31 januari 2012 av Elisabet Fornell

Myrdalböckerna också i iBookstore

Fortare än vi trodde finns nu Alva och Gunnar Myrdalböckerna också i Apples iBookStore att ladda ner gratis för alla. Det blev en fin present på vad som skulle ha varit Alva Myrdals 110-årsdag!

Gå in i iBookstore, sök på Myrdal och ladda ner.

31 januari 2012 av Elisabet Fornell

15 Myrdalböcker att ladda ner från biblioteket.se

Stockholms stadsbibliotek har digitaliserat  15 böcker av Alva och Gunnar Myrdal och gör dem nu  tillgängliga för nedladdning i epub-format  via biblioteket.se och m.biblioteket.se Dessa 15  titlar kommer  senare också vara tillgängliga för print-on-demand. Först får stockholmarna privilegiet att läsa verken, eftersom de är ägare till rättigheterna och inom någon vecka kan alla ladda ner fritt via Libris.

Stockholms stad äger genom arv rättigheterna till Alva och Gunnar Myrdals litterära kvarlåtenskap och staden har beslutat att göra dessa tillgängliga som e-böcker via Stockholms stadsbibliotek. Digitaliseringen sker i samarbete med Publit som gör själva skanningen och produktionen av böckerna och omslagen.

Det är av värde att Stockholmarna får ta del av det som makarna Myrdal  har testamenterat till staden och dess medborgare. 15 titlar publiceras nu, det finns fler  men det finns frågetecken kring teknik och rättigheter till bilder etc. Ytterligare titlar kan därför komma att publiceras senare.

Titlarna är (eller se hela listan i bibliotekskatalogen:  http://korta.nu/myrdal)

Amerika mitt i världen. Gunnar Myrdal

Beyond the welfare state. Gunnar Myrdal

Economic theory and underdeveloped regions. Gunnar Myrdal

Efterkrigsplanering. Alva Myrdal

Folk och familj. Alva Myrdal

Hur styrs landet. Gunnar Myrdal

Kommentarer. Alva Myrdal

Kontakt med Amerika. Alva och Gunnar Myrdal

Kris i Befolkningsfrågan. Alva och Gunnar Myrdal

Riktiga leksaker. Alva Myrdal

Stadsbarn. Alva Myrdal

Stickprov på Storbritannien. Alva Myrdal

The challenge of world poverty. Gunnar Myrdal

Varning för fredsoptimism. Gunnar Myrdal

Vårt ansvar för de fattiga folken. Alva Myrdal

Läsning och utlån av e-böcker ökar dramatiskt, men mycket få titlar är tillgängliga. Stockholms stadsbibliotek har idag möjlighet att låna ut drygt 4000 titlar från sin leverantör. Bara en bråkdel  nya tryckt böckerna ges ut som e-böcker och ännu färre av de lite äldre böckerna,  ges ut som e-böcker. Biblioteken vill ha ett större utbud och bidrar med att göra dessa titlar som stockholmarna äger fritt  tillgängliga genom egen digitalisering. Dessa titlar saknar den drm-märkning som bibliotekets övriga e-böcker har. Det gör det enklare att ladda ner.

Tidigare har Stockholms stadsbibliotek publicerat en handfull titlar tillsammans med Vertigo förlag: klassisk skräck och erotica.

Böckerna publiceras med Creative commons licensiering, vilket innebär att man är fri att ladda ner boken, trycka den, dela med sig men man måste ange upphovsman och/eller licensgivare och om man ändrar, bearbetar eller  bygger vidare får man endast distribuera resultatet under samma  eller liknande licens. Utförligt avtal finns att läsa här

http://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.5/se/

Läs mer om e-böcker

Ta inte död på e-boken i Svd

Bejaka möjligheterna i SvD

Sluta spana efter den tid som flytt i SvD

Inför ett lån per bok även för e-böcker i SvD

Branschen tar strid om e-böcker i DN

Staden släpper Myrdals verk i DN

 

17 januari 2012 av Mikael Petren

Fler modeller för e-böcker = ett bredare utbud!

