31 maj 2016 av Mikael Tuominen

Bibblix – barnens digitala bibliotek

Logo Bibblix och surfplatta

[PRESSMEDDELANDE]

Barn i Stockholm, Malmö och Katrineholm får nu ett nytt digitalt bibliotek för 6-12-åringar. Bibblix – appen för läslust, inspiration och e-boksläsning – är helt utformad efter barns behov, önskemål och användarbeteende. Både bokslukaren och den mindre läsvana kan söka utifrån intresseområde, hitta oväntade tips och läsa böcker direkt i surfplattan.

Digitala inspirationsbibliotek finns redan av olika slag, liksom barnböcker i digitalt format. Det nya med Bibblix är att den kombinerar läsinspiration med ett stort, professionellt urval av böcker som kan läsas kostnadsfritt direkt i en surfplatta. I Bibblix presenteras böcker på ett sätt som är anpassat just för barnen, som uppfyller deras behov av information för att hitta och läsa de böcker som intresserar dem.

– Att barn så tidigt som möjligt får chans att upptäcka sin läslust och utveckla sitt språk är en förutsättning för deras utveckling. Bibblix är en del av vår långsiktiga satsning på starka, fria och moderna bibliotek, säger Roger Mogert (S), kultur- och stadsbyggnadsborgarråd i Stockholm.

– Det bästa med Bibblix är att den är framtagen i samarbete med många barn i olika åldrar, med olika intressen och läsförmåga. Det är inte en app för föräldrarna, utan för barnen, säger Katti Hoflin, stadsbibliotekarie.

Bibblix är framtagen av Stockholms stadsbibliotek, i samarbete med Malmö stadsbibliotek och med bidrag från Kulturrådet. Katrineholms bibliotek är också med som testkommun. Alla kan kostnadsfritt ladda ner appen och läsa tre böcker men för att läsa fler krävs lånekort vid antingen Stockholms stadsbibliotek, Malmö stadsbibliotek eller Katrineholms bibliotek.

-Stockholm har satsat och utvecklat detta nya digitala bibliotek, med Malmö stad som samarbetspartner. Självklart hoppas vi att barn i andra delar av landet ska få samma möjlighet att använda den. För detta krävs ett samarbete över kommungränserna, där en statlig eller kommungemensam part tar ledningen, säger Roger Mogert (S), kultur- och stadsbyggnadsborgarråd.

Fakta om Bibblix:

Bibblix är en app för barn 6-12 år, där de kan läsa böcker direkt på surfplattor. Boktipsen är framtagna av barnbibliotekarier. Appen är utvecklad med barns behov och önskemål i fokus. Innehållet och utformningen bygger på en omfattande effektkartläggning och målgruppsanalys och alla böcker har specialskrivna presentationstexter anpassade för målgrupperna.

Barn i olika åldrar, olika socioekonomiska situationer och med olika läsförmåga har testat appen under arbetets gång, och deras synpunkter och tankar har varit, och fortsätter att vara, en viktig del i utvecklingen.

I appen presenteras böcker i olika format: strömmande e-böcker, nedladdningsbara e-böcker och pappersböcker.

Appen fungerar i surfplattor och finns tillgänglig i Google Play och App Store. För att kunna läsa fler än tre böcker behövs ett lånekort på Stockholms stadsbibliotek, Malmö stadsbibliotek eller Katrineholms bibliotek.

Bibblix är framtagen av Stockholms stadsbibliotek i samarbete med Malmö stadsbibliotek.

Läs mer på bibblix.se.

Ladda ner appen:

Ladda ner Bibblix från App Store

Ladda ner Bibblix från Google Play

 

25 februari 2016 av Daniel Andersson

Rekordstort deltagande i e-boksenkäten 2015

Under sommaren 2015 genomförde vi den traditionsenliga e-boksenkäten för fjärde året i rad. Redan efter en vecka hade vi fått in 1 000 svar, något som normalt brukar ta hela sommaren. I början av augusti när enkäten avslutades hade vi fått in drygt 2 800 svar vilket är ett rekordstort deltagande. Att svaren nästan tredubblades är troligen en kombination av flera faktorer;

  • enkäten var bättre mobilanpassad än tidigare år – eftersom 70% av våra besökare använder surfplattor eller mobiltelefoner när de lånar e-böcker så påverkar det avsevärt svarsfrekvensen
  • sommaren var regnig och e-boksläsningen satte nya rekord
  • vi hade ett halvår tidigare stängt ner möjligheten att låna e-böcker hos Elib.se och hänvisade de kvarvarande låntagarna därifrån till Biblioteket.se.

Vad är det då vi kan utläsa av dessa 2800 svar? Det mest tydliga är att det inte sker några dramatiska förändringar, vare sig i läsvanor, synpunkter eller vilka som läser e-böcker. Men vi har ändå försökt att summera några trender vi kan urskilja.

Från yngre män till typiska biblioteksanvändare

Över de fyra år som enkäten gjorts kan vi se att e-boksläsarna mer och mer liknar våra läsare av tryckta böcker. I tidigare enkäter har vi sett att andelen yngre män varit mycket högre bland e-bokläsarna än bland biblioteksanvändarna i övrigt. Nu ser vi tydligt tendensen att fler pensionärer och äldre läser e-böcker, medan andelen studenter minskar, vilket gör att e-boksläsarna generellt nu mer liknar de typiska biblioteksanvändarna. 2012 var andelen kvinnor 61% jämfört med 67% 2015 – vilket kan jämföras med Stockholms stadsbiblioteks totala utlån 2015, där kvinnor stod för 68% av lånen.

Jämförelsesiffror för e-bokslåntagare 2012 – 2015:

  • Pensionärer 12%  –> 18%
  • Studenter 16%  –> 12%
  • Kvinnor 61%  –> 67%

Vi ser att e-boksläsarna blir mer vana vid e-böcker, hela 87% tycker att det är enkelt att låna en e-bok. Andelen respondenter som anger att de lånade fler e-böcker för ett halvår sedan har sjunkit från 69% 2012 till 48% 2015. Dessutom sjunker andelen som tror att de kommer låna fler om ett halvår, vilket pekar på att e-boksläsarna i större utsträckning funnit sig tillrätta och inte längre är nyblivna e-boksläsare.
Lånesiffrorna för e-böcker för barn är fortsatt låga. En av förklaringarna har åtminstone under tidigare år varit det dåliga utbudet av e-böcker för barn, men långsamt börjar utbudet att förbättras. Vi ser också att barn behöver både ett förenklat e-bokslån och tydligare vägledning och presentation av e-böckerna för att låna. Bland respondenterna som anger att de skulle låna fler e-böcker om de fick bättre lästips på Biblioteket.se finns en överrepresentation i åldersgrupperna 10-12 år samt 13-16 år. För e-boksläsare i dessa åldrar är det också extra viktigt att kunna provläsa eller provlyssna på e-boken.

