Arkiv för ‘E-medier’

Rekordstort deltagande i e-boksenkäten 2015

25 februari 2016

Under sommaren 2015 genomförde vi den traditionsenliga e-boksenkäten för fjärde året i rad. Redan efter en vecka hade vi fått in 1 000 svar, något som normalt brukar ta hela sommaren. I början av augusti när enkäten avslutades hade vi fått in drygt 2 800 svar vilket är ett rekordstort deltagande. Att svaren nästan tredubblades är troligen en kombination av flera faktorer;

  • enkäten var bättre mobilanpassad än tidigare år – eftersom 70% av våra besökare använder surfplattor eller mobiltelefoner när de lånar e-böcker så påverkar det avsevärt svarsfrekvensen
  • sommaren var regnig och e-boksläsningen satte nya rekord
  • vi hade ett halvår tidigare stängt ner möjligheten att låna e-böcker hos Elib.se och hänvisade de kvarvarande låntagarna därifrån till Biblioteket.se.

Vad är det då vi kan utläsa av dessa 2800 svar? Det mest tydliga är att det inte sker några dramatiska förändringar, vare sig i läsvanor, synpunkter eller vilka som läser e-böcker. Men vi har ändå försökt att summera några trender vi kan urskilja.

Från yngre män till typiska biblioteksanvändare

Över de fyra år som enkäten gjorts kan vi se att e-boksläsarna mer och mer liknar våra läsare av tryckta böcker. I tidigare enkäter har vi sett att andelen yngre män varit mycket högre bland e-bokläsarna än bland biblioteksanvändarna i övrigt. Nu ser vi tydligt tendensen att fler pensionärer och äldre läser e-böcker, medan andelen studenter minskar, vilket gör att e-boksläsarna generellt nu mer liknar de typiska biblioteksanvändarna. 2012 var andelen kvinnor 61% jämfört med 67% 2015 – vilket kan jämföras med Stockholms stadsbiblioteks totala utlån 2015, där kvinnor stod för 68% av lånen.

Jämförelsesiffror för e-bokslåntagare 2012 – 2015:

  • Pensionärer 12%  –> 18%
  • Studenter 16%  –> 12%
  • Kvinnor 61%  –> 67%

Vi ser att e-boksläsarna blir mer vana vid e-böcker, hela 87% tycker att det är enkelt att låna en e-bok. Andelen respondenter som anger att de lånade fler e-böcker för ett halvår sedan har sjunkit från 69% 2012 till 48% 2015. Dessutom sjunker andelen som tror att de kommer låna fler om ett halvår, vilket pekar på att e-boksläsarna i större utsträckning funnit sig tillrätta och inte längre är nyblivna e-boksläsare.
Lånesiffrorna för e-böcker för barn är fortsatt låga. En av förklaringarna har åtminstone under tidigare år varit det dåliga utbudet av e-böcker för barn, men långsamt börjar utbudet att förbättras. Vi ser också att barn behöver både ett förenklat e-bokslån och tydligare vägledning och presentation av e-böckerna för att låna. Bland respondenterna som anger att de skulle låna fler e-böcker om de fick bättre lästips på Biblioteket.se finns en överrepresentation i åldersgrupperna 10-12 år samt 13-16 år. För e-boksläsare i dessa åldrar är det också extra viktigt att kunna provläsa eller provlyssna på e-boken.

E-bokslåntagare från andra kommuner

75% av respondenterna är bosatta i Stockholm, 17% i annan kommun i Stockholms län, 4% i övriga landet och 4% i utlandet. Av de e-bokslåntagare som bor utanför Stockholms stad görs flest lån av invånare i Solna, Nacka, Värmdö, Huddinge och Järfälla. Då Solna, Nacka och Huddinge är de största kranskommunerna är det inte så konstigt att vi har många låntagare därifrån. Lånen i Värmdö och Järfälla beror sannolikt på att många pendlar in till arbete i Stockholm och därför har lånekort även i Stockholm. Vi har inte kunnat se något samband med regelverken kring hur många e-böcker man får låna i de olika kommunernas bibliotek; både Nacka och Huddinge har en gräns på 5 lån per vecka precis som Stockholm.

Sedan maj 2015 registreras e-lånen i vårt biblioteksdatasystem och då kan vi se att 18% av e-lånen görs av låntagare bosatta i grannkommuner. Svaren i enkäten verkar alltså stämma bra med hur det ser ut i verkligheten.

Synpunkter på utbudet

ordmoln

Totalt kom det in 220 fritextsvar med synpunkter på utbudet av e-böcker. Det vanligaste är att man önskar större utbud över huvud taget och att man vill ha nya titlar i samband med utgivningen av den tryckta utgåvan. Bland övriga önskemål hittar man:

  • engelska titlar
  • klassiker
  • inte bara deckare utan mer allmän skönlitteratur
  • förlagens tidigare utgivning av skönlitteratur från de senaste 10-20 åren
  • ungdomsböcker
  • facklitteratur inom historia, resehandböcker, kokböcker, träning, naturvetenskap….

