Fortare än vi trodde finns nu Alva och Gunnar Myrdalböckerna också i Apples iBookStore att ladda ner gratis för alla. Det blev en fin present på vad som skulle ha varit Alva Myrdals 110-årsdag!
Gå in i iBookstore, sök på Myrdal och ladda ner.
Fortare än vi trodde finns nu Alva och Gunnar Myrdalböckerna också i Apples iBookStore att ladda ner gratis för alla. Det blev en fin present på vad som skulle ha varit Alva Myrdals 110-årsdag!
Gå in i iBookstore, sök på Myrdal och ladda ner.
Stockholms stadsbibliotek har digitaliserat 15 böcker av Alva och Gunnar Myrdal och gör dem nu tillgängliga för nedladdning i epub-format via biblioteket.se och m.biblioteket.se Dessa 15 titlar kommer senare också vara tillgängliga för print-on-demand. Först får stockholmarna privilegiet att läsa verken, eftersom de är ägare till rättigheterna och inom någon vecka kan alla ladda ner fritt via Libris.
Stockholms stad äger genom arv rättigheterna till Alva och Gunnar Myrdals litterära kvarlåtenskap och staden har beslutat att göra dessa tillgängliga som e-böcker via Stockholms stadsbibliotek. Digitaliseringen sker i samarbete med Publit som gör själva skanningen och produktionen av böckerna och omslagen.
Det är av värde att Stockholmarna får ta del av det som makarna Myrdal har testamenterat till staden och dess medborgare. 15 titlar publiceras nu, det finns fler men det finns frågetecken kring teknik och rättigheter till bilder etc. Ytterligare titlar kan därför komma att publiceras senare.
Titlarna är (eller se hela listan i bibliotekskatalogen: http://korta.nu/myrdal)
Amerika mitt i världen. Gunnar Myrdal
Beyond the welfare state. Gunnar Myrdal
Economic theory and underdeveloped regions. Gunnar Myrdal
Efterkrigsplanering. Alva Myrdal
Folk och familj. Alva Myrdal
Hur styrs landet. Gunnar Myrdal
Kommentarer. Alva Myrdal
Kontakt med Amerika. Alva och Gunnar Myrdal
Kris i Befolkningsfrågan. Alva och Gunnar Myrdal
Riktiga leksaker. Alva Myrdal
Stadsbarn. Alva Myrdal
Stickprov på Storbritannien. Alva Myrdal
The challenge of world poverty. Gunnar Myrdal
Varning för fredsoptimism. Gunnar Myrdal
Vårt ansvar för de fattiga folken. Alva Myrdal
Läsning och utlån av e-böcker ökar dramatiskt, men mycket få titlar är tillgängliga. Stockholms stadsbibliotek har idag möjlighet att låna ut drygt 4000 titlar från sin leverantör. Bara en bråkdel nya tryckt böckerna ges ut som e-böcker och ännu färre av de lite äldre böckerna, ges ut som e-böcker. Biblioteken vill ha ett större utbud och bidrar med att göra dessa titlar som stockholmarna äger fritt tillgängliga genom egen digitalisering. Dessa titlar saknar den drm-märkning som bibliotekets övriga e-böcker har. Det gör det enklare att ladda ner.
Tidigare har Stockholms stadsbibliotek publicerat en handfull titlar tillsammans med Vertigo förlag: klassisk skräck och erotica.
Böckerna publiceras med Creative commons licensiering, vilket innebär att man är fri att ladda ner boken, trycka den, dela med sig men man måste ange upphovsman och/eller licensgivare och om man ändrar, bearbetar eller bygger vidare får man endast distribuera resultatet under samma eller liknande licens. Utförligt avtal finns att läsa här
http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5/se/
Läs mer om e-böcker
Ta inte död på e-boken i Svd
Bejaka möjligheterna i SvD
Sluta spana efter den tid som flytt i SvD
Inför ett lån per bok även för e-böcker i SvD
Branschen tar strid om e-böcker i DN
Staden släpper Myrdals verk i DN
Just nu pågår en bitvis häftig debatt om bibliotekens utlåning av e-böcker. Olika intressenter argumenterar för vilken betalningsmodell som ska användas framöver. Diskussionen förs om två slags modeller; antingen den nuvarande där biblioteken betalar förlagen för varje gång en e-bok laddas ner, eller en modell där biblioteken betalar en licens för en titel som sedan bara kan laddas ner av en låntagare åt gången.