Just nu pågår en bitvis häftig debatt om bibliotekens utlåning av e-böcker. Olika intressenter argumenterar för vilken betalningsmodell som ska användas framöver. Diskussionen förs om två slags modeller; antingen den nuvarande där biblioteken betalar förlagen för varje gång en e-bok laddas ner, eller en modell där biblioteken betalar en licens för en titel som sedan bara kan laddas ner av en låntagare åt gången.

Tyvärr missar debatten en viktig grundfråga som inte kan lösas genom en enda betalningsmodell som fungerar för alla böcker. Frågan är hur en större del av den svenska litteraturen ska kunna nå läsarna på e-boksmarknaden, vare sig de väljer att låna eller att köpa. Totalt finns det idag ungefär 5.000 svenska e-böcker. Det kan jämföras med de 2,5 miljoner titlar som finns på engelska. Av Stockholms stadsbiblioteks bokbestånd är bara 1,3 procent tillgängligt som e-böcker. Totalt sett är en mikroskopisk del av 1900-talets svenska litteratur möjlig att ta del av digitalt, och gapet mellan fysisk och digital tillgång består även bland senare års titlar.

 

Om inte det svenska bokbeståndet digitaliseras nu när svenskarna börjar läsa e-böcker i allt större utsträckning så kommer många att börja läsa på engelska istället. Det riskerar att drabba hela den svenska bokutgivningen och läsningen på svenska. Biblioteken kan spela en viktig roll i arbetet med digitaliseringen genom att bl.a. aktivt arbeta med urval av vilka titlar som ska bli e-böcker. Genom att ha ett bredare utbud av e-böcker i katalogen kan biblioteken även i framtiden bidra till att öka intresset för litteratur i hela samhället, vilket utöver att gynna det demokratiska samtalet alltid har gagnat både författare, förlag och läsare.

Det behövs mer än en affärsmodell som enbart är anpassad för de kommersiellt mest gångbara titlarna. Olika modeller kan komplettera varandra och därigenom fungera för e-böckernas hela livscykel. En mer nyanserad diskussion om olika betalningsmodeller tillsammans med en satsning på ökad digitalisering skulle gynna både aktörerna på bokmarknaden, men inte minst läsarna och hela samhället. Detta är en nationell kulturpolitisk fråga av samma vikt som när folkbibliotekens roll diskuterades på 1930-talet. Den kräver ett likartat engagemang från samhället och dess folkvalda, istället för att hanteras som en vanlig avtalsfråga mellan två parter.

17 januari 2012 av Daniel Andersson

Förlagen inför karens på e-medier

Vi har tidigare skrivit om att vissa e-böcker och e-ljudböcker inte görs tillgängliga för utlåning på bibliotek ”Låntagarna undanhålls därmed en mängd e-titlar; t ex finns endast 53% av e-ljudböckerna på Elib tillgängliga för biblioteken.

Av en slump fick vi nyligen reda på att förlag nu också officiellt har definierat ”karenstider”. Man hindrar alltså en nyproducerad e-bok från att lånas ut på bibliotek. Antingen under en period på 1 till 3 månader eller för alltid. Ett upplägg vars problem är uppenbara. Det är som att vissa tryckta böcker inte skulle få finnas på bibliotekens hyllor.

Med tanke på att det bara finns ca 4.500 e-böcker på Elib så är det självklart ett problem att förlagen nu väljer att undanhålla e-böcker. Av den totala mängden e-böcker och e-ljudböcker 9.438 st, som finns på elib är det bara 7.251 som får lånas ut – ca 76%.

Enligt uppgift från Elib så ser karenstiderna ut så här:

Norstedts:

3 månader karens på e-böcker

1 månad karens på strömmande ljudböcker

Storyside:

1 månad karens på strömmande ljudböcker

Adelphi Audio:

1 månad karens på strömmande ljudböcker

Bonnier Audio:

Inga strömmande ljudböcker

Studentlitteratur:

Ad hoc – vissa titlar släpps, vissa titlar har karens, vissa släpps inte.

