Arkiv för mars, 2011

Det begripliga biblioteket

18 mars 2011

Stockholms stadsbibliotek har nyligen påbörjat utvecklingen av en ny webbplats. Vår nuvarande webbplats www.biblioteket.se lanserades med en betaversion i februari 2007 och ersatte helt den tidigare webbplatsen i februari 2008. Sedan dess har det hänt mycket inom webbutveckling och framför allt har användarnas beteenden och förväntningar förändrats dramatiskt. Man kommer inte längre undan med överlastade webbplatser som i första hand speglar en intern organisation och det duger inte heller med sökfunktioner där användarna måste undvika stoppord eller känna till avancerade kvalifikatorer för att få vettiga träffar. När internet blev allmängods växte det snabbt till ett gigantiskt arkiv med dåligt viktad information – dessa dagar är nu över. Vi vet numera att användarna inte läser vansinneslånga texter på webben, att de inte har tålamod med komplicerade regelverk och konstiga inkonsekvenser, att de vill välja själv om det ska fräsa och blinka på skärmen. Biblioteket kan presenteras på många sätt på webben, och det enklaste att göra är att slänga upp all information om allt vi gör överallt. Kruxet är att det knappast gynnar våra användare. Så frågan vi behöver ställa oss är:

Hur gör man bibliotekets verksamhet begriplig på webben?

Ur redaktionellt perspektiv blir frågan lätt gigantisk, men vi har börjat nysta. Vi har gjort användarundersökningar och effektkartläggningar, vi har inventerat innehållet på nuvarande webbplats, vi har inspirerats av omvärlden och framför allt har vi börjat prioritera och tydliggöra. Varför kommer användarna till webbplatsen? Vilka frågor vill de ha svar på? Kan vi ge dem något mer än det de hade väntat sig, något som ger en positiv upplevelse? Framöver kommer vi att göra nedslag i redaktionens vidare arbete med nya Biblioteket.se. Vi hörs!

Bibliotekarier emot DRM

11 mars 2011

Readers bills of right är en rörelse bland bibliotekarier som tycker att hårda DRM – Digital Rights Management, av Adobes typ som de flesta leverantörer använder för bibliotekens e-böcker måste bort. Det blir krångligt för användaren och ett hinder för att sprida våra e-böcker till fler användargrupper.

The Readers’ Bill of Rights for Digital Books:
1. Ability to retain, archive and transfer purchased materials
2. Ability to create a paper copy of the item in its entirety
3. Digital Books should be in an open format (e.g. you could read on a computer, not just a device)
4. Choice of hardware to access books (e.g. in 3 years when your device has broken, you can still read your book on other hardware)
5. Reader information will remain private (what, when and how we read will not be stored, sold or marketed)

Erik Stattin har gjort en svensk version av en mer utförlig variant av E-boksanvändarens deklaration om rättigheter

Stockholms stadsbibliotek arbetar för att förenkla användningen av e-böcker och andra e-medier. Det kan vi göra genom att erbjuda DRM-fria e-böcker (mer om detta snart) och genom att försöka ändra villkor för bibliotekens e-böcker.

Om det Digitala biblioteket

11 mars 2011

Det Digitala biblioteket är både namnet på den här bloggen och ett samlingsnamn på ett antal aktiviteter och projekt på Stockholms stadsbiblioteks Virtuella enhet. Det samlade syftet med dessa projekt är att, utifrån ett användarperspektiv, utveckla biblioteksverksamhetens digitala tjänster; hanteringen och presentationen av e-medier, sökfunktionalitet, strukturerande, informerande samt inspirerande innehåll, mobila tjänster samt ny teknisk infrastruktur.

Ambitionen är kort att samla tjänster, medier och information för att kunna presentera detta samlat i enkla lättillgängliga gränssnitt. På sikt vill vi även möjliggöra spridning av detta till tjänster och sammanhang utanför biblioteket.
På Stockholms stadsbibliotek jobbar vi intensivt med att förbättra det digitala biblioteket. I det arbetet fokuserar vi på såväl kommersiella som fria e-medier. Det är dock ett område som är förknippat med ett flertal svårigheter av juridisk, ekonomisk och teknisk karaktär.

Biblioteken lutar sig på ett undantag i upphovsrätten för att möjliggöra utlåningen av “fysiska” medier. Biblioteken köper in böckerna till ordinarie pris och lånar ut dem utan att betala  – det gör staten, genom författarfonden, till författarna. År 2010 var summan 1 krona och 32 öre per utlån. Denna modell gäller dock inte e-medier eftersom digitala filer inte går att “låna ut” – varje “e-utlån” anses, även om de är DRM-skyddade, som en exemplarframställning. Detta har, förutom högre kostnader, medfört att det nu är förlagen som avgör vad som får finnas i bibliotekens digitala samlingar och hur dessa kan användas. Låntagarna undanhålls därmed en mängd e-titlar; t ex finns endast 53% av e-ljudböckerna på Elib tillgängliga för biblioteken.