Det har även kommit in en del synpunkter på att enstaka noveller, egenutgivna titlar, erotik och enstaka tidskriftsartiklar inte är någonting som borde finnas i vårt utbud.

Flera av respondenterna önskar mer topplistor, tipslistor, nyhetslistor och annat som gör det lättare och mer lustfyllt att hitta ny läsning.

Andelen respondenter som önskar större utbud för barn har ökat något under åren som vi gjort enkäten men ligger fortfarande lägre än önskemålen om större utbud för vuxna.

När det gäller e-böcker på andra språk än svenska är efterfrågan överlägset störst på engelska, men även tyska, franska, spanska finns bland önskemålen.

Nöjda användare

En del användare som tidigare använt Elib.se uttrycker att de saknar enkelheten i de topplistor som tidigare fanns på Elib.se. På Biblioteket.se finns inte topplistorna på en lika framträdande plats och e-böckerna trängs här med hundratusentals tryckta böcker vilket gör att de får en mindre framträdande plats än på Elib. Det är värt att fundera över hur och om detta ska korrigeras – eftersom 80% av e-låntagarna också läser tryckta böcker så finns det uppenbara fördelar med att ha ett samlat gränssnitt på Biblioteket.se. Det är även en stor mängd titlar som saknas som e-böcker. Knappt 6% av vårt utbud av böcker på svenska är e-böcker.

Trots detta så är användarna fortsatt mycket nöjda med Biblioteket.se och e-bokslånen:
andelen som instämmer mycket eller helt i att “Det är enkelt att låna e-böcker på biblioteket.se” ökade 2015 till 87%. Detta förstärks även av resultatet från den för året nya frågan:

”Hur troligt är det att du skulle rekommendera vår webbplats till en vän eller kollega?” som ger mycket höga betyg; 59% av våra användare ger högsta möjliga 10 av 10 och bara 8% ger 5 eller lägre.

Betyg på biblioteket.se

Tack!

Ett stort tack till alla er som tagit er tid att besvara enkäten! Ni har bidragit till att öka förståelsen för hur ni som läsare uppfattar våra tjänster, vad ni uppskattar med de olika bokformaten och vad ni vill förbättra.

Det vi har lyft fram här är enbart ett utsnitt av alla intressanta svar och berättelser. Om du vill studera resultatet närmare så kan du ladda ner och läsa hela enkätrapporten här: Stockholms_Stadsbibliotek 150805_edit (6,4 Mb – mer än 1 600 sidor, så klicka inte på print i onödan)

Fakta

  • Undersökningsmetod: responsiv pop-up på e-mediesidorna på biblioteket.stockholm.se
  • Period: 23/6 – 6/8 2014
  • 28 frågor
  • Antal respondenter: 2 823 (2014: 1 068)
  • 22% svarsfrekvens (2014: 12%)
  • Tre gånger så många fritextsvar som 2014
  • Med “e-bok” avser vi alla e-format (e-bok i pdf eller epub, e-ljudbok och nedladdningsbara talböcker) om inget annat anges
  • Svaren summerar inte alltid till 100% pga att flerval många gånger är möjliga

Har du frågor kontakta digitalabiblioteket@stockholm.se

Nu har vi lånat ut en miljon e-böcker till Stockholmarna!

23 april 2015

Igår förmiddags var det spännande. Vi visste att vi skulle låna ut vår miljonte e-bok innan lunch – men vilken skulle det bli? Loggen visade att det blev Annika Thors ungdomsroman ”En ö i havet” från 1996, utgiven av Bonnier Carlsen. En bok som alltså kom ut fem år innan vi började låna ut e-böcker 2001.

Boken handlar om de två judiska systrarna Steffi och Nelli som kommer från Österrike till Göteborg under andra världskriget. Den har blivit både film och tv-serie, och Annika Thor har fått flera priser.

Som chef för det digitala biblioteket svindlar tanken lite – en miljon böcker! E-bokslånen ökar stadigt, och idag står de för åtta procent av de totala utlånen.

En av våra webbredaktörer fick sig en liten pratstund med författaren, som blev både glad och överraskad. Inte bara för att det var hennes bok, utan för att boken är så pass gammal och dessutom en ungdomsbok.

Idag finns alldeles för få barn- och ungdomsböcker som e-böcker, vilket gör att hela generationer kan ”missa” en bok som inte kommer i nya upplagor (vilket dock inte gäller ”En ö i havet”, som ständigt trycks till).

”En ö i havet” är Annikas Thors första bok, och hon säger att den verkar ha en särställning i läsarnas medvetande. Vid hennes skolbesök är det den boken eleverna helst pratar om. Hon medger också att boken är speciell för henne själv, debuten som blev en sådan succé. Som alla författare med ett par decenniers erfarenhet bakom tangentbordet skulle hon inte skriva samma bok idag, men hon tycker fortfarande mycket om den.