E-bokslåntagare från andra kommuner

75% av respondenterna är bosatta i Stockholm, 17% i annan kommun i Stockholms län, 4% i övriga landet och 4% i utlandet. Av de e-bokslåntagare som bor utanför Stockholms stad görs flest lån av invånare i Solna, Nacka, Värmdö, Huddinge och Järfälla. Då Solna, Nacka och Huddinge är de största kranskommunerna är det inte så konstigt att vi har många låntagare därifrån. Lånen i Värmdö och Järfälla beror sannolikt på att många pendlar in till arbete i Stockholm och därför har lånekort även i Stockholm. Vi har inte kunnat se något samband med regelverken kring hur många e-böcker man får låna i de olika kommunernas bibliotek; både Nacka och Huddinge har en gräns på 5 lån per vecka precis som Stockholm.

Sedan maj 2015 registreras e-lånen i vårt biblioteksdatasystem och då kan vi se att 18% av e-lånen görs av låntagare bosatta i grannkommuner. Svaren i enkäten verkar alltså stämma bra med hur det ser ut i verkligheten.

Synpunkter på utbudet

ordmoln

Totalt kom det in 220 fritextsvar med synpunkter på utbudet av e-böcker. Det vanligaste är att man önskar större utbud över huvud taget och att man vill ha nya titlar i samband med utgivningen av den tryckta utgåvan. Bland övriga önskemål hittar man:

  • engelska titlar
  • klassiker
  • inte bara deckare utan mer allmän skönlitteratur
  • förlagens tidigare utgivning av skönlitteratur från de senaste 10-20 åren
  • ungdomsböcker
  • facklitteratur inom historia, resehandböcker, kokböcker, träning, naturvetenskap….

Det har även kommit in en del synpunkter på att enstaka noveller, egenutgivna titlar, erotik och enstaka tidskriftsartiklar inte är någonting som borde finnas i vårt utbud.

Flera av respondenterna önskar mer topplistor, tipslistor, nyhetslistor och annat som gör det lättare och mer lustfyllt att hitta ny läsning.

Andelen respondenter som önskar större utbud för barn har ökat något under åren som vi gjort enkäten men ligger fortfarande lägre än önskemålen om större utbud för vuxna.

När det gäller e-böcker på andra språk än svenska är efterfrågan överlägset störst på engelska, men även tyska, franska, spanska finns bland önskemålen.

Nöjda användare

En del användare som tidigare använt Elib.se uttrycker att de saknar enkelheten i de topplistor som tidigare fanns på Elib.se. På Biblioteket.se finns inte topplistorna på en lika framträdande plats och e-böckerna trängs här med hundratusentals tryckta böcker vilket gör att de får en mindre framträdande plats än på Elib. Det är värt att fundera över hur och om detta ska korrigeras – eftersom 80% av e-låntagarna också läser tryckta böcker så finns det uppenbara fördelar med att ha ett samlat gränssnitt på Biblioteket.se. Det är även en stor mängd titlar som saknas som e-böcker. Knappt 6% av vårt utbud av böcker på svenska är e-böcker.

Trots detta så är användarna fortsatt mycket nöjda med Biblioteket.se och e-bokslånen:
andelen som instämmer mycket eller helt i att “Det är enkelt att låna e-böcker på biblioteket.se” ökade 2015 till 87%. Detta förstärks även av resultatet från den för året nya frågan:

”Hur troligt är det att du skulle rekommendera vår webbplats till en vän eller kollega?” som ger mycket höga betyg; 59% av våra användare ger högsta möjliga 10 av 10 och bara 8% ger 5 eller lägre.

Betyg på biblioteket.se

Tack!

Ett stort tack till alla er som tagit er tid att besvara enkäten! Ni har bidragit till att öka förståelsen för hur ni som läsare uppfattar våra tjänster, vad ni uppskattar med de olika bokformaten och vad ni vill förbättra.

Det vi har lyft fram här är enbart ett utsnitt av alla intressanta svar och berättelser. Om du vill studera resultatet närmare så kan du ladda ner och läsa hela enkätrapporten här: Stockholms_Stadsbibliotek 150805_edit (6,4 Mb – mer än 1 600 sidor, så klicka inte på print i onödan)

Fakta

  • Undersökningsmetod: responsiv pop-up på e-mediesidorna på biblioteket.stockholm.se
  • Period: 23/6 – 6/8 2014
  • 28 frågor
  • Antal respondenter: 2 823 (2014: 1 068)
  • 22% svarsfrekvens (2014: 12%)
  • Tre gånger så många fritextsvar som 2014
  • Med “e-bok” avser vi alla e-format (e-bok i pdf eller epub, e-ljudbok och nedladdningsbara talböcker) om inget annat anges
  • Svaren summerar inte alltid till 100% pga att flerval många gånger är möjliga

Har du frågor kontakta digitalabiblioteket@stockholm.se

23 april 2015 av Mikael Petren

Nu har vi lånat ut en miljon e-böcker till Stockholmarna!

Igår förmiddags var det spännande. Vi visste att vi skulle låna ut vår miljonte e-bok innan lunch – men vilken skulle det bli? Loggen visade att det blev Annika Thors ungdomsroman ”En ö i havet” från 1996, utgiven av Bonnier Carlsen. En bok som alltså kom ut fem år innan vi började låna ut e-böcker 2001.

Boken handlar om de två judiska systrarna Steffi och Nelli som kommer från Österrike till Göteborg under andra världskriget. Den har blivit både film och tv-serie, och Annika Thor har fått flera priser.

Som chef för det digitala biblioteket svindlar tanken lite – en miljon böcker! E-bokslånen ökar stadigt, och idag står de för åtta procent av de totala utlånen.