14 december 2011 av Elisabet Fornell

Nya biblioteket.se

Idag den 14 december 2011 byter vi på Stockholms stadsbibliotek ut den gamla webben biblioteket.se mot den nya. Vi går därmed från beta-version till skarp version. Beta-versionen släpptes till personalen i juni och till allmänheten i september. Sedan dess har vi arbetat intensivt med att förbättra, bygga ut och skapa nya funktioner.

Grundtanken är att den nya webben ska vara enklare och roligare att använda och med ny funktionalitet. Tekniken är samma som i mobilwebben: bättre sökmotor med relevansrankning  och möjlighet att förfina sin sökning med filter. E-böcker är lättare att ladda ner än på gamla biblioteket.se, man behöver inte lämna bibliotekets gränssnitt utan kan göra allt på samma ställe. Dock är e-bokstitlarna få, och Stockholms stadsbibliotek har därför digitaliserat några titlar som man når från nya webben: av makarna Myrdal och från förlaget Vertigo.

Några nyheter sedan beta-versionen:

  • sociala funktioner som dela med sig; mejl, twitter och facebook och sätta betyg (inom kort) samt skriva recensioner och skapa minneslistor
  • man kan välja favoritbibliotek
  • man kan filtrera på alla språk
  • man kan filtrera på bibliotek
  • man kan filtrera på målgrupp vuxna eller barn och unga
  • logga-in länken är större, likaså inloggad-listen överst
  • i katalogposten fälls den fullständiga informationen ut i stället för att ladda om sidan
  • index uppdateras ofta, så att alla poster finns med

Vad tycker du om nya biblioteket.se ? Skicka dina synpunkter till:  nyawebben@biblioteket.se

07 december 2011 av Daniel Andersson

Zlatan till tusen personer på fjorton dagar

Natten mellan den 8:e och 9:e november i år släpptes boken ”Jag är Zlatan”. Två veckor senare hade vi lånat ut boken till 1.000 personer. Av dessa var så många som 986 e-bokslån.

En liknande e-effekt såg vi i oktober då 420 personer på kort tid lånade Tranströmers samlade dikter som e-bok. Det är mycket glädjande att se att e-böckerna verkligen är ett alternativ när stockholmarna vill stilla sin nyfikenhet på litteraturen.

Utlåningen av "Jag är Zlatan"

Utlåningen av "Jag är Zlatan"

 

17 november 2011 av Elisabet Fornell

Nya webben, utvecklingsprocessen

I ett tidigare inlägg har vi skrivit om utvecklingsprocessen på Stockholms stadsbiblioteks virtuella enhet för mobilwebben. Det börjar dra ihop sig även för desktopwebben, då dagens biblioteket.se ska bytas ut mot beta.biblioteket.

Beta-versionen av desktopwebben släpptes till personalen i juni, och till allmänheten i augusti/september. Sedan dess har vi tagit in ett hundratal kommentarer, önskemål och buggrapporter. Vi har genomfört tre omgångar av användningstester, se separat blogginlägg.  Hela virtuella enheten, i synnerhet utvecklingsteamet och redaktionen har också listat utvecklingspotential, buggar och önskemål.

Redan under arbetet med mobilwebben hade vi en så kallad product backlog (vanligen kallad backlog) som i scrum och agil utveckling helt enkelt är en lista med funktioner som önskas och utveckling som ska göras. Dessutom har vi ett felrapporteringssystem kallat trac. Varje rapport, varje utvecklingsönskemål inifrån organisationen och från allmänheten hamnar i dessa listor.  Fel eller önskemål åtgärdas inte i ordning de kommer in, utan i en prioritetsordning. Listorna innehåller flera hundra punkter och tillägg kommer hela tiden. Backloggen ägs av beställargruppen och dess ledare och är styrande för hela utvecklingsprocessen.

Beställargruppen utgörs av hela virtuella enheten. Var och en har en egen specialkompetens och ett eget nätverk med kontakter inom och utom organisation där de fångar upp önskemål och strömningar. Gruppen träffas strax före varje sprint och bestämmer vilka funktioner som ska prioriteras och vad man vill ha ut av kommande sprint.