Annika Thor berättade att hon är positiv till e-böcker, även om hon inte själv är någon storkonsument. Men liksom vi här på det digitala biblioteket efterlyser hon bra modeller där förlagen och författarna kan få en rimlig och schysst ersättning för lånen. Hon funderade också över vad som kommer att hända i framtiden – kommer e-boken att konkurrera ut pappersboken? Vad händer då?

Författaren pekar på att bokbranschen har förändrats mycket. Idag är det stort tryck på nyheter som ska ut i handeln, men som försvinner lika snabbt som de kommer. När nyheten hela tiden står i centrum, hur ska vi som författare, läsare, förlag och bibliotek förhålla oss till det?

Vi här på det digitala biblioteket tänker i alla fall fortsätta med att göra det vi kan bäst – förse stockholmarna med e-böcker. Och fortsätta våra samtal med branschen så att det vi alla vurmar för – läsningen – ska kunna blomstra både idag, imorgon och om en miljon år.

Lite lästips på vägen hittar du här:

Nya e-böcker på svenska

Självbiografiska berättelser

Nya ungdomsböcker 2015

/Mikael Petrén, chef för Digitala biblioteket

PS. Men vem lånade boken då? undrar du kanske. Det får du fortsätta med! I en tid då digitala vanor kartläggs och säljs för att ”rätt” annonser ska möta dig överallt på nätet, tänker biblioteket fortsätta att tiga som muren om vad du lånar, när du lånar det, och hur mycket. Det avslöjar vi aldrig – inte ens om vi får en miljon! DS

3 x trender och tendenser

12 december 2014

I somras genomförde vi för tredje gången en enkät bland våra e-bokslåntagare. Och för tredje gången var det otroligt många som tog sig tid att svara. Det är verkligen ett suveränt verktyg, att kunna ställa frågor till användarna och få svar på vad man måste bli bättre på, hur förväntningarna och önskemålen ser ut. Att få fylliga, konstruktiva och initierade svar tre år i rad är en verklig guldgruva för oss, så ett stor tack till alla som tog sig tid och delade med sig. Er input är ovärderlig!

Trevligaste trenden

Den allra mest glädjande trenden är att besökarna blir nöjdare och nöjdare med biblioteket.se. 2012, när vi genomförde den första enkäten, tyckte 76 % att det var enkelt eller mycket enkelt att låna e-böcker hos oss. I år var den siffran hela 85 %.
Glädjande, förstås, men vi kommer självklart att jobba för att göra utlåningen av e-böcker ännu smidigare.
Även om man tittar på fritextsvaren, alltså de kommentarer som kan handla om vad som helst, så ser man att andelen taggade med ”problem och svårigheter” minskat. 2012 var det 26 % av kommentarerna som handlade om en brist, i år bara 13 %.
En annan sak som ökat är tips och förbättringsförslag. Här finns idéer om allt från att man borde kunna lämna tillbaka en e-bok (för att få låna en ny) och sätta betyg på böcker till att man vill veta om och när en bok kommer som e-bok och funktioner i stil med ”andra som gillade den här boken gillade också”-tips.

Barnen ökar

Ser man till de som svarat kan vi notera flera intressanta saker. Det roligaste tycker jag är att de unga användarna ökar. I år angav 11 % att de lånade barnböcker, mot 7 % 2012.
(Här noterade vi för övrigt en lustighet med statistiken – först såg det ut som att den genomsnittliga utbildningsnivån hade sjunkit, men när vi skärskådade siffrorna insåg vi att det var barn och unga – som ju omöjligt kan vara högskoleutbildade – som ökat.)
Även de äldre ökar, vilket också är skoj. Att folk över 60 i ökande grad är en del av det digitala samhället är en fråga om delaktighet och demokrati. Många äldre påpekar också fördelen med att läsa digitalt – man kan dra upp teckensnittet i böckerna när inte läsglasögonen räcker till.

Stockholmarna lånar allt fler e-böcker. Någon gång under vår-vintern kommer Stockholms stadsbibliotek att låna ut sin miljonte e-bok – helt otroligt. Men en sak vi kan se i både enkäten och verkligheten är att takten på ökningen avtar. Från att ha varit närmare 100 % 2011 är den nu nere på beskedliga 25 %. Detta speglar sig i enkäten. Påståendet ”Jag kommer troligen att låna fler e-böcker i framtiden” höll 79 % med 2012, i år är den siffran 73 %. 2012 sa 69 % att ”Jag lånar oftare e-böcker nu än för ett halvår sen”, i år var den siffrarn 60 %.

