Arkiv för maj, 2011

Ladda ner e-bok enkelt via mobilwebben

26 maj 2011

Skärmdump på e-bok i mobilwebbenFrån och med idag den 26 maj kan  man enkelt ladda ner e-böcker direkt i mobilen från Stockholm stadsbiblioteks mobilwebb.

Utan att lämna vårt eget gränssnitt kan man mycket enklare än tidigare  ladda ner direkt till mobilen. En e-boksläsare måste vara installerad i förväg på mobilen, sedan är det bara att leta upp böckerna på mobilwebben och med några få klick, bibliotekskortet och pinkod har man e-boken på plats. Denna möjlighet kommer på desktop-webben (vanlig dator ) först i samband med att beta-versionen av biblioteket.se lanseras (försommar för SSB-personal, sensommar för allmänhet).

Böckerna är precis som tidigare från leverantören e-lib, men man slipper att som hittills gå in via e-libs krångliga gränssnitt.  I stället är man hela tiden i SSB:s virtuella enhets egenutvecklade mobilgränssnitt, och klicken är betydligt färre.

Några nya fria e-medier från Vertigos förlag också tillgängliga. Dessa byggs på framöver, med andra förlag och titlar.

Se en film om hur man laddar ner!

Mobilwebben lanserades 3 april i år(se tidigare inlägg), och nu går det alltså också att ladda ner e-böcker. Själva mobilwebben fungerar på alla mobiler som kan gå ut på internet, e-boksnedladdning kräver däremot att man har en smartphone. Mobilwebben är en anpassad webbsida, alltså inte en app/appplikation/program man laddar ner till sin mobil. Du kan därför testa den i såväl smartphones som enklare mobiltelefoner och dessutom på din vanliga dator.

Rapportera gärna in alla fel och underligheter du hittar, det är viktigt för oss att få alla buggrapporter och underligheter. Mejla dessa till: synpunkter.mbiblioteket@stockholm.se

Effektkartläggning för digitala biblioteket

19 maj 2011

Stockholms stadsbibliotek  arbetar med  effektkartläggning. På virtuella enheten handlar det om digitala biblioteket, hittills främst om våra webbar: mobilwebben och desktopwebben men framöver också bland annat om sociala medier. Metoden är spännande och har tillfört oss nya insikter om hur man väljer vad man ska göra och vissa prioriteringar blir lättare att göra när de är direkt kopplade till syfte och effekt.

Vi samarbetar med InUse och effektkartläggningsarbetet inleddes 2009, då främst ur ett tillgänglighetsperspektiv och nu på bred front. Ett 20-tal intervjuer genomfördes och  fram till dags dato har ett 60-tal intervjuer genomförts. En webbenkät gjordes och mönster kring läsande, webbesök och biblioteksanvändning började visa sig. Utifrån detta material utkristalliserades först  fem målgrupper, dessa har senare förfinats: spetsigare formulerade och fler. Ett antal personor har skapats, mer om dessa kommer i andra blogginlägg.

Under 2010 arbetade vi både med  webbyrån Creuna för  framtagning av koncept och med InUse för effektkartläggning av målgrupper och drivkrafter. Från lite lösare samarbetsmodeller har vi nu  formaliserat en del : effektkartläggarna deltar också i beställargruppsmöte med webbyrån, demo av färdiga funktioner och ibland också i referensgruppsammanhang. Framöver ser vi också ett samarbete inom beställarstöd och  digital strategi.

Metoden effektkartläggning bygger på några byggstenar: syfte, mätpunkter, målgrupper, användningsmål och åtgärder. Tanken är att man börjar med syftet: en huvudsats utan bisatser och dessutom ett antal mätpunkter. Värt att notera är att bara för att man har en mätpunkt, det finns ett sätt att mäta, betyder det  inte att man faktiskt mäter alla mätpunkter – det blir ofta för kostsamt. Syfte och mätpunkter utgör tillsammans effektmålet. Målgrupperna är sedan de som faktiskt skapar den önskade effekten, alltså inte de man diffust tror är en ”target group”. Målgrupperna definieras utifrån beteendemönster,  inte som vi är vana vid av socioekonomiska, geografiska och liknande termer . En av de svåraste sakerna i en effektkartläggning är sedan att prioritera sina målgrupper. Vilken kommer faktiskt först? Detta gör man utifrån hur mycket gruppen bidrar till uppfyllande av effekten, inte nödvändigtvis bara baserat på hur många de är i förhållande till andra grupper. De olika målgrupperna har olika drivkrafter, så kallade användningsmål. Utformas som VILL, som kommer inifrån och SKA, önskad förändring från verksamheten. Först nu börjar man prata om åtgärder! Vilka åtgärder kan man göra utifrån användningsmålen? Formuleras hellre som goda egenskaper än funktioner.