Sprinten är vanligtvis tre veckor (ibland två) och inleds med en sprintplanering. Då träffas utvecklingsteamet (scrumteamet) och beställargruppens ledare för att planera sprintens arbete. Den detaljerade sprintplaneringen syftar till att bryta ner arbetet inom sprintens tre veckor i hanterbara delar dag för dag för utvecklingsteamet. Genom att separera planeringen från utförandet, kan utvecklarna fokusera på att utföra i stället för att växla mellan planering och utförande vilket är mindre effektivt.  Förutom att detta är scrummetodik, är det också klassisk GTD-metodik från David Allen. Det man går igenom under sprintplaneringen är:

  • Vilka resurser har vi under denna sprint? Egna och konsulttimmar, hur används de bäst?
  • Backloggen gås igenom i detalj, punkt för punkt. Vad har ändrats, vilka punkter kan anses vara avklarade? Vilka kan föras nedåt i prioriteringen? Så kallade stoppers identifieras, dvs utan dem fungerar det inte alls. Vilka punkter i backloggen är kritiska, vilka är stora punkter och vilka är små?
  • Trac gås också igenom i detalj, punkt för punkt. Varje ärende (kallad ticket) finns med här. En del kan stängas, avklarade. Även här görs prioriteringar och kvarvarande tickets som är blockers (samma som stoppers) eller kritiska förs över till backloggen.

Därefter sker själva utvecklingen och åtgärderna under sprinten, av utvecklingsteamet.

Vid sprintens slut görs en sprintdemo för hela enheten då all utveckling, alla fixar som gjorts under sprinten visas upp. Sedan börjar nästa sprint…

11 november 2011 av Elisabet Fornell

Användningstester

Biblioteket.se kommer fram emot årsskiftet att bytas ut mot det som idag är beta.biblioteket.stockholm.se. För att verkligen involvera användarna och  se hur det fungerar i praktiken har vi på virtuella enheten i flera omgångar genomfört användningstester. Först gjorde vår konsultbyrå InUse tester i maj, i samband med att vi internt utbildade oss inom området. Därefter gjordes det tester i samband med beta-lanseringen till personal i juni.  I slutet av oktober har vi själva genomfört tester inför de sista utvecklinggsprintarna.

Att testa användningen av webbplatsen på riktiga användare är nödvändigt för att få reda på hur det fungerar vid normal användning. Målet är att användarna och deras upplevelse ska driva utvecklingen. Det är givetvis inte användarna som testas utan användning av webbplatsen, vilket vi också påpekar för testpersonerna.

Rekrytering av testpersoner, testpiloter som vi kallade dem, skedde i huvudsak via vanliga webbplatsen, biblioteket.se, genom en notis där man ombads anmäla sig om man var intresserad. Tidigare försök att rekrytera via affischer i biblioteken har varit helt resultatlösa, men genom notisen på webben har vi fått fler intresserade än vi behöver och har kunnat välja ut så att våra olika målgrupper har varit representerade. Några specialkompetenser har rekryterats genom handikapporganisationer.

Vi rekryterade totalt 7 personer till detta test. Av dessa hade en person  syn-funktionshinder, en var dyslektiker och övriga kom från våra andra  vanliga användargrupper: yngre, äldre, män, kvinnor, studerande etc.

Vi har genomfört testen i våra egna lokaler dagtid. Ett rum med en vanlig standarddator (PC) och lite plats för deltagarna är det enda som behövs. Har man personer med funktionshinder och de vanligen har något hjälpmedel underlättar det om de får använda sin egen dator med sina program. Våra hade till exempel egna datorer med skärmläsaren Jaws installerad. Eftersom den kostar cirka 1000$ har vi på biblioteket tyvärr inte den.

1 timme har vi beräknat för testerna, utom för de med funktionshinder där deras hjälpmedel har gjort att det tagit längre tid: uppåt två timmar.

Testet inleds lite socialt, med att man hämtar upp testpersonen vid överenskommen plats (man kommer inte in i våra lokaler själv utan problem) och installerar dem framför datorn med en kopp kaffe eller motsvarande. Handledaren är den som förklarar hur allt går till och driver testet framåt, och avbryter också övningar vid behov. Observatör och vittne presenteras, men sitter tysta. Efter testets slut får de möjlighet att kommentera eller ställa frågor.