Ständigt detta utbud

Den kritik som kommer handlar ofta om utbudet. Användarna vill ha fler och nyare böcker att läsa, och gärna på flera olika språk också. Detta är något som vi jobbar med hela tiden, men tyvärr har många förlag nyligen höjt priserna på nya e-böcker. Vi får hoppas att de istället börjar se biblioteken som en samarbetspartner, och ansluter sig tillden överenskommelse som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) förhandlat fram, och som Natur & Kultur som första stora förlag undertecknat.
En trend som håller i sig är att många användare oroar sig för att e-böcker är dyrt för biblioteken. I och med de nya priserna har vi satt en gräns på hur dyra e-böcker vi kan låna ut. Läs mer här om de nya priserna.
Mer än var tredje användare köper e-böcker. Och viljan att köpa e-böcker ökar. I år kunde 43 % tänka sig att köpa e-böcker om de var billigare, mot 34 % 2012.

Det känns härligt att ha så engagerade användare, och jag kan bara hålla med om både förbättringsförslagen och kritiken. Det mesta skulle vi gärna genomföra bums, om vi bara var ett halvt dussin fler medarbetare. Så håll ut – vi jobbar envetet vidare med att förbättra det digitala biblioteket.

 

För dig som vill ta en riktigt nära titt: här finns hela enkäten.

E-böckerna flyttar in på biblioteket

23 augusti 2014

 

20140823_150923 Dagens Nyheter fokuserar på läsning denna lördag, samma dag som Stockholms stadsbibliotek öppnar sitt nya bibliotek i Kista galleria. Ett bibliotek som byggts upp av flera olika rum; rum för eget skapande med ljud, film och teknik, rum för debatt och berättelser, rum för studier och inte minst rum för läsning. I biblioteket har vi också placerat ut digitala tjänster för att göra e-böckerna mer tillgängliga i biblioteket. Genom digitala skyltar som den på bilden här bredvid kan du få boktips och hjälp att enkelt ladda ner e-böcker direkt till mobil eller surfplatta. Kista bibliotek är en fantastisk plats, särskilt i kombination med det digitala biblioteket. Vi vet att klockan 21.00 då vi stänger biblioteket i Kista och ett par timmar efteråt är den tid på dygnet då vi lånar ut flest e-böcker.

DN skriver på ledarplats att det inte finns något egenvärde i att älska litteratur. Däremot visar aktuell hjärnforskning att läsförmåga är en viktig grund, inte bara för att kunna ta till sig samhällsinformation, utan även för att utveckla minnesförmåga och möjlighet att uppfatta även talade budskap. Människan behöver kunna läsa för att minnas, förstå och kommunicera så bra som möjligt. Och ska man ändå lära sig att läsa, så varför inte göra det med en bra bok som är rolig, eller intressant, eller skrämmande, eller upprörande?

I DN beskrivs också hur boken Jag är Zlatan fick unga killar att börja läsa, något som vi märkte här på Digitala biblioteket eftersom den  fick e-boksutlåningen att explodera. E-boksutlåningen är den del av bibliotekets verksamhet som fortsätter att växa mest. Detta har lett till oro hos förlagen som prövar olika metoder för att hindra e-böckerna från att nå fram till låntagarna som karantän, att ta bort populära titlar, och en kommande ny prismodell som riskerar att helt underminera bibliotekens roll som läsfrämjande instans i samhället. Prismodellen har jag berättat om här, och den nämns också i den intervju som DN gjorde med mig i dagens tidning.

I artikeln säger jag att det finns en enorm potential i e-böcker på bibliotek. Om samhället strävar efter en hög läsförmåga hos sin befolkning så har biblioteket en viktig roll tillsammans med skolan. E-böckerna är en utmärkt möjlighet att nå ut till fler läsare så att fler får chansen att ta del av litteratur och fakta. Det som krävs nu är att biblioteken tar ett större ansvar för sina användare även digitalt, bland annat genom att själva styra över e-boksutlåningen istället för att vara i händerna på förlag och andra aktörer. Jag har skrivit mer om det tidigare här.

I slutet av DN-artikeln nämns att vi i Stockholms stad, tillsammans med Malmö stadsbibliotek, nu startar ett projekt för ett nationellt digitalt bibliotek, öppet för alla landets kommuner som vill delta. Det gör vi just för att kunna ta mer ansvar för våra användare. Om du är intresserad av att veta mer om detta spännande projekt, så kom gärna och besök oss på scenen och i vår monter på Digitala Torget på Bok- och Biblioteksmässan den 25 september. Eller läs mer här framöver.

Lästips 1: Om du som jag tänker lite extra på Birgitta Stenberg dessa dagar, passa gärna på att låna hennes Eldar och is som bland annat finns som e-bok och som berättar om hennes bakgrund och uppväxt.

Lästips 2:  Lotta Olssons 10 tips som får barn att börja läsa.