En av våra webbredaktörer fick sig en liten pratstund med författaren, som blev både glad och överraskad. Inte bara för att det var hennes bok, utan för att boken är så pass gammal och dessutom en ungdomsbok.

Idag finns alldeles för få barn- och ungdomsböcker som e-böcker, vilket gör att hela generationer kan ”missa” en bok som inte kommer i nya upplagor (vilket dock inte gäller ”En ö i havet”, som ständigt trycks till).

”En ö i havet” är Annikas Thors första bok, och hon säger att den verkar ha en särställning i läsarnas medvetande. Vid hennes skolbesök är det den boken eleverna helst pratar om. Hon medger också att boken är speciell för henne själv, debuten som blev en sådan succé. Som alla författare med ett par decenniers erfarenhet bakom tangentbordet skulle hon inte skriva samma bok idag, men hon tycker fortfarande mycket om den.

Annika Thor berättade att hon är positiv till e-böcker, även om hon inte själv är någon storkonsument. Men liksom vi här på det digitala biblioteket efterlyser hon bra modeller där förlagen och författarna kan få en rimlig och schysst ersättning för lånen. Hon funderade också över vad som kommer att hända i framtiden – kommer e-boken att konkurrera ut pappersboken? Vad händer då?

Författaren pekar på att bokbranschen har förändrats mycket. Idag är det stort tryck på nyheter som ska ut i handeln, men som försvinner lika snabbt som de kommer. När nyheten hela tiden står i centrum, hur ska vi som författare, läsare, förlag och bibliotek förhålla oss till det?

Vi här på det digitala biblioteket tänker i alla fall fortsätta med att göra det vi kan bäst – förse stockholmarna med e-böcker. Och fortsätta våra samtal med branschen så att det vi alla vurmar för – läsningen – ska kunna blomstra både idag, imorgon och om en miljon år.

Lite lästips på vägen hittar du här:

Nya e-böcker på svenska

Självbiografiska berättelser

Nya ungdomsböcker 2015

/Mikael Petrén, chef för Digitala biblioteket

PS. Men vem lånade boken då? undrar du kanske. Det får du fortsätta med! I en tid då digitala vanor kartläggs och säljs för att ”rätt” annonser ska möta dig överallt på nätet, tänker biblioteket fortsätta att tiga som muren om vad du lånar, när du lånar det, och hur mycket. Det avslöjar vi aldrig – inte ens om vi får en miljon! DS

12 december 2014 av Mikael Petren

3 x trender och tendenser

I somras genomförde vi för tredje gången en enkät bland våra e-bokslåntagare. Och för tredje gången var det otroligt många som tog sig tid att svara. Det är verkligen ett suveränt verktyg, att kunna ställa frågor till användarna och få svar på vad man måste bli bättre på, hur förväntningarna och önskemålen ser ut. Att få fylliga, konstruktiva och initierade svar tre år i rad är en verklig guldgruva för oss, så ett stor tack till alla som tog sig tid och delade med sig. Er input är ovärderlig!

Trevligaste trenden

Den allra mest glädjande trenden är att besökarna blir nöjdare och nöjdare med biblioteket.se. 2012, när vi genomförde den första enkäten, tyckte 76 % att det var enkelt eller mycket enkelt att låna e-böcker hos oss. I år var den siffran hela 85 %.
Glädjande, förstås, men vi kommer självklart att jobba för att göra utlåningen av e-böcker ännu smidigare.
Även om man tittar på fritextsvaren, alltså de kommentarer som kan handla om vad som helst, så ser man att andelen taggade med ”problem och svårigheter” minskat. 2012 var det 26 % av kommentarerna som handlade om en brist, i år bara 13 %.
En annan sak som ökat är tips och förbättringsförslag. Här finns idéer om allt från att man borde kunna lämna tillbaka en e-bok (för att få låna en ny) och sätta betyg på böcker till att man vill veta om och när en bok kommer som e-bok och funktioner i stil med ”andra som gillade den här boken gillade också”-tips.

Barnen ökar

Ser man till de som svarat kan vi notera flera intressanta saker. Det roligaste tycker jag är att de unga användarna ökar. I år angav 11 % att de lånade barnböcker, mot 7 % 2012.
(Här noterade vi för övrigt en lustighet med statistiken – först såg det ut som att den genomsnittliga utbildningsnivån hade sjunkit, men när vi skärskådade siffrorna insåg vi att det var barn och unga – som ju omöjligt kan vara högskoleutbildade – som ökat.)
Även de äldre ökar, vilket också är skoj. Att folk över 60 i ökande grad är en del av det digitala samhället är en fråga om delaktighet och demokrati. Många äldre påpekar också fördelen med att läsa digitalt – man kan dra upp teckensnittet i böckerna när inte läsglasögonen räcker till.

Stockholmarna lånar allt fler e-böcker. Någon gång under vår-vintern kommer Stockholms stadsbibliotek att låna ut sin miljonte e-bok – helt otroligt. Men en sak vi kan se i både enkäten och verkligheten är att takten på ökningen avtar. Från att ha varit närmare 100 % 2011 är den nu nere på beskedliga 25 %. Detta speglar sig i enkäten. Påståendet ”Jag kommer troligen att låna fler e-böcker i framtiden” höll 79 % med 2012, i år är den siffran 73 %. 2012 sa 69 % att ”Jag lånar oftare e-böcker nu än för ett halvår sen”, i år var den siffrarn 60 %.

Ständigt detta utbud

Den kritik som kommer handlar ofta om utbudet. Användarna vill ha fler och nyare böcker att läsa, och gärna på flera olika språk också. Detta är något som vi jobbar med hela tiden, men tyvärr har många förlag nyligen höjt priserna på nya e-böcker. Vi får hoppas att de istället börjar se biblioteken som en samarbetspartner, och ansluter sig tillden överenskommelse som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) förhandlat fram, och som Natur & Kultur som första stora förlag undertecknat.
En trend som håller i sig är att många användare oroar sig för att e-böcker är dyrt för biblioteken. I och med de nya priserna har vi satt en gräns på hur dyra e-böcker vi kan låna ut. Läs mer här om de nya priserna.
Mer än var tredje användare köper e-böcker. Och viljan att köpa e-böcker ökar. I år kunde 43 % tänka sig att köpa e-böcker om de var billigare, mot 34 % 2012.

