Archive for augusti, 2014

E-böckerna flyttar in på biblioteket

lördag, augusti 23rd, 2014

 

20140823_150923 Dagens Nyheter fokuserar på läsning denna lördag, samma dag som Stockholms stadsbibliotek öppnar sitt nya bibliotek i Kista galleria. Ett bibliotek som byggts upp av flera olika rum; rum för eget skapande med ljud, film och teknik, rum för debatt och berättelser, rum för studier och inte minst rum för läsning. I biblioteket har vi också placerat ut digitala tjänster för att göra e-böckerna mer tillgängliga i biblioteket. Genom digitala skyltar som den på bilden här bredvid kan du få boktips och hjälp att enkelt ladda ner e-böcker direkt till mobil eller surfplatta. Kista bibliotek är en fantastisk plats, särskilt i kombination med det digitala biblioteket. Vi vet att klockan 21.00 då vi stänger biblioteket i Kista och ett par timmar efteråt är den tid på dygnet då vi lånar ut flest e-böcker.

DN skriver på ledarplats att det inte finns något egenvärde i att älska litteratur. Däremot visar aktuell hjärnforskning att läsförmåga är en viktig grund, inte bara för att kunna ta till sig samhällsinformation, utan även för att utveckla minnesförmåga och möjlighet att uppfatta även talade budskap. Människan behöver kunna läsa för att minnas, förstå och kommunicera så bra som möjligt. Och ska man ändå lära sig att läsa, så varför inte göra det med en bra bok som är rolig, eller intressant, eller skrämmande, eller upprörande?

I DN beskrivs också hur boken Jag är Zlatan fick unga killar att börja läsa, något som vi märkte här på Digitala biblioteket eftersom den  fick e-boksutlåningen att explodera. E-boksutlåningen är den del av bibliotekets verksamhet som fortsätter att växa mest. Detta har lett till oro hos förlagen som prövar olika metoder för att hindra e-böckerna från att nå fram till låntagarna som karantän, att ta bort populära titlar, och en kommande ny prismodell som riskerar att helt underminera bibliotekens roll som läsfrämjande instans i samhället. Prismodellen har jag berättat om här, och den nämns också i den intervju som DN gjorde med mig i dagens tidning.

I artikeln säger jag att det finns en enorm potential i e-böcker på bibliotek. Om samhället strävar efter en hög läsförmåga hos sin befolkning så har biblioteket en viktig roll tillsammans med skolan. E-böckerna är en utmärkt möjlighet att nå ut till fler läsare så att fler får chansen att ta del av litteratur och fakta. Det som krävs nu är att biblioteken tar ett större ansvar för sina användare även digitalt, bland annat genom att själva styra över e-boksutlåningen istället för att vara i händerna på förlag och andra aktörer. Jag har skrivit mer om det tidigare här.

I slutet av DN-artikeln nämns att vi i Stockholms stad, tillsammans med Malmö stadsbibliotek, nu startar ett projekt för ett nationellt digitalt bibliotek, öppet för alla landets kommuner som vill delta. Det gör vi just för att kunna ta mer ansvar för våra användare. Om du är intresserad av att veta mer om detta spännande projekt, så kom gärna och besök oss på scenen och i vår monter på Digitala Torget på Bok- och Biblioteksmässan den 25 september. Eller läs mer här framöver.

Lästips 1: Om du som jag tänker lite extra på Birgitta Stenberg dessa dagar, passa gärna på att låna hennes Eldar och is som bland annat finns som e-bok och som berättar om hennes bakgrund och uppväxt.

Lästips 2:  Lotta Olssons 10 tips som får barn att börja läsa.

TANKAR KRING ELIBS NYA SYSTEM FÖR E-BÖCKER

torsdag, augusti 7th, 2014

I förrgår blev jag intervjuad i TV om det nya systemet för e-böcker som ska börja gälla i höst. Inslaget gick ut på att det kan komma att bli svårt att låna vissa titlar på biblioteket framöver. I reportaget sas också att e-bokslånen har exploderat. (Här håller jag inte riktigt med. Visst ökar e-bokslånen, men numera med modesta 20 %. Försäljningen av e-böcker har däremot ökat mycket kraftigare. Mellan 2012 och 2013 fördubblades intäkterna på e-bokssidan hos förlagen, enligt statistik från Svenska Förläggareföreningen.)

Det är Elib, som ägs av de stora förlagen, som kommer med ett nytt system där alla förlag sätter sina priser och biblioteken sätter sina spärrar. Tidigare har alla lån kostat 18-20 kronor. Nu är det meningen att priserna ska kunna differentieras, något som jag i grunden tycker är bra. Att nya böcker kostar mer att låna ut än gamla är i sig inget orimligt.