TANKAR KRING ELIBS NYA SYSTEM FÖR E-BÖCKER

07 augusti 2014

I förrgår blev jag intervjuad i TV om det nya systemet för e-böcker som ska börja gälla i höst. Inslaget gick ut på att det kan komma att bli svårt att låna vissa titlar på biblioteket framöver. I reportaget sas också att e-bokslånen har exploderat. (Här håller jag inte riktigt med. Visst ökar e-bokslånen, men numera med modesta 20 %. Försäljningen av e-böcker har däremot ökat mycket kraftigare. Mellan 2012 och 2013 fördubblades intäkterna på e-bokssidan hos förlagen, enligt statistik från Svenska Förläggareföreningen.)

Det är Elib, som ägs av de stora förlagen, som kommer med ett nytt system där alla förlag sätter sina priser och biblioteken sätter sina spärrar. Tidigare har alla lån kostat 18-20 kronor. Nu är det meningen att priserna ska kunna differentieras, något som jag i grunden tycker är bra. Att nya böcker kostar mer att låna ut än gamla är i sig inget orimligt.

Det är lite väl tidigt att säga något om var de nya prisnivåerna kommer landa. I dagsläget har bara 150 av 515 förlag angett sina nya priser i Elibs nya modell. Bland de 28 största förlagen (de som har mer än 100 titlar i Elib) har hälften satt nya priser på större delen av sitt utbud. De som inte aktivt satt sina priser får ett “standardpris” på 20 kronor. Bland de som avvaktar finns Natur & Kultur, Piratförlaget, Studentlitteratur, Rabén & Sjögren och B Wahlströms.

Ytterligare en sak som är bra med det nya systemet är att kostnaden för distribution sjunker kraftigt. Tidigare har Elib krävt 8-10 kronor/lån av biblioteken i distributionsavgift. Nu kommer den istället att bli 20 % av kostnaden för ett lån. Distributionskostnaden för ett lån sjunker från 8-10 kronor till 2,50. Om bibliotek och förlag kunde använda denna vinst skulle biblioteken kunna sänka sina kostnader, samtidigt som förlagen skulle få mer betalt.

book m flickr fortune cookie

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad ska boken kosta?

Foto: fortune cookie/flickr

Med detta som bakgrund blir vissa priser i det nya Elib-systemet uppenbart orimliga. Är det vettigt att biblioteken ska betala 77 kronor för ett enda lån när e-boken kostar 162 kronor att köpa (Den man älskar, Mari Jungstedt, Albert Bonniers Förlag)? Ännu värre är det med Fröknarna von Phalen, där man kan köpa samlingsvolymen för 59 kronor, men att låna den ska kosta 95 kronor (e-bokspriser från Dito). Den här typen av prissättning innebär en ökning av förlagens intäkter på flera hundra procent och är i praktiken samma sak som att hålla böckerna i karantän.

I det nya systemet finns även möjlighet att teckna licenser. Då betalar biblioteket ett högt pris i förskott, och tar därmed en stor ekonomisk risk, men får bara låna ut verket tio gånger. Detta är svåradministrerat, och gör det omöjligt för biblioteken att räkna ut vad ett lån kostar på förhand. På de 1 800 licenstitlarna är snittpriset just nu 123,52 kronor.

Som jag ser det är detta en kombination av de sämsta sidorna av licensmodellerna från USA. För övrigt har de amerikanska e-bokslåntgarna inte haft mycket gott att säga om någon licensmodell, så att importera dessa över huvud taget har jag svårt att förstå värdet av.

Men blir det inte fler titlar då? Något som jag och våra låntagare hoppats på i många år. Mjä. I den “gamla modellen” har folkbiblioteken tillgång till 9 782 e-böcker på svenska och 1 492 e-ljudböcker, totalt 11 274. I den nya modellen finns det cirka 11 600 böcker totalt, e-ljudböcker inkluderat. Vi får alltså (som det ser ut nu) ett tillskott på sisådär 300 e-böcker, en ytterst marginell ökning.

Det är däremot fortfarande flera förlag som har betydande andelar av sin e-bokskatalog i karantän. Norstedts undanhåller nästan 100 e-bokstitlar från folkbiblioteken. Modernista har 17 % av sin e-bokskatalog i karantän. Och ljudböckerna undanhålls fortfarande i samma utsträckning som innan.

Vad den här modellen leder till är svårt att veta. I värsta fall blir baksidan av de differentierade priserna en begränsning av (det redan bristfälliga) utbudet. Om förlagen sätter för höga priser på sina e-böcker, kommer inte biblioteken att ha råd att låna ut dem. Slår det så snett som många fruktar, blir konsekvensen färre utlån av e-böcker per skattekrona. Det tycker jag är synd i en tid då allt pekar på att vi borde göra vad vi kan för att uppmuntra folk att läsa. Vi vet dessutom att den grupp som biblioteken har svårast att nå ut till, de unga männen, gillar själva formatet med e-böcker. (Den uppmuntrande nyheten från i somras om att läsningen ökat var tyvärr en anka.)