Bibliotekens rätt att oberoende göra urval och inköp är en förutsättning för ett fungerande folkbiblioteksväsende. Det är därför av största vikt att denna rätt så snart som möjligt även kommer att omfatta e-medier.

“Detta betyder att bibliotek som har köpt in en bok har alltså rätt att låna ut den; författaren kan inte motsätta sig det och har ingen laglig rätt till ersättning. Detta är en kulturpolitiskt motiverad inskränkning i upphovsrättslagen för att värna allmänhetens tillgång till litteratur genom den fria biblioteksutlåningen.” – Sveriges författarfond
Att fria e-resurser hanteras dåligt eller inte alls på folkbibliotek är självklart inte bra men det är ett omfattande arbete för folkbiblioteken att lösa denna fråga. För att lyckas krävs en nationell satsning med hemvist på Kungliga Biblioteket, vilket ligger inom ramen för deras nya uppdrag. Samma omsorg skall ju läggas på urval och hantering av fria e-medier som på de kommersiella!

Klart är däremot att biblioteken inte skall betala för att få ett krångligt DRM på titlar som finns fritt tillgängliga och dessutom skall spridas i öppna format. Därför har vi på Stockholms stadsbibliotek sedan några månader tillbaka jobbat med alternativa modeller och system där vi enkelt kan digitalisera, konvertera och lagra fria titlar som e-bok i öppna EPUB-format. Inom ramen för detta pilotprojekt kommer vi bl.a. att tillgängliggöra ett antal titlar från Vertigo förlag.

Dessa fria e-medier samt de från Elib kommer att integreras i sök- och nedladdningsfunktioner på Biblioteket.se samt på sikt även i mobila tjänster. Man kommer alltså inte att behöva besöka Elibs webbplats för att låna en e-bok. Elib är idag tyvärr den enda leverantör som erbjuder ny svensk skönlitteratur och populär facklitteratur i en omfattning som tillgodoser våra låntagares önskemål.

Utöver de kommersiellt intressanta titlarna som Elib tillhandahåller och de fria titlarna är det viktigt att vi så snart som möjligt hittar en modell som gör det intressant för förlagen att digitalisera sin backlist. Först då skapar vi en tillräckligt stor bredd i utbudet av e-böcker vilket i sin tur kommer att göra e-boken till ett värdigt alternativ till pappersboken.
Biblioteket är, oavsett om det är fysiskt eller digitalt, mer än en samling av medier. Däremot är medierna centrala för stora delar av vår verksamhet. Det är viktigt att stockholmarna snabbt och smidigt kan söka och hitta rätt bok och därefter få tillgång till den oavsett om den är digital eller i tryckt form. Vi vet genom erfarenhet, användningstester och djupintervjuer att just dessa basfunktioner inte fungerar tillfredställande idag. Fokus i projektet har därför initialt varit att förenkla sök, låna/ladda ner, basinformation om biblioteken samt de publika gränssnitt som vi har.

Den spännande oberoende nyutgivningen är bara i sin linda ännu; på sikt måste biblioteket(en) ha mer lektörsliknande kompetenser och helt andra resurser för att hantera urval och bedömning av det som kommer att publiceras via mindre förlag och ensamseglare som PrintOnDemand och e-bok. Att ge ut en bok idag är relativt enkelt och instegskostnaden är så låg att det kommer att öka i omfattning, extremvarianten är de robotböcker av tveksam karaktär som har börjat dyka upp. Se t ex Copyriot.

Inspiration och sammanhang
Under 2011 kommer vi nu att ta nya tag kring det fördjupande och inspirerande uppdraget. Ett första steg togs 2007 då arbetet med nuvarande webb, Biblioteket.se påbörjades. Ny funktionalitet möjliggjorde att Stockholmarna kunde skriva och tycka om våra medier, personalen började skapa mervärden och sammanhang kring vår samling och våra evenemang. Vi tar nu erfarenheterna från de gångna årens arbete, åtgärdar brister och förbättrar tjänsterna ytterligare.

Läs mer

Mikael Petrén
Chef, Virtuella enheten, Stockholms stadsbibliotek

E-bokens vecka

08 mars 2011

6-12 mars är det e-bokens vecka. E-bookweek.com firar också att det är 40 år sedan den första e-boken producerades. Stockholms stadsbibliotek har bara erbjudit e-böcker i snart 10 år. Vi började juni 2001.

Diagrammet visar lån på Stockholms stadsbibliotek av e-böcker i formaten pdf, mobipocket och epub. Det skedde många lån trots att det var krångligt att låna.

Under flera år var strömmande e-ljudböcker mer populära än e-böcker att läsa, men det ändrade sig under 2010. Det beror att det har kommit mobila läsare som läsplattor, surfplattor och bättre mobiler. Läsplattorna började komma under 2009. Det fungerar bra att läsa med en läsplatta, men det är ofta krångligt att föra över Elibs drm-skyddade filer från Adobe Digital Editions i datorn till läsplattan. 