Tyvärr missar debatten en viktig grundfråga som inte kan lösas genom en enda betalningsmodell som fungerar för alla böcker. Frågan är hur en större del av den svenska litteraturen ska kunna nå läsarna på e-boksmarknaden, vare sig de väljer att låna eller att köpa. Totalt finns det idag ungefär 5.000 svenska e-böcker. Det kan jämföras med de 2,5 miljoner titlar som finns på engelska. Av Stockholms stadsbiblioteks bokbestånd är bara 1,3 procent tillgängligt som e-böcker. Totalt sett är en mikroskopisk del av 1900-talets svenska litteratur möjlig att ta del av digitalt, och gapet mellan fysisk och digital tillgång består även bland senare års titlar.
Om inte det svenska bokbeståndet digitaliseras nu när svenskarna börjar läsa e-böcker i allt större utsträckning så kommer många att börja läsa på engelska istället. Det riskerar att drabba hela den svenska bokutgivningen och läsningen på svenska. Biblioteken kan spela en viktig roll i arbetet med digitaliseringen genom att bl.a. aktivt arbeta med urval av vilka titlar som ska bli e-böcker. Genom att ha ett bredare utbud av e-böcker i katalogen kan biblioteken även i framtiden bidra till att öka intresset för litteratur i hela samhället, vilket utöver att gynna det demokratiska samtalet alltid har gagnat både författare, förlag och läsare.
Det behövs mer än en affärsmodell som enbart är anpassad för de kommersiellt mest gångbara titlarna. Olika modeller kan komplettera varandra och därigenom fungera för e-böckernas hela livscykel. En mer nyanserad diskussion om olika betalningsmodeller tillsammans med en satsning på ökad digitalisering skulle gynna både aktörerna på bokmarknaden, men inte minst läsarna och hela samhället. Detta är en nationell kulturpolitisk fråga av samma vikt som när folkbibliotekens roll diskuterades på 1930-talet. Den kräver ett likartat engagemang från samhället och dess folkvalda, istället för att hanteras som en vanlig avtalsfråga mellan två parter.
Vi har tidigare skrivit om att vissa e-böcker och e-ljudböcker inte görs tillgängliga för utlåning på bibliotek “Låntagarna undanhålls därmed en mängd e-titlar; t ex finns endast 53% av e-ljudböckerna på Elib tillgängliga för biblioteken.“
Av en slump fick vi nyligen reda på att förlag nu också officiellt har definierat “karenstider”. Man hindrar alltså en nyproducerad e-bok från att lånas ut på bibliotek. Antingen under en period på 1 till 3 månader eller för alltid. Ett upplägg vars problem är uppenbara. Det är som att vissa tryckta böcker inte skulle få finnas på bibliotekens hyllor.
Med tanke på att det bara finns ca 4.500 e-böcker på Elib så är det självklart ett problem att förlagen nu väljer att undanhålla e-böcker. Av den totala mängden e-böcker och e-ljudböcker 9.438 st, som finns på elib är det bara 7.251 som får lånas ut – ca 76%.
Enligt uppgift från Elib så ser karenstiderna ut så här:
Norstedts:
3 månader karens på e-böcker
1 månad karens på strömmande ljudböcker
Storyside:
1 månad karens på strömmande ljudböcker
Adelphi Audio:
1 månad karens på strömmande ljudböcker
Bonnier Audio:
Inga strömmande ljudböcker
Studentlitteratur:
Ad hoc – vissa titlar släpps, vissa titlar har karens, vissa släpps inte.