Att komma fram till  syftet med en produkt/insats/projekt är inte så lätt som man tror. Det är lätt att komma på många olika syften, men att välja ett och hitta den bästa formuleringen för det tar tid och många iterationer. Och när man sedan ska komma överens och få det godkänt på alla håll blir det inte lättare. Hösten /vintern 2010/2011 enades Stockholms stadsbiblioteks ledningsgrupp om ett syfte  och inriktning, men vi är faktiskt inte helt klara med själva formuleringen för bibliotekets webbplatser. Arbetet med att förbättra och utöka effektkartan pågår för fullt.

Kommande användningstester kommer att ta avstamp i effektkartan. Olika målgrupper kommer att få ”komma till tals” genom användning så vi kan se hur webben motsvarar deras användningsmål. Då ser man den tydliga röd linjen mellan syfte-målgrupp-användningsmål-funktion.

Även Stadsbibliotekets Asplundhus har  gjort en effektkartläggning av sina fysiska besökare, också tillsammans med InUse.

Mobilwebben: hur kom vi fram till vad vi ville göra?

06 maj 2011

Mobilwebben lanserades 3 april 2011 och vi har skrivit om den här på bloggen. Men hur gick det till när vi arbetade fram den?

Arbetet inleddes i juni 2010  med en heldagsworkshop för virtuella enheten på Stockholms stadsbibliotek och webbyrån Creuna. Gemensamma värdeord kring bibliotekets digitala närvaro identifierades. En brainstorming  kring vilka funktioner man kunde tänka sig genomfördes. Både konkreta funktioner som nu är realiserade och mer visionära idéer som egen e-boksläsare fanns med. En övning kallad “ettan” gick ut på att i grupp formulera en löpsedel för vad DN skulle skriva om vår mobilwebb. “Böckernas Spotify” “Mobilwebben når nya målgrupper” var några förslag. I en annan övning fick alla gå ut från lokalen och fundera på nya idéer i ett mobilt sammanhang. Vad kommer man på för nytt när man byter  till den miljö där verktyget – i detta fall mobilen – normalt används.

Under sommaren som följde jobbade Creuna med omvärldsbevakning kring mobilwebb: vad görs på annat håll samt framåtblickande konceptutveckling. InUse, specialister på att designa bra användarupplevelser för verkliga männisor, jobbade parallellt med målgruppsanalyser, användningsmål och effektkartläggning. Detta inkluderades i konceptet.

Våra egna erfarenheter från vår nuvarande webb och de problem som finns där summerades. Creunas arbete presenterades och på VE enades man om att bibliotekets totala digitala närvaro måste vara tydlig och ta ett avstamp i enkelhet och  bastjänster genom att:

  • inspirera till läsning och lärande
  • förenkla tillgången till och utlåningen av medier
  • lyfta fram verksamheten på de fysiska biblioteken (och underlätta besöket)

Den mobila kanalen bör utnyttjas till det den är bäst på: snabbt, enkelt och personligt, fokus på det viktigaste-det man har  behov av när man är i rörelse, mobilens speciella fördelar (t. ex geopositionering).

Diskussioner kring om det skulle vara en app eller en mobilwebb  ledde till ett beslut att satsa på en mobil webb i stället för app av flera skäl: lättare att nå ut till fler, lägre utvecklingskostnad, och bättre funktionalitet.

De fem vanligaste behoven hos användarna identifierades och planerades för mobilen (de fyra första är nu verklighet, den femte står på kö i utvecklingen):

  • Välja och hitta bok
  • Reservera bok
  • Låna om
  • Se öppettider
  • Se evenemang

Processkartläggning gjordes för dessa fem behov, till exempel: hur gör låntagarna när de väljer och hittar bok, var i kedjan blir det problem, och hur gör vi det lättare lättare för låntagarna?

Skisser togs fram (se överst) för hur det skulle kunna se ut och en bruttolista, en total önskelista med funktioner skrevs. Därefter gjordes prioriteringar: vad börjar vi med och vad fortsätter vi med?

I september 2010  flyttade några av Creunas medarbetare in i VE:s lokaler och arbetade tätt ihop med VE:s personal.  Agil projektmetodik, daily standups, projektavstämningar, konceptskisser, grafiska skisser, demo på funktioner var viktiga inslag i detta arbete. Helt ny arbetsmetodik för VE, inte för Creuna. Mycket blev gjort på kort tid, och i december var mobilwebben egentligen färdigutvecklad. Därefter tog praktiskt arbete med servrar vid, därför blev mobilwebben lanserad först i början av april 2011.