Det känns härligt att ha så engagerade användare, och jag kan bara hålla med om både förbättringsförslagen och kritiken. Det mesta skulle vi gärna genomföra bums, om vi bara var ett halvt dussin fler medarbetare. Så håll ut – vi jobbar envetet vidare med att förbättra det digitala biblioteket.

 

För dig som vill ta en riktigt nära titt: här finns hela enkäten.

08 december 2014 av Mikael Petren

Frågor och svar om e-bokspriser

Eftersom e-boksfrågan innehåller många olika beståndsdelar som gör den komplex har vi valt att samla vanliga frågor och våra svar på dem här. Innehållet riktar sig främst till bibliotekschefer och medarbetare, men även journalister och invånare med stort intresse för e-böcker på bibliotek kan hämta information här.

Att kunna låna ut e-böcker och andra e-medier, exempelvis strömmande ljudböcker, blir en allt viktigare förutsättning för att biblioteken ska fortsätta vara relevanta för sina användare. För närvarande tas nationella initativ från SKL, Sveriges kommuner och landsting, för att förhandla fram överenskommelser kring prissättning på e-böcker och tillgång till nyutgivna titlar för alla biblioteks räkning. Hittills har en överenskommelse träffats med ett förlag, Natur och Kultur, en överenskommelse som gynnar både bibliotek och förlag. Samtidigt har Elib infört en fri prissättning gentemot bibliotek vilket innebär att en nyutgiven e-bok numera kan kosta biblioteken flera hundra procent mer än för en tid sedan.
Stockholms stadsbibliotek välkomnar den överenskommelse som SKL hittills tagit fram med ett förlag, och utgår ifrån att alla andra förlag följer efter inom rimlig tid. I väntan på att fler förlag ansluter sig till överenskommelsen kommer vi inte att låna ut e-böcker som är dyrare för biblioteken än det snittpris som är kärnan i överenskommelsen och som är 20 kronor per lån. Vi uppmanar andra bibliotek i landet att göra samma sak under den tidsperiod som krävs för att SKL ska kunna fortsätta driva ett arbete som kommer att gynna hela landets låntagare.

Fråga: Varför är e-boksöverenskommelsen mellan SKL och Natur och Kultur så viktig?

Kort svar:

För att den säkerställer ett snittpris för biblioteket på 20 kronor per utlån samtidigt som biblioteken får tillgång till förlagets hela utgivning, inklusive nyheter. Och för att den har lyckats visa att förlagens försäljning inte hotas av att biblioteken fritt får låna ut e-böcker, vilket gör överenskommelsen och prismodellen hållbar och säkerställer en balans mellan bibliotek och marknad på samma sätt som hittills i historien.

Långt svar:

Att förmedla litteratur är en central del av bibliotekets verksamhet och e-boken blir en allt viktigare del av litteraturförmedlingen i takt med att e-boksläsningen ökar i samhället. Under de senaste åren har många förlag oroat sig för att bibliotekens utlåning skulle hota försäljningen av e-böcker och därför vidtagit olika begränsande åtgärder. Oftast har det handlar om att undanhålla nyutgivna titlar från bibliotek genom en karenstid på allt från en månad till ett år, och ibland genom att undanta vissa titlar helt. Det kan även gälla klassiker när de kommer i nyutgåva som e-bok.

Undanhållandet av litteratur är ett stort ingrepp i bibliotekets kärnverksamhet. Den tidigare självklarheten att bibliotek har rätt att att köpa in och låna ut böcker, något som grundar sig på en samhällelig acceptans av ett undantag i upphovsrätten för just bibliotek, är i praktiken satt ur spel när det handlar om e-böcker.

Det senaste som skett är att förlagen infört möjligheten till helt fri prissättning gentemot bibliotek, istället för det fasta priset på 18-20 kronor per utlån som tidigare gällt. Det innebär att en e-bokstitel nu kan kosta hur lite eller hur mycket som helst för ett bibliotek att låna ut, och att priset kan skifta från dag till dag. Den aktuella prissättningen visar att stora förlag som exempelvis Bonniers väljer att höja priset på nya titlar från 18 kronor till ca 70 kronor – en prishöjning på flera hundra procent. Det är en överprissättning som är tänkt att fungera som broms för utlåning eftersom inga bibliotek har råd att låna ut någon större mängd av e-böcker som kostar så mycket. I praktiken är det alltså ett nytt sätt av undanhållande, via prissättningen.

Anledningen till överprissättning, precis som andra former av undanhållande, är att främst de stora förlagen är oroliga för att utlåningen på biblioteken är ett hot mot deras försäljning. Men det som utgör bakgrunden till överenskommelsen mellan SKL och Natur och Kultur är ett statistiskt faktaunderlag som visar att hotet inte finns i verkligheten. Förlaget har, tillsammans med Stockholms stadsbibliotek, arbetat med simuleringar under ett års tid, baserade på uppgifter om faktisk utlåning och försäljning. Slutsaterna, både från förlags- och bibliotekshåll, är att biblioteksutlåningen inte har någon negativ effekt på försäljningen. Vi kan snarare se en tendens om motsatsen – när böckerna görs tillgängliga på biblioteken så lånas de visserligen ut mycket men försäljningen verkar samtidigt ta fart och ökar också.

Överenskommelsen är alltså lika viktig för förlagen som för biblioteken men framför allt är den viktig för läsarna som nu får tillgång till ett betydligt bredare och färskare utbud samtidigt som skattekronorna i bibliotekens mediebudgetar används på ett mer ansvarsfullt sätt.

Fråga: Vad går överenskommelsen ut på?

Kort svar:

Biblioteket får tillgång till alla förlagets e-böcker, även de nyutgivna, och får låna ut dem hur många gånger som helst genom att betala för varje lån, en så kallad acessbaserad modell. Bibliotekets snittpris för utlån ska inte överstiga 20 kronor vilket följs upp löpande. Titlarna delas upp i tre grupper beroende på hur nya de är och biblioteket betalar lite mer för de nyare titlarna med ett maxpris på 30 kronor. Titlar som är 3-24 månader gamla kostar 20 kronor, och titlar som är äldre än 24 månader kostar 13 kronor att låna ut.
Långt svar:

Biblioteket får tillgång till alla förlagets e-böcker och får låna ut dem hur många gånger som helst till ett visst pris per lån, vilket är en så kallad acessbaserad modell. Priset per lån varierar beroende på hur nyutgiven boken är, men modellen är utformad med utgångspunkt i att snittpriset för alla lån ska bli 20 kronor för biblioteket. Om detta inte visar sig stämma ska prismodellen justeras så att snittkostnaden hålls. Biblioteket tycker att det är rimligt att betala något mer för nyare böcker än för äldre, men inte så mycket som flera hundra procents påslag, vilket kan bli verkligheten med helt fri prissättning utan överenskommelse. I den här överenskommelsen finns ett tak på 30 kronor per nyutgiven titel. I takt med att titlar åldras sjunker priset på dem gradvis.