Ett manus med scenarier och uppgifter har tagits fram i förväg och handledaren lotsar testpersonen vidare i detta. Frågorna kan vara av typen:

  • Du vill läsa en e-bok exempelvis Kinesen med Henning Mankell. Hitta rätt format för datorn
  • Du har hört att barn kan få hjälp med läxorna på biblioteket. Hitta ett bibliotek i närheten (av där du bor) som kan hjälpa till med detta och vilken tid denna service finns

Handledaren leder testet, men hjälper som sagt inte till att lösa frågorna. Om någon skulle köra fast totalt, kan man i vissa fall ställa ledande frågor (speciellt om man vill utforska en speciell funktion). Annars kan man också bryta om testpersonen kört fast och gå vidare till nästa fråga. När tiden är ute, efter en timme, avslutas testet även om alla frågor inte hunnits med. Testpersonen får ställa frågor och kan få en del svar. Vittne och observatör får här möjlighet att också komma med förtydligande frågor.

Direkt efter testet samlas handledare, observatör och vittne och går igenom vad som hände under testet Vilka var huvudpunkterna, var körde de speciellt fast etc. Observatören skriver snarast ut anteckningarna och alla i gruppen ser till att allt kommit med.

Efter alla tester gjorts samlas alla erfarenheter ihop i ett meningsfullt dokument. Vi har gjort helt vanliga google docs-anteckningar kring varje test som delats ut till alla i testgruppen och sedan har en sammanfattning gjorts i textformat. Dessutom har det sammantagna resultatet också presenterats i keynote-presentation (motsvarande powerpoint) bestående av skärmdumpar med pratbubblor, se bild överst på denna sida. Detta gör det enklare för personer som inte alls är insatta i själva testandet att förstå vilka användningsproblemen är.

12 oktober 2011 av Harriet Aagaard

Nu finns Bluefire även för Android

Nu finns även appen Bluefire för Android. Det innebär att du kan välja mellan Aldiko och Bluefire när du vill läsa bibliotekets e-böcker i din mobil eller surfplatta. E-böckerna från Elib är skyddade  med Adobes drm-skydd vilket få läsappar klarar av.

Det är enkelt att beskriva hur man ska hantera en iPhone eller en iPad. Alla fungerar lika. Androidmobiler och surfplattor är däremot olika, även när de har samma Androidversion. När Bluefire är installerad går det vissa mobiler att klicka och direkt kunna öppna i Bluefire, i andra måste man trycka tills man får upp en meny för att spara länken. Det går inte att beskriva allt men det blir ändå rätt mycket information på hemsidan:

  • Hämta appen Aldiko alternativt Bluefire till din mobil eller platta. Det fungerar med gratisappen.
  • Du behöver ett Adobe id för att kunna läsa bibliotekets e-böcker. Skapa ett id på Adobes webbplats: https://www.adobe.com/cfusion/membership/index.cfm?nl=1&loc=en_us&nf=1
  • Lägg in ett Adobe id under Settings/Inställningar för Android mobilen/plattan när du är inne i Aldiko alternativt i Bluefire.
  • Gå till Stockholms stadsbiblioteks mobila webb: m.biblioteket.se Logga in med ditt bibliotekskortsnummer. Välj en bok. Välj sedan format och tryck på länken Ladda ned tills du får upp en meny där du kan spara länken.
  • Du hittar sedan e-boksfilen i rullgardinsmenyn på din Android. Klicka på den så öppnas den i Aldiko appen och du kan börja läsa.

OBS! Det finns många olika Androidmobiler och surfplattor som fungerar på lite olika sätt. Från Aldiko kan du också göra lån direkt från appen Aldiko, vilket ibland fungerar bättre.

Du kan även hämta e-böcker via din dator. Läs mer om Adobe Digital Editions och Adobe id

26 september 2011 av Mikael Tuominen

Navigation och bibliotekiska

När vi i redaktionen för ett par år sedan på allvar började diskutera en ny webbplats etablerade vi snabbt några riktlinjer som skulle följa oss hela vägen.