En annan nackdel är oförutsägbarhet. Vilka titlar kan vi låna ut och till vilka kostnader? Om förlagen plötsligt skruvar upp priset för en bok, kommer vi då att tvingas ta bort den, eller begränsa lånen på något annat sätt? Just förutsägbarhet står högt upp på önskelistan för biblioteken, något som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) betonar i sitt arbete med att ta fram ett ramavtal mellan biblioteken (det vill säga kommunerna) och förlagen.

Biblioteken har en ekonomisk verklighet att förhålla sig till. Budgeten ska vara i balans. Många bibliotek har redan börjat begränsa e-bokslånen fast e-boken bara står för en marginell del av lånen (på Stockholms stadsbibliotek står de tryckta böckerna för drygt 90 % ). Biblioteken har inte ekonomi att möta den allt större efterfrågan som finns på e-böcker, och kan därför inte, som många förlag fruktar, bli marknaden för e-böcker. Hur den marknaden bäst ska odlas – av oss, förlagen, politikerna och distributörerna – återstår att se.

Sexhundra e-böcker på engelska!

27 juni 2014

Äntligen kan de som gärna läser på engelska (och det är många, det vet vi bland annat från våra e-boksenkäter) hitta massor med e-böcker på biblioteket.se. Vi har genom ett samarbete med Publit/Atingo fått tillgång till en samling som tagits fram av Michael Cook. Bland titlarna, som distribueras utan DRM, finns både klassiker som Moby Dick, Pride and Predjudice, A Room with a View, Wuthering Heights, Alice in Wonderland och Ulysses, men också engelska översättningar av författare som H. C. Andersen, Flaubert, Dumas, Dostojevskij och Tolstoj. Deckare och spänning fanns det gott om redan på den här tiden (Shelly, Doyle och Poe), och glädjande nog finns flera barn- och ungdomsböcker.

305918Michael Cook håller till i Manchester (en stad som producerat så skilda författarbegåvningar som Richmal Crompton – Billböckerna – och Anthony Burgess, som bland annat skrivit A Clockwork Orange). Manchester har, i likhet med Sverige, ett klimat som väl lämpar sig för bokläsning (det där att det regnar på tvären är faktiskt sant!). Så det är kanske inte helt oväntat att Michaels passion är böcker, närmaste bestämt att digitalisera litterära verk med fri upphovsrätt, det som på engelska kallas public domain. Han började som volontär i projekt Gutenberg redan på 90-talet, men upptäckte snart att kvaliteten på denna entusiastdrivna satsning ofta kom i andra rummet. Många av verken innehöll både korrfel och undermålig metadata. 2006 startade Michael därför sitt eget projekt, med målsättningen att producera upphovsrättsligt fria e-böcker av absolut högsta kvalitet och distribuera dem gratis via egna sajten epubbooks.com.

Så här säger Michael Cook:

– Det är great att kunna nå ut till svenska låntagare! Den svenska modellen för e-boksutlåning är unik, och det är roligt att få vara med och göra den ännu bättre!

Böckerna som nu finns i Stockholms stadsbiblioteks bestånd förmedlas via Publit/Atingo, vilket gör att det kommer att kosta en dryg krona för varje lån för biblioteket (för låntagarna är det som alltid gratis). Jag tycker det är toppen att Publit/Atingo gör detta möjligt, men samtidigt måste man ju fråga sig varför inte biblioteken har en organisation som kan hantera sådana här frågor för alla bibliotek. Det ”naturliga” skulle väl vara att en e-bok är lika tillgänglig vare sig man bor i Stockholm eller Stolpås. Vi kan hoppas att Kungliga biblioteket nu tar tag i frågan. De har fått i uppdrag att se över frågan, och fria titlar står högt på listan. Sveriges folkbibliotek behöver en infrastruktur som kan stödja både lån och avtal på ett smidigt sätt.

Några boktips på biblioteket.se

Låna med gott samvete!

11 april 2014

Stockholmarnas digitala bibliotek, Biblioteket.se, listas av DN:s Lotta Olsson som ett av hennes favoritbibliotek i dag. Bland annat hyllas enkelheten på webbplatsen när det gäller att söka, hitta och låna böcker. Lotta Olsson lyfter också e-bokens stora fördel – att den går att ladda ner när som helst på dygnet, var man än befinner sig – en snabb väg till själva läsupplevelsen.

Artikeln är förstås väldigt uppmuntrande läsning för oss som jobbar på det digitala biblioteket. Gladast blir vi kanske av att Lotta Olsson så självklart ser det digitala biblioteket som ett eget bibliotek. Det som inte har väggar och öppettider blir inte lika påtagligt ”ett ställe” att gilla och hänga på. Och numera är vi också ett väldigt stort bibliotek. Många stockholmare har upptäckt Biblioteket.se, och både besöken och antalet lån ökar. Digitala biblioteket växer i samma takt som ett stadsdelsbibliotek av Bagarmossens storlek varje år!