Det är lite väl tidigt att säga något om var de nya prisnivåerna kommer landa. I dagsläget har bara 150 av 515 förlag angett sina nya priser i Elibs nya modell. Bland de 28 största förlagen (de som har mer än 100 titlar i Elib) har hälften satt nya priser på större delen av sitt utbud. De som inte aktivt satt sina priser får ett “standardpris” på 20 kronor. Bland de som avvaktar finns Natur & Kultur, Piratförlaget, Studentlitteratur, Rabén & Sjögren och B Wahlströms.

Ytterligare en sak som är bra med det nya systemet är att kostnaden för distribution sjunker kraftigt. Tidigare har Elib krävt 8-10 kronor/lån av biblioteken i distributionsavgift. Nu kommer den istället att bli 20 % av kostnaden för ett lån. Distributionskostnaden för ett lån sjunker från 8-10 kronor till 2,50. Om bibliotek och förlag kunde använda denna vinst skulle biblioteken kunna sänka sina kostnader, samtidigt som förlagen skulle få mer betalt.

book m flickr fortune cookie

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad ska boken kosta?

Foto: fortune cookie/flickr

Med detta som bakgrund blir vissa priser i det nya Elib-systemet uppenbart orimliga. Är det vettigt att biblioteken ska betala 77 kronor för ett enda lån när e-boken kostar 162 kronor att köpa (Den man älskar, Mari Jungstedt, Albert Bonniers Förlag)? Ännu värre är det med Fröknarna von Phalen, där man kan köpa samlingsvolymen för 59 kronor, men att låna den ska kosta 95 kronor (e-bokspriser från Dito). Den här typen av prissättning innebär en ökning av förlagens intäkter på flera hundra procent och är i praktiken samma sak som att hålla böckerna i karantän.

I det nya systemet finns även möjlighet att teckna licenser. Då betalar biblioteket ett högt pris i förskott, och tar därmed en stor ekonomisk risk, men får bara låna ut verket tio gånger. Detta är svåradministrerat, och gör det omöjligt för biblioteken att räkna ut vad ett lån kostar på förhand. På de 1 800 licenstitlarna är snittpriset just nu 123,52 kronor.

Som jag ser det är detta en kombination av de sämsta sidorna av licensmodellerna från USA. För övrigt har de amerikanska e-bokslåntgarna inte haft mycket gott att säga om någon licensmodell, så att importera dessa över huvud taget har jag svårt att förstå värdet av.

Men blir det inte fler titlar då? Något som jag och våra låntagare hoppats på i många år. Mjä. I den “gamla modellen” har folkbiblioteken tillgång till 9 782 e-böcker på svenska och 1 492 e-ljudböcker, totalt 11 274. I den nya modellen finns det cirka 11 600 böcker totalt, e-ljudböcker inkluderat. Vi får alltså (som det ser ut nu) ett tillskott på sisådär 300 e-böcker, en ytterst marginell ökning.

Det är däremot fortfarande flera förlag som har betydande andelar av sin e-bokskatalog i karantän. Norstedts undanhåller nästan 100 e-bokstitlar från folkbiblioteken. Modernista har 17 % av sin e-bokskatalog i karantän. Och ljudböckerna undanhålls fortfarande i samma utsträckning som innan.

Vad den här modellen leder till är svårt att veta. I värsta fall blir baksidan av de differentierade priserna en begränsning av (det redan bristfälliga) utbudet. Om förlagen sätter för höga priser på sina e-böcker, kommer inte biblioteken att ha råd att låna ut dem. Slår det så snett som många fruktar, blir konsekvensen färre utlån av e-böcker per skattekrona. Det tycker jag är synd i en tid då allt pekar på att vi borde göra vad vi kan för att uppmuntra folk att läsa. Vi vet dessutom att den grupp som biblioteken har svårast att nå ut till, de unga männen, gillar själva formatet med e-böcker. (Den uppmuntrande nyheten från i somras om att läsningen ökat var tyvärr en anka.)

En annan nackdel är oförutsägbarhet. Vilka titlar kan vi låna ut och till vilka kostnader? Om förlagen plötsligt skruvar upp priset för en bok, kommer vi då att tvingas ta bort den, eller begränsa lånen på något annat sätt? Just förutsägbarhet står högt upp på önskelistan för biblioteken, något som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) betonar i sitt arbete med att ta fram ett ramavtal mellan biblioteken (det vill säga kommunerna) och förlagen.

Biblioteken har en ekonomisk verklighet att förhålla sig till. Budgeten ska vara i balans. Många bibliotek har redan börjat begränsa e-bokslånen fast e-boken bara står för en marginell del av lånen (på Stockholms stadsbibliotek står de tryckta böckerna för drygt 90 % ). Biblioteken har inte ekonomi att möta den allt större efterfrågan som finns på e-böcker, och kan därför inte, som många förlag fruktar, bli marknaden för e-böcker. Hur den marknaden bäst ska odlas – av oss, förlagen, politikerna och distributörerna – återstår att se.