1. Vi ville ha EN stor sökruta

De flesta som besöker en bibliotekswebb vill söka efter något – det kan vara en bok, öppettider till ett bibliotek, information om låneregler eller kanske tidpunkt för något evenemang. Många söker via Google eller liknande och kommer in direkt på någon av våra sidor utan att gå till vår startsida, men oavsett hur man hamnar på vår sida, så behöver sökfunktionen vara tydlig och närvarande på alla sidor på webbplatsen. Därför valde vi att lägga ett stort sökfönster uppe i sidhuvudet som alltid finns med. I sökrutan kan man söka efter allt vårt innehåll – böcker, bibliotek, artiklar, öppettider, evenemang osv. Man får också förslag på vanliga sökningar så fort man börjar skriva i sökrutan. Det finns heller inga alternativa sökfönster, som t ex en separat avancerad sök – sådant har bara en tendens att förvirra användarna.

 

Den gamla webbplatsen har många ingångar till sök.

Den gamla webbplatsen har många ingångar till sök.

På nya webbplatsen finns allt med i samma sökfönster.

På nya webbplatsen finns allt med i samma sökfönster.

 

2. Vi ville ha tydliga ingångar till våra tjänster

Biblioteket gör många olika saker. Vi lånar ut och tipsar om böcker, filmer och skivor. Vi har evenemang som författarbesök, läxhjälp, babysång, juridisk rådgivning, bokcirklar och mycket annat. Vi har över 40 bibliotekslokaler. Vi är till för alla medborgare i Stockholm. Hur presenterar man allt detta utan att det blir en enda röra?

När vi tittade på vår gamla webbplats var det lätt att bli självkritiska när det gällde presentationen – här fanns mycket att lära. Om man tittar på förstasidan på gamla Biblioteket.se upprepas information om och om igen och vissa saker är knappt begripliga om man inte testar att klicka på en länk. Och då har vi ändå rensat bort och stuvat om en hel del! Vi ville alltså öka tydligheten och förenkla navigationen så mycket som möjligt. Huvudflikarna på den nya webbplatsen är egentligen utformade utifrån fyra önskemål från besökaren:

  • Jag vill ha tips om en bra bok (Inspiration)
  • Jag vill hitta öppettider etc till ett visst bibliotek (Öppettider och kartor)
  • Jag vill veta vad som händer på biblioteket (Kalender)
  • Jag vill veta hur jag kan använda biblioteket (Att använda biblioteket)
Förutom rena sökningar är detta de vanligaste frågorna som användarna har. Sökfunktionen finns hela tiden med som en konstant.
Flikarna på nya webbplatsen.
Flikarna på nya webbplatsen.
3. Bort med bibliotekiskan!

Vi använder många konstiga ord på biblioteket: katalog, fullpost, OPAC, reservationsavgift, talbokslåntagare, medier, referensexemplar osv osv. Vissa ord är mer begripliga än andra, men det är mycket som känns onödigt tillkrånglat och internt. Det finns ingen anledning att “lära upp” användarna, varken om vårt interna språk eller om vår organisation, i synnerhet inte om det går att tala om det vi gör på ett enkelt sätt. Vi har börjat peta i allt det här och vissa saker låter sig omformuleras ganska lätt, medan annat kommer att ta tid eftersom vi faktiskt måste uppfinna ett språk på nytt. Vi måste lyssna på vilka ord användarna använder när de utför vissa moment, som att göra omlån, reservationer eller djupdykningar i katalogdatat.

Numera är bibliotekskortet gratis istället för kostnadsfritt. Istället för att säga “Om återlämning inte sker i tid uttas en förseningsavgift från första förseningsdagen” säger vi “Om en bok är försenad ska du betala en avgift”. Vi försöker tona ner användandet av ordet reservera för att istället prata om att ställa sig i kö på en bok.

Vi kan fortsätta att rabbla exempel, men det räcker nog så. Mycket återstår som sagt, men det är en befrielse att arbetet är igång! Vi vill kommunicera, vi vill vara begripliga och vi vill vara till för användarna.

beta.biblioteket.stockholm.se