I slutet av november 2010 kunde  man istället använda appen Bluefire för att läsa i iPhone och iPad. Det är otroligt enkelt och behändigt att låna en e-bok  t ex när man är lässugen på tunnelbanan. En dryg månad senare kom appen Aldiko för mobila enheter med Android, först i en betalapp och sedan även i gratisversionen. Det här syns i statistiken. Vi har redan lånat ut 8079 e-böcker i år. (Samt 3395 strömmande e-ljudböcker). Dessutom har vi e-böcker från E-brary som inte kan laddas ner, men läsas i t ex en iPad.

Själv har jag läst många e-böcker sedan jag köpte ”min” första läsplatta Nuut2. Jag har både läst för nöjes skull och professionellt. Olika läsplattorna har lite olika funktionalitet och läsappar är en hel djungel att läsa sig igenom. Jag har tidigare skrivit en del om e-böcker och läsning på min privata blogg Bibliotekariebloggen, men jag kommer att skriva mer om e-böcker även på denna blogg.

E-böcker från Elib

Brainstormingmetoder

04 mars 2011

Re-bloggat från Parker51: Brainstormingmetoder

En av de sista arbetagarna innan jul hade vi en brainstorming i projektet ”Digitalt i det fysiska”. Tyvärr är projektet uppskjutet, en ekonomisk realitet, men det kan ju vara intressant att prata om metoder. Detta var ett helt nytt projekt, men många hade tänkt till var och en på sitt håll, och flera testprojekt var redan igång. Syftet med vår brainstorming var att generera så många idéer som möjligt, utan en tanke på kvalitet eller begränsningar (ekonomiska eller andra). Utifrån listan med idéer skulle vi sedan vaska fram och prioritera de bästa idéerna. Så långt kom vi aldrig innan projektet sköts upp. Brainstorminggruppen bestod huvudsakligen av folk från virtuella enheten, så väl innehåll, som teknik och system var representerade. Dessutom fanns en person från marknadsavdelningen med. Totalt 10 personer. Metoderna vi använde var:

  1. Reverse brainstorming, bra för att hitta eventuella begränsningar och framför allt för att komma fram till att det egentligen finns få begränsningar. Bra också att få negga av sig så man positiv kring resten. Vi jobbade med uppgiften” Vad ska vi/vill vi  inte visa av det digitala i det fysiska och vad ska man inte koppla ihop av det digitala och fysiska?” Gemensamma anteckningar på tavlan, avfotograferat och distribuerat till alla.
  2. Writing brainstorming. Alla fick individuellt rita en bild, en vision av hur de ser digitalt i det fysiska under i tre  minuter. Därefter gick alla runt bordet och kollade på de andras teckningar i två minuter och hämtade eventuell inspiration. Ny ritrunda, samma teckning eller en ny om man hellre ville det. 4 repetitioner. Teckningarna samlades in och fotograferades och distribuerades till alla.
  3. Walking brainstorming. På väggarna hade jag satt upp ett antal frågor, en fråga på varje papper.
  • Vilka digitala material/digitala tjänster kan man visa upp i den fysiska bibliotekslokalen?
  • Hur presenterar vi redan idag digitalt i bibliotekslokalerna, vad och hur?
  • Vilken teknik står till förfogande idag för att koppla digitalt material till fysisk miljö?
  • Vad har du sett i vår egen bransch (bok och bibliotek) där man kopplar digitalt och fysiskt?
  • Vad har du sett för bra/dåliga exempel i andra branscher på att visa/ koppla ihop digitalt och fysiskt?
  • Stora visioner för att visa digitalt material i det fysiska rummet/koppla ihop digitala tjänster med fysisk verklighet?
  • Bättre, kortare namn på vårt projekt?

Alla cirkulerade och skrev ned sina svar, enskilt eller i samtal med andra. Svaren sammanställdes och distribuerades efter brainstormingen. Allt tog cirka 1,5 timme inklusive fika.

Reflektionen efteråt var att det var ovanligt och bra att alla olika discipliner samlades så koncentrerat till en tänkarsession och bra att få samlat alla spretiga idéer som nämnts i olika sammanhang men aldrig dokumenterats. Ett givet problem var att ett par dagar innan jul är det svårt att komma ifrån och komma igång med något nytt. Men vi såg den här brainstormingen som den första av flera, där vi senare skulle utvidga cirkeln med anställda på andra enheter och experter. Det får vi ta tag i nästa budgetår helt enkelt.

Välkommen till Digitala biblioteket på SSB

03 mars 2011

Välkommen hit! Du har nu hittat till Digitala biblioteket på SSB och vår blogg.  Vi kommer här att skriva om den utveckling vi bedriver inom projektet digitala biblioteket, hur vi jobbar och vad vi kommer fram till.  Det blir  teknik såväl som mjukare områden inom  projektmetodik och e-medier. Kategorierna hittar du till höger, de kommer att utvecklas efterhand som vi bygger på med inlägg. Målgruppen är en BiblioteksNorden, alltså de som är intreserade av biblioteksutveckling och kan läsa på svenska. Välkommen med svar och diskussion kring inlägg!

/Elisabet Fornell