Böcker som är 0-3 månader kostar 30 kronor per utlån för biblioteket. Böcker som är 3-24 månader kostar 20 kronor och äldre böcker kostar 13 kronor. Förlaget och författarna får högre ersättning per e-bokslån än idag, samtidigt som biblioteket behåller ett snittpris som ligger nära den tidigare kostnaden på 18 kronor för alla e-bokslån, vilket delvis möjliggörs genom att den tidigare höga distributionskostnaden har sänkts.

Eftersom det är SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, som förhandlat fram överenskommelsen kan alla Sveriges bibliotek använda sig av den här prismodellen för det aktuella förlagets titlar. Det är frivilligt för biblioteken att göra detta, och man gör det genom att sätta 30 kronor som högsta tillåtna kostnad för titlar i utlåningssystemet från de förlag som SKL har en överenskommelse med. Förlaget uppdaterar kontinuerligt priset på titlarna enligt trappstegsmodellen.  SKL och förlaget följer tillsammans upp att modellens principer och prissättning följs. Modellen testas under ett år. Efter denna period träffas parterna för att stämma av hur arbetet har gått. Under tiden förs diskussioner mellan SKL och andra förlag för att se om fler kan ansluta sig till överenskommelsen.

Fråga: Vad är det för skillnad mellan accessbaserad och licensbaserad prismodell?

Den accessbaserade modellen innebär att biblioteket betalar för varje enskilt lån medan en licensavgift ger tillgång till en viss mängd lån under en viss tid. En del bibliotek har upplevt att det är enklare att hålla sina inköpsbudgetar med licenser eftersom man betalar ett fast pris, som ett abbonemang. Vi på Stockholms och Malmös stadsbibliotek ser dock en stor mängd nackdelar för biblioteket och deras e-bokslåntagare med en licensmodell så som den är utformad i dagsläget, och många fler fördelar med en accessbaserad modell, särskilt i kombination med en bra överenskommelse om prissättning som i fallet mellan SKL och Natur och kultur.

Det som är dåligt med licensmodellen är bland annat att biblioteket betalar i förskott utan att veta om antalet lån som ingår i licensen verkligen kommer att utnyttjas. Licenserna gäller inte för samtidiga lån, vilket gör att låntagarna tvingas stå i kö för populära titlar, trots att en av de stora fördelarna med digital utlåning är att den möjliggör många samtidiga läsare. Utbudet av titlar i de licenser som finns är litet och motsvarar mindre än en femtedel av alla titlar. Det är också krångligt att hantera licenserna administrativt eftersom biblioteket behöver flera med olika livslängd. Biblioteket får det också svårt att köpa in enskilda titlar efter förfrågan från användarna. För små bibliotek blir det dyrt och svårt att bygga en större e-bokskatalog med hjälp av licenser. I USA, där licenser är vanligast, har stora bibliotek ett bredare utbud av e-böcker än små bibliotek, vilket inte är en utveckling som är önskvärd i Sverige.

Fråga: Hur ska biblioteken kunna ha kontroll över kostnaden för sina e-bokslån?

Begränsningar, eller friktion, bör inte finnas inlagd i förlagens prismodell, vilket blir fallet både med licenser och med helt fri prissättning. Biblioteken behöver själva kunna hantera sin utlåning och styra över hur eventuella begränsningar gentemot låntagarna ska utformas. Det finns behov av ett tekniskt gränssnitt som alla bibliotek kan använda gentemot alla nuvarande och kommande distributörer av e-böcker och det är önskvärt att KB, Kungliga biblioteket, tar ansvar för ett sådant tekniskt gränssnitt, en nationell e-bokshubb.

Om det i grunden finns en överenskommelse mellan SKL och många förlag som ger garantier för en rimlig prissättning över längre tid, så underlättar det för biblioteken att göra beräkningar av kostnaderna för sin e-boksutlåning.

Fråga: Passar överenskommelsen bättre för Stockholms stadsbibliotek än för mindre bibliotek?

Simuleringen som ligger till grund för överenskommelsen har baserats på utlåningen i hela landet. Den är alltså inte mer fokuserad på Stockholms stadsbibliotek än på något annat bibliotek. Eftersom överenskommelsen använder en accessbaserad prismodell blir det dessutom billigare för mindre bibliotek att bibehålla en stor e-bokskatalog än via inköp av licenser. Vår övertygelse är att överenskommelsen är en mycket bra lösning för hela landets bibliotek och låntagare genom att den ger tillgång till alla nyutkomna titlar till många samtidiga läsare och att snittkostnaden för e-bokslånen ligger kvar på en rimlig nivå.

03 december 2014 av Mikael Petren

Nya priser gör att böcker försvinner från Biblioteket.se

Tidigare betalade biblioteket ett fast pris till förlagen för varje e-bok som lånades ut. Från och med nu sätter förlagen själva prisnivåerna på sina e-böcker och det blir upp till oss som bibliotek att bestämma vad som är den övre gränsen för ett e-bokslån. I och med den nya affärsmodellen försvinner cirka 800 e-bokstitlar som inte längre går att låna via biblioteket.se. Låt mig förklara varför.

Vi börjar från början. Året är 2001 och Stockholms stadsbibliotek, Nacka och nystartade e-boksdistributören Elib går in i ett samarbete där en modell för e-boksutlån tas fram. Där och då slås det fast att ett e-bokslån ska kosta 18-20 kronor och av dessa tar Elib 8-10 kronor i distributionsavgift. Det här systemet har sedan gällt ända tills nu.