Tyvärr känner sig Lotta lite skuldtyngd när hon lånar en e-bok, trots att hon upplever det som så snabbt och smidigt, eftersom ”e-bokslån kostar skjortan för de stackars biblioteken”. Det här vet vi att många andra låntagare också tänker, men vi vill gärna passa på att uppmana alla våra användare, inklusive Lotta Olsson, att sluta med det! Visst har det varit mycket fokus under de senaste åren på affärsmodellen för e-böcker mellan förlag och bibliotek, och visst har bibliotek som kommunal verksamhet en begränsad budget. Men det kan inte vara synd om en verksamhet som växer, som möter allt fler låntagare under hela dygnet och som dessutom hittar fram till nya läsare som tidigare inte använt biblioteket. Tvärtom – att e-bokslånen ökar är ett glädjande bevis för att biblioteket är lika relevant för sina besökare idag, när allt större del av tillvaron är digital, som det har varit tidigare.

Den här inställningen har våra politiker, framförallt Madeleine Sjöstedt, stöttat på ett framsynt sätt. Stockholms stadsbibliotek fick tidigt medel för att utveckla det digitala biblioteket, och när satsningen blivit lyckad, det vill säga vi har lånat ut många e-böcker, fick vi en ökning av medlen för att inte tvingas strypa e-bokslånen som man gjort i många kommuner. Just nu kan stockholmarna låna fem e-böcker i veckan, något som de flesta är nöjda med.

På det digitala biblioteket jobbar vi hela tiden aktivt för att öka tillgången till e-böcker för våra besökare, samtidigt som biblioteket håller sin budget. För vår del kan det arbetet handla om många olika saker; allt från att tipsa om fria e-bokstitlar till att förhandla med förlag om affärsmodeller och att utveckla digitala tjänster som förbättrar själva låne- och läsupplevelsen.

Så ni som besökare behöver inte fundera över bibliotekets kostnader när ni lånar e-böcker, utan låna på så mycket ni vill! Begränsningarna är det upp till oss att sätta när de behövs. Hör däremot gärna av er om ni har förslag på hur vi kan göra den digitala låne- och läsupplevelsen ännu bättre!

Till sist, några (e)böcker jag fått hört att folk pratat om på fikarasten på sistone:

Under all vinter av Negar Naseh

Den sista cigarretten av Klas Östergren

Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson

Ypsilon av P C Jersild

Drakar i Globen av Martin Olczak

 

 

 

 

E-boken når fler!

26 november 2013

Sommaren 2012 genomförde vi en enkät på webben, som riktade sig till alla som lånade e-medier på biblioteket.se. Eftersom vi fick fram så intressanta och engagerade svar bestämde vi oss för att gör om samma sak i år. Enkäten låg uppe lika länge och under samma period som förra året. Vi var så klart mest nyfikna på om det skulle vara någon skillnad!

Nu när vi har resultatet kan vi konstatera att skillnaderna är små – men vi tror ändå att de är viktiga. Lägger man samman våra enkätsvar med annan information får man en väldigt god uppfattning om vart e-boken befinner sig.

En av de vanligaste kommentarerna förra sommaren när vi frågade om folk köpte/kunde tänka köpa sig e-böcker var ”nä, den är för dyr, om den kostade som en pocketbok eller något mindre skulle jag nog köpa”. Det som hänt i år är att förlagen förstått detta, och sänkt priset på många e-böcker rejält. Och prissänkningen har gett resultat – försäljningen har hittills i år ökar med 133 % (enligt siffror från e-lib). Utlåningen av e-böcker från Stockholms stadsbibliotek, som tidigare år ökat med 100 % per år har däremot sänkt takten något – nu är ökningen ”bara” 58 %.

Flickr reading Mo Riza

Vad ska man då tro om de nytillkomna 58 procenten? Det verkar som om e-bokslånarna blir aningen mer lika de ”vanliga” låntagarna. De som svarade på enkäten i år var något äldre, tjänade något mindre och bodde i större utsträckning utanför innerstaden jämfört med 2012.

 

 

 

Flickr/Mo Riza

En lite större andel av årets svarare var också kvinnor – även om det fortfarande är fler män som lånar e-böcker jämfört med hur många som lånar vanliga böcker.

På frågan ”skaffade du lånekort hos oss enbart för att låna e-böcker” svarar 21 % ja, förra året var det 23 %. Även här verkar alltså e-lånaren ha blivit lite ”normalare”, även om förändringen är väldigt liten. Även siffran för om låntagarna lånar vanliga böcker från bibblan är lite högre. Så allt tyder på att det är de traditionella låntagarna som i större utsträckning hittar e-boken, och inkluderar e-läsning i sina liv.

Alla sorters böcker lånas ut mer. Glädjande nog har det kommit lite fler barnböcker och faktaböcker, och även om skönlitteraturen är i topp, ökar de andra kategorierna också. Även här breddas bilden – fler lånar mer. 60 % säger att de idag lånar fler e-böcker än för ett halvår sedan. 2012 var den siffran hisnande 70 %, så även det tyder på att den helt hysteriska ökningstakten slagit om från fullt sken till galopp.

