 

 

248 143 105
Adelphi Audio 30 (enligt uppgift Elib 111101) 

 

66 39 27
Studentlitteratur Ad hoc – vissa titlar släpps, vissa titlar har karens, vissa släpps inte. (enligt uppgift Elib 111101) 

 

 

698 303 395
 

* enligt uppgift från Elib 120704

Siffrorna ovan finns även i ett Google Docs

Läs mer på: Biblioteksföreningen till försvar för det fria ordet

** Den avancerade söken på elib.se har använts för att söka fram de olika förlagens bestånd till försäljning respektive utlån.

E-boksenkät

måndag, juli 9th, 2012

Foto: Flickr/Joseph Robertson

E-böcker är en genial idé året runt, men nu i semestertider  blir idén faktiskt ännu ett litet snäpp bättre. Inget att packa! (Förutom läsplattan som väger som en chokladkaka… eller möjligen dendär datorn som det av någon anledning (hörde jag ”luthersk”?) är så svår att lämna hemma…)

 Just nu genomför biblioteket.se en enkät för alla som lånar e-medier i någon form. Att e-böcker och bibliotek är en kombo som inte ses på med helt blida ögon av alla är väl numera rätt känt (läs äldre inlägg i den här bloggen om du vill ha en guidad tur). Just därför är det viktigt för oss att ha koll på vad låntagarna tycker, kräver, önskar och gör vågen för. Och ju fler som gör enkäten, desto bättre koll får vi.

Något som jag tycker är helt rörande är att en del lånar färre e-böcker med argumentet att ”det blir så dyrt för biblioteken”. Det är faktiskt sött på riktigt, man ser på biblioteket som en vän som inte ska utsättas för bekymmer. Men fysiska lån kostar också. Kultur kostar! Men att läsa böcker är (imho) bland det bästa som finns. Så jag hoppas att alla lånar och läser exakt så många böcker de vill – sen må det vara barnböcker, romaner, biografier, faktaböcker, tjocka böcker, tunna böcker, ljudböcker eller till och med e-böcker.

Så låna en e-bok eller två (tre, fyra…) och gör den lilla enkäten.

Trevlig lässommar!

Ladda ner talböcker direkt hos Stockholms stadsbibliotek

torsdag, maj 3rd, 2012

Som en del av Stockholms stadsbiblioteks satsning på det digitala biblioteket och tillgänglighet är det nu möjligt att ladda ner talböcker direkt från webbplatsen http://biblioteket.stockholm.se Genom sin vanliga inloggning hos biblioteket kan låntagare med några få klick ladda ner en talbok utan att behöva byta webbplats och gränssnitt.

Som registrerad talbokslåntagare på Stockholms stadsbibliotek laddar man ner talböcker i DAISY-format (DAISY ljud eller DAISY text och ljud) till den egna datorn i form av mp3-filer.

Alla låntagare kan provlyssna ett stycke ur boken och är du registrerad och inloggad som talbokslåntagare kan du ladda ner den till din dator.

Stockholms stadsbibliotek har integrerat de bibliografiska talboksposterna med övriga poster i bibliotekssystemet. Detta ger ett enhetligt sökindex för alla poster oavsett format.  De nedladdningsbara talböckerna är sökbara precis som övriga medier och det är möjligt att filtrera fram önskad talbok med hjälp av befintligt sökträd.

I ett gemensamt projekt med TPB har Stockholms stadsbibliotek utvecklat ett tekniskt gränssnitt som gör det möjligt att hämta talböckerna direkt från TPB när låntagaren väljer att ladda ner boken.

Detta är ett första steg i utvecklingen av nedladdningsbara talböcker. Utvecklingen fortsätter och varvas med användningstester. Vid användningstesterna träffar vi våra låntagare som då får testa systemet och chans att ge synpunkter inför framtida utvecklingsinsatser.

/Annica Oreland och Elisabet Fornell

E-böcker i God morgon världen 15 april

måndag, april 23rd, 2012

Mikael Petren, chef för virtuella enheten på Stockholms stadsbibliotek, pratade i P1:s God morgon världen 15 april 2012. Han pratar bland annat om utbudet på svenska och Zlataneffekten på utlåningen av e-böcker

Lyssna i efterhand på:

http://sverigesradio.se/sida/laddaner.aspx?programid=438

välj GMW 20120412 del ett, och cirka 27:30 minuter in i sändningen