Det nya systemet som vi nu börjar använda innebär en sak som är väldigt bra. Elib sänker kostnaden för distributionen. Istället för 8-10 kronor, närmare hälften av lånekostnaden, tar Elib en femtedel av kostnaden för lånet. Ett lån som i det nya systemet kostar 20 kronor ger därför förlaget och författaren 60 procents ökad ersättning istället för distributionskostnad.
En dålig sak med det nya systemet är däremot att det har ett inbyggt stöd för en licensmodell istället för en så kallad accessbaserad modell där biblioteket betalar per lån. Det finns många nackdelar med licensmodellen. En tydlig nackdel är att mindre kommuner inte har råd att bygga upp en e-bokskatalog så de får ett sämre utbud av e-böcker än vad ett större bibliotek har råd med. Jag har skrivit om den tidigare här. Eftersom vi på Stockholms stadsbibliotek förespråkar den accessbaserade modellen kommer vi  inte att köpa några licenser.

Ett annat problem med det nya systemet är att förlagen nu kan sätta vilka priser de vill på sina e-böcker, och de kan ändra priserna när de vill, från dag till dag. Biblioteken får då arbeta med att sätta gränser för hur mycket ett lån maximalt får kosta och kan aktivt välja vilka förlag och vilka titlar som ska finnas tillgängliga i det digitala biblioteket.

I dagsläget är det bara 200 av drygt 500 förlag som aktivt angivit nya priser. Resten har kvar förinställningen 20 kronor per lån som tidigare. Problemet är de förlag som kraftigt höjt priserna, särskilt på de nyutgivna titlarna som logiskt nog är mest populära. Flertalet sådana titlar kostar nu mellan 40 och 100 kronor/lån för biblioteket. Som exempel kan vi ta utlåning av e-böcker från Bonnier eller Norstedts. Våra simuleringar visar att deras prissättning, om vi inte satte ett takpris, skulle ge en orimlig kostnadsökning på flera hundra procent för oss som bibliotek. Eftersom vi inte kan hantera en sådan drastisk och ojämnt fördelad kostnadsökning i vår budget måste vi som motåtgärd sätta ett maxpris på 20 kronor per titel. Det innebär att nya e-bokstitlar från dessa förlag inte kommer att finnas på biblioteket.se om inte priserna sänks. Eftersom den nya prismodellen innebär att förlagen när som helst kan höja priset på en titel så kan vi inte heller garantera att en e-bok som går att låna i dag också går att låna imorgon. Konsekvensen blir att förlagen håller undan nya e-böcker från biblioteket genom en överprissättning som biblioteksbudgeten inte kan hantera.

Det nya Elibsystemet kan bara fungera väl tillsammans med en överenskommelse mellan förlag och bibliotek om maxpriser på e-böcker. Som jag berättat om här tidigare stödjer Stockholms stadsbibliotek den överenskommelse som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tagit fram med hittills ett förlag, Natur och Kultur. Simuleringar som vi har gjort under ett års tid innan överenskommelsen trädde i kraft visar att försäljningen av nya e-böcker inte hotas även om biblioteken får låna ut dem direkt till ett rimligt pris.

Nu är min förhoppning att alla förlag i Sverige hakar på överenskommelsen så snart som möjligt. Det är också viktigt att biblioteken ställer sig bakom överenskommelsen och använder den som grund för vilka e-bokspriser de ser som rimliga. Det gynnar biblioteken, författarna, förlagen – men framför allt läsarna!

 

07 november 2014 av Mikael Petren

Äntligen! En bra nationell överenskommelse om e-böcker

E-bokslasningIdag rapporterade Sveriges Radios Kulturnytt att Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och förlaget Natur och Kultur har enats om principer och en modell för utlåning av e-böcker som alla bibliotek i landet kan använda sig av. Det tycker jag är fantastiskt! Vi på Stockholms stadsbibliotek har arbetat i flera år för att få till en överenskommelse av det här slaget, och nu finns den äntligen. Det innebär bland annat att stockholmarna kan låna Lena Anderssons nya roman Utan personligt ansvar eller Klas Östergrens Twist som e-bok samtidigt som den kommer ut i bokhandlarna.

 

SKL beskriver överenskommelsen som unik, och enligt min kännedom är den unik i hela världen, genom kombinationen av hög tillgänglighet för biblioteken även av nya titlar och en prismodell där snittpriset är acceptabelt för bibliotek samtidigt som förlagens försäljning inte hotas. Vi på Stockholms stadsbibliotek har under ett års tid arbetat tillsammans med Natur och Kultur med simuleringar som har lett fram till den här modellen. Slutsatsen är att både e-bokslånen och förlagets försäljning av e-böcker ökar samtidigt, alltså en ökning av läsandet.

Modellen går kortfattat ut på att böcker delas upp i tre grupper, beroende på hur nyutgivna de är. Biblioteket betalar lite mer per lån för de nyare böckerna än för de äldre men genomsnittspriset per lån hamnar kring 20 kronor, ungefär samma som idag. Biblioteket får också tillgång till alla förlagets e-böcker och får låna ut dem hur många gånger som helst till ett styckpris, vilket är en så kallad acess-baserad modell.

Ni som följt den här frågan sedan tidigare vet att vi inledde utformandet av den så kallade Stockholmsmodellen redan under 2013 då vi också skrev en debattartikel i Dagens Nyheter. I artikeln uppmanade vi till en nationell samordning av e-boksavtal mellan bibliotek och förlag, vilket SKL glädjande nog hörsammade.

En annan viktig fråga som vi lyfte i debattartikeln är möjligheten för biblioteken att enkelt kunna administrera hur tillgängliga olika e-bokstitlar ska vara och därmed kunna anpassa utlåningen efter sin budget. Uppdraget att ta fram och hantera en sådan administrativ plattform för landets bibliotek bör ligga hos Kungliga biblioteket och det vore ett lämpligt uppdrag att utföra inom ramen för Bibliotekslyftet – regeringens nyligen presenterade satsning på ökad tillgänglighet till e-böcker. Vi kommer att driva på i den frågan, precis som vi kommer att fortsätta driva på så att både fler förlag och fler bibliotek ansluter sig till den nya, världsunika, modell som nu finns för utlåning av e-böcker. Vi fortsätter att berätta om utvecklingen här i bloggen och vi kommer också att berätta lite mer om den kunskap vi samlat på oss under det senaste årets simuleringar av e-boksutlån där även nyutgivna böcker ingår.