Den trista siffran är om vårt utbud är gott nog eller inte. Det tycker bara 22 % – visserligen en liten ökning, men långt ifrån bra. Bara en liten del av bibliotekets utbud finns som e-böcker – något vi jobbar varje dag med att ändra på. Bättre avtal med förlagen, fler och flexiblare modeller för e-lån, inga karantäntider på nya titlar och pengar från våra politiker för att digitalisera äldre titlar står högt på Digitala bibliotekets önskelista – precis som förra året.

Här kan du ladda ner hela enkäten:

Eboken_&_Sthlm_Stadsbibliotek_131108_2

Framgång på e-boksfronten

29 juni 2013

Nu stundar en tid då läsning i hängmattan, i solstolen eller i annan läsvänlig miljö med all sannolikhet kommer att nå sin höjdpunkt. Glädjande nog sammanfaller den med att drygt hundra nya e-bokstitlar finns tillgängliga på Stockholms stadsbibliotek. Semesterläsningen är räddad!

Detta tillskott av e-böcker hade dock inte varit möjligt om inte ett oväntat möte uppstått i efterdyningarna av det skyttegravskrig som rått mellan bibliotek och förläggare en längre tid. Striden har gällt villkoren för kommersiell försäljning av e-böcker kontra utlåning.

När röken och dammet väl hade lagt sig stod ett folkbibliotek och ett förlag kvar på slagfältet och upptäckte att de, trots att de antogs vara fiender, hade en gemensam syn på värdet av att fler böcker hittar fram till sina läsare. Resultatet har blivit ett avtal där förlaget – Ordfront – under en försöksperiod gör ett par hundra titlar tillgängliga som e-böcker för utlåning på Stockholms stadsbibliotek. Det innebär att det ganska magra utbudet av svenska e-bokstitlar ökar och att låntagarna får tillgång även till helt nyutgivna böcker. De flesta andra förlag väljer att hålla nya e-böcker i karantän under en längre period innan de får lånas ut på biblioteket.

Under perioden testas också en mer differentierad prismodell än den som förlagens gemensamma e-boksdistributör E-lib använder sig av. Biblioteket betalar mindre för de av Ordfronts titlar som är äldre än för de som är nya.

Stockholms stadsbiblioteks del av avtalet är att hjälpa till med att digitalisera 25 titlar för att ytterligare öka utbudet av e-böcker. Stockholmarna kommer att få vara med och påverka urvalet av dessa titlar lite längre fram i sommar. Under tiden kan man till exempel låna Johanna Langhorst aktuella intervjubok ”Förortshat”, eller ”Pensionsbluffen – tryggheten som gick upp i rök” av Joel Dahlberg. Två av många uppmärksammade faktaböcker som nu går att låna och ladda ner till mobilen, surfplattan eller datorn och ta med sig till campingplatsen eller båten. Titta gärna lite extra efter e-bokstips på Biblioteket.se så här inför sommarsäsongen.

Viktigast med pilotprojektet, utöver fler e-böcker och en flexiblare prismodell, är att ett bibliotek och ett förlag visar att det går att lämna dödläget och faktiskt göra något gemensamt för den växande gruppen e-boksläsare. Det anser både Inga Lundén, stadsbibliotekarie vid Stockholms stadsbibliotek och Pelle Andersson, VD för Ordfront.

Låna ”Förortshat”

Låna ”Pensionsbluffen

Här kan du se alla titlar från Ordfront

E-boken i bild

30 april 2013

Visste du att e-bokslåntagare läser ut sina e-böcker oftare än de läser ut sina pappersböcker? Och att så många som var femte skaffade lånekort framför allt för att kunna låna e-böcker? Du kanske har hört att det finns mycket färre titlar som e-böcker än som pappersböcker, men vet du hur stor skillnaden är? Eller hur mycket dyrare en e-bok är jämfört med en pocketbok, oavsett momsen? Ta en titt på den här bilden så får du en snabbkurs i ämnet e-böcker på bibliotek, i bild och i siffror. Fri att dela på Instagram eller att skriva ut och sätta upp på kylskåpet!

En del av grafiken baseras på svar från en enkät med drygt tusen e-bokslåntagare som Stockholms stadsbibliotek genomförde i somras. Den visar att det digitala biblioteket kan vara ett sätt för biblioteken att nå nya låntagare på, och att män – som traditionellt lånar och läser färre böcker än kvinnor  – var överrepresenterade bland de som skaffat lånekort enbart för att låna e-böcker.

Vill du läsa mer om enkäten kan du göra det här

Klicka på bilden för att få den i ett större format eller för att spara den där du vill ha den.

Biblioteket_och_lantagarna_Stockholm_v1