Tills vidare, tips på aktuella böcker, i elektroniskt format eller i pappersformat, hittar du alltid på Biblioteket.se!

23 augusti 2014 av Mikael Petren

E-böckerna flyttar in på biblioteket

 

20140823_150923 Dagens Nyheter fokuserar på läsning denna lördag, samma dag som Stockholms stadsbibliotek öppnar sitt nya bibliotek i Kista galleria. Ett bibliotek som byggts upp av flera olika rum; rum för eget skapande med ljud, film och teknik, rum för debatt och berättelser, rum för studier och inte minst rum för läsning. I biblioteket har vi också placerat ut digitala tjänster för att göra e-böckerna mer tillgängliga i biblioteket. Genom digitala skyltar som den på bilden här bredvid kan du få boktips och hjälp att enkelt ladda ner e-böcker direkt till mobil eller surfplatta. Kista bibliotek är en fantastisk plats, särskilt i kombination med det digitala biblioteket. Vi vet att klockan 21.00 då vi stänger biblioteket i Kista och ett par timmar efteråt är den tid på dygnet då vi lånar ut flest e-böcker.

DN skriver på ledarplats att det inte finns något egenvärde i att älska litteratur. Däremot visar aktuell hjärnforskning att läsförmåga är en viktig grund, inte bara för att kunna ta till sig samhällsinformation, utan även för att utveckla minnesförmåga och möjlighet att uppfatta även talade budskap. Människan behöver kunna läsa för att minnas, förstå och kommunicera så bra som möjligt. Och ska man ändå lära sig att läsa, så varför inte göra det med en bra bok som är rolig, eller intressant, eller skrämmande, eller upprörande?

I DN beskrivs också hur boken Jag är Zlatan fick unga killar att börja läsa, något som vi märkte här på Digitala biblioteket eftersom den  fick e-boksutlåningen att explodera. E-boksutlåningen är den del av bibliotekets verksamhet som fortsätter att växa mest. Detta har lett till oro hos förlagen som prövar olika metoder för att hindra e-böckerna från att nå fram till låntagarna som karantän, att ta bort populära titlar, och en kommande ny prismodell som riskerar att helt underminera bibliotekens roll som läsfrämjande instans i samhället. Prismodellen har jag berättat om här, och den nämns också i den intervju som DN gjorde med mig i dagens tidning.

I artikeln säger jag att det finns en enorm potential i e-böcker på bibliotek. Om samhället strävar efter en hög läsförmåga hos sin befolkning så har biblioteket en viktig roll tillsammans med skolan. E-böckerna är en utmärkt möjlighet att nå ut till fler läsare så att fler får chansen att ta del av litteratur och fakta. Det som krävs nu är att biblioteken tar ett större ansvar för sina användare även digitalt, bland annat genom att själva styra över e-boksutlåningen istället för att vara i händerna på förlag och andra aktörer. Jag har skrivit mer om det tidigare här.

I slutet av DN-artikeln nämns att vi i Stockholms stad, tillsammans med Malmö stadsbibliotek, nu startar ett projekt för ett nationellt digitalt bibliotek, öppet för alla landets kommuner som vill delta. Det gör vi just för att kunna ta mer ansvar för våra användare. Om du är intresserad av att veta mer om detta spännande projekt, så kom gärna och besök oss på scenen och i vår monter på Digitala Torget på Bok- och Biblioteksmässan den 25 september. Eller läs mer här framöver.

Lästips 1: Om du som jag tänker lite extra på Birgitta Stenberg dessa dagar, passa gärna på att låna hennes Eldar och is som bland annat finns som e-bok och som berättar om hennes bakgrund och uppväxt.

Lästips 2:  Lotta Olssons 10 tips som får barn att börja läsa.

07 augusti 2014 av Mikael Petren

TANKAR KRING ELIBS NYA SYSTEM FÖR E-BÖCKER

I förrgår blev jag intervjuad i TV om det nya systemet för e-böcker som ska börja gälla i höst. Inslaget gick ut på att det kan komma att bli svårt att låna vissa titlar på biblioteket framöver. I reportaget sas också att e-bokslånen har exploderat. (Här håller jag inte riktigt med. Visst ökar e-bokslånen, men numera med modesta 20 %. Försäljningen av e-böcker har däremot ökat mycket kraftigare. Mellan 2012 och 2013 fördubblades intäkterna på e-bokssidan hos förlagen, enligt statistik från Svenska Förläggareföreningen.)

Det är Elib, som ägs av de stora förlagen, som kommer med ett nytt system där alla förlag sätter sina priser och biblioteken sätter sina spärrar. Tidigare har alla lån kostat 18-20 kronor. Nu är det meningen att priserna ska kunna differentieras, något som jag i grunden tycker är bra. Att nya böcker kostar mer att låna ut än gamla är i sig inget orimligt.

Det är lite väl tidigt att säga något om var de nya prisnivåerna kommer landa. I dagsläget har bara 150 av 515 förlag angett sina nya priser i Elibs nya modell. Bland de 28 största förlagen (de som har mer än 100 titlar i Elib) har hälften satt nya priser på större delen av sitt utbud. De som inte aktivt satt sina priser får ett “standardpris” på 20 kronor. Bland de som avvaktar finns Natur & Kultur, Piratförlaget, Studentlitteratur, Rabén & Sjögren och B Wahlströms.

Ytterligare en sak som är bra med det nya systemet är att kostnaden för distribution sjunker kraftigt. Tidigare har Elib krävt 8-10 kronor/lån av biblioteken i distributionsavgift. Nu kommer den istället att bli 20 % av kostnaden för ett lån. Distributionskostnaden för ett lån sjunker från 8-10 kronor till 2,50. Om bibliotek och förlag kunde använda denna vinst skulle biblioteken kunna sänka sina kostnader, samtidigt som förlagen skulle få mer betalt.

book m flickr fortune cookie

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad ska boken kosta?

Foto: fortune cookie/flickr

Med detta som bakgrund blir vissa priser i det nya Elib-systemet uppenbart orimliga. Är det vettigt att biblioteken ska betala 77 kronor för ett enda lån när e-boken kostar 162 kronor att köpa (Den man älskar, Mari Jungstedt, Albert Bonniers Förlag)? Ännu värre är det med Fröknarna von Phalen, där man kan köpa samlingsvolymen för 59 kronor, men att låna den ska kosta 95 kronor (e-bokspriser från Dito). Den här typen av prissättning innebär en ökning av förlagens intäkter på flera hundra procent och är i praktiken samma sak som att hålla böckerna i karantän.

I det nya systemet finns även möjlighet att teckna licenser. Då betalar biblioteket ett högt pris i förskott, och tar därmed en stor ekonomisk risk, men får bara låna ut verket tio gånger. Detta är svåradministrerat, och gör det omöjligt för biblioteken att räkna ut vad ett lån kostar på förhand. På de 1 800 licenstitlarna är snittpriset just nu 123,52 kronor.

Som jag ser det är detta en kombination av de sämsta sidorna av licensmodellerna från USA. För övrigt har de amerikanska e-bokslåntgarna inte haft mycket gott att säga om någon licensmodell, så att importera dessa över huvud taget har jag svårt att förstå värdet av.

Men blir det inte fler titlar då? Något som jag och våra låntagare hoppats på i många år. Mjä. I den “gamla modellen” har folkbiblioteken tillgång till 9 782 e-böcker på svenska och 1 492 e-ljudböcker, totalt 11 274. I den nya modellen finns det cirka 11 600 böcker totalt, e-ljudböcker inkluderat. Vi får alltså (som det ser ut nu) ett tillskott på sisådär 300 e-böcker, en ytterst marginell ökning.

Det är däremot fortfarande flera förlag som har betydande andelar av sin e-bokskatalog i karantän. Norstedts undanhåller nästan 100 e-bokstitlar från folkbiblioteken. Modernista har 17 % av sin e-bokskatalog i karantän. Och ljudböckerna undanhålls fortfarande i samma utsträckning som innan.

Vad den här modellen leder till är svårt att veta. I värsta fall blir baksidan av de differentierade priserna en begränsning av (det redan bristfälliga) utbudet. Om förlagen sätter för höga priser på sina e-böcker, kommer inte biblioteken att ha råd att låna ut dem. Slår det så snett som många fruktar, blir konsekvensen färre utlån av e-böcker per skattekrona. Det tycker jag är synd i en tid då allt pekar på att vi borde göra vad vi kan för att uppmuntra folk att läsa. Vi vet dessutom att den grupp som biblioteken har svårast att nå ut till, de unga männen, gillar själva formatet med e-böcker. (Den uppmuntrande nyheten från i somras om att läsningen ökat var tyvärr en anka.)

En annan nackdel är oförutsägbarhet. Vilka titlar kan vi låna ut och till vilka kostnader? Om förlagen plötsligt skruvar upp priset för en bok, kommer vi då att tvingas ta bort den, eller begränsa lånen på något annat sätt? Just förutsägbarhet står högt upp på önskelistan för biblioteken, något som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) betonar i sitt arbete med att ta fram ett ramavtal mellan biblioteken (det vill säga kommunerna) och förlagen.

Biblioteken har en ekonomisk verklighet att förhålla sig till. Budgeten ska vara i balans. Många bibliotek har redan börjat begränsa e-bokslånen fast e-boken bara står för en marginell del av lånen (på Stockholms stadsbibliotek står de tryckta böckerna för drygt 90 % ). Biblioteken har inte ekonomi att möta den allt större efterfrågan som finns på e-böcker, och kan därför inte, som många förlag fruktar, bli marknaden för e-böcker. Hur den marknaden bäst ska odlas – av oss, förlagen, politikerna och distributörerna – återstår att se.

27 juni 2014 av Mikael Petren

Sexhundra e-böcker på engelska!

Äntligen kan de som gärna läser på engelska (och det är många, det vet vi bland annat från våra e-boksenkäter) hitta massor med e-böcker på biblioteket.se. Vi har genom ett samarbete med Publit/Atingo fått tillgång till en samling som tagits fram av Michael Cook. Bland titlarna, som distribueras utan DRM, finns både klassiker som Moby Dick, Pride and Predjudice, A Room with a View, Wuthering Heights, Alice in Wonderland och Ulysses, men också engelska översättningar av författare som H. C. Andersen, Flaubert, Dumas, Dostojevskij och Tolstoj. Deckare och spänning fanns det gott om redan på den här tiden (Shelly, Doyle och Poe), och glädjande nog finns flera barn- och ungdomsböcker.

305918Michael Cook håller till i Manchester (en stad som producerat så skilda författarbegåvningar som Richmal Crompton – Billböckerna – och Anthony Burgess, som bland annat skrivit A Clockwork Orange). Manchester har, i likhet med Sverige, ett klimat som väl lämpar sig för bokläsning (det där att det regnar på tvären är faktiskt sant!). Så det är kanske inte helt oväntat att Michaels passion är böcker, närmaste bestämt att digitalisera litterära verk med fri upphovsrätt, det som på engelska kallas public domain. Han började som volontär i projekt Gutenberg redan på 90-talet, men upptäckte snart att kvaliteten på denna entusiastdrivna satsning ofta kom i andra rummet. Många av verken innehöll både korrfel och undermålig metadata. 2006 startade Michael därför sitt eget projekt, med målsättningen att producera upphovsrättsligt fria e-böcker av absolut högsta kvalitet och distribuera dem gratis via egna sajten epubbooks.com.

Så här säger Michael Cook:

– Det är great att kunna nå ut till svenska låntagare! Den svenska modellen för e-boksutlåning är unik, och det är roligt att få vara med och göra den ännu bättre!

Böckerna som nu finns i Stockholms stadsbiblioteks bestånd förmedlas via Publit/Atingo, vilket gör att det kommer att kosta en dryg krona för varje lån för biblioteket (för låntagarna är det som alltid gratis). Jag tycker det är toppen att Publit/Atingo gör detta möjligt, men samtidigt måste man ju fråga sig varför inte biblioteken har en organisation som kan hantera sådana här frågor för alla bibliotek. Det ”naturliga” skulle väl vara att en e-bok är lika tillgänglig vare sig man bor i Stockholm eller Stolpås. Vi kan hoppas att Kungliga biblioteket nu tar tag i frågan. De har fått i uppdrag att se över frågan, och fria titlar står högt på listan. Sveriges folkbibliotek behöver en infrastruktur som kan stödja både lån och avtal på ett smidigt sätt.

Några boktips på